30 september 2019

Företagsinriktade elektroniska marknadsplatser är primärt utformade för köpande organisationer, medan leverantörernas behov prioriteras ned. En rad enkla åtgärder kan dock förbättra och öka tillgängligheten för säljarna.

Johan Petersson forskar om elektroniska marknadsplatser och disputerade nyligen vid LiU. Foto: Mikael Sönne

Små och medelstora företag

I sin doktorsavhandling Elektroniska marknadsplatser – IT-stöd för små och medelstora leverantörer undersöker Johan Petersson situationen på den svenska marknaden genom en fallstudie av ett av de störst systemen. Perspektivet är behoven hos medelstora och små leverantörer; hur ska ett system vara uppbyggt för att passa dem?

Den typ av marknadsplats som har studerats är vanligt förekommande när svenska offentliga aktörer idag gör sina inköp elektroniskt. Många av säljarna är i små och medelstora leverantörer vilka är hänvisade till denna, enda försäljningskanal. Sedan 1 april i år finns en lag som innebär att alla leverantörer som vill göra affärer med Sveriges myndigheter och upphandlingsenheter måste kunna skicka elektroniska fakturor.

Marknadsplatserna uppfattas ofta som renodlade inköpssystem, men omfattar även viktiga funktioner för de företag som lägger in produkter och säljer varor via systemen. En sådan funktion är möjligheten att producera och skicka de efterfrågade elektroniska fakturorna. Utformningen av dessa system är dock gjord med tanke på köparna, inte leverantörerna.

Mycket arbete återstår

- Operatörerna har nästan uteslutande utgått från kunderna och deras krav på effektivisering. Orsaken är sannolikt så enkel som att det är de som betalar för systemen. Leverantörerna betalar sällan för att använda sådana här marknadsplatser, säger Johan Petersson.

Resultatet blir marknadsplatser som fungerar mer eller mindre illa för leverantörerna, och i värsta fall utestänger mindre och medelstora företag. I avhandlingen går Johan Petersson igenom sju kriterier för att förbättra systemen för leverantörerna, till exempel när det gäller möjligheten att kontrollera informationen om företaget/produkterna och möjligheten att själv ändra uppgifterna (se nedan).

Leverantörernas behov av matchning är också stort – att arbetet på marknadsplatsen och företagets övriga verksamhet överensstämmer i så hög grad som möjligt. Detta bland annat för att undvika dubbelarbete.

Alla parter kan bidra

- Några operatörer har kommit längre, medan andra gjort betydligt mindre. Generellt är min bild att det återstår mycket arbete för att tillgodose behoven hos de mindre leverantörerna, säger Johan Petersson.

Vad är risken om man inte gör det?

- En fara är att mindre företag inte finner det lönt eller praktiskt möjligt att bedriva försäljning via de här marknadsplatserna. Då försämras konkurrensen och priserna stiger. Det drabbar naturligtvis också köparna.

För att utveckla systemen anser Johan Petersson att både operatörer, köpare och säljare kan spela en viktig roll. Köparna, inte minst de offentliga, kan begära ett brett utbud av leverantörer och att mindre företag ges samma förutsättningar som större, medan leverantörerna kan bli bättre på att ställa krav från sitt håll.

Operatörerna, de som bygger och driver systemen, inser givetvis redan idag att en bred flora av säljare är en viktig del av affärsmodellen och därigenom, indirekt, genererar intäkter. Behovet handlar dock om att också utforma systemen med större hänsyn tagen till det här perspektivet.

Fakta

Så bör marknadsplatsen utformas för mindre leverantörer:

• Möjlighet till kontroll av den egna informationen och information som är matchad mot leverantörens övriga verksamhet

• Balans mellan olika leverantörsbehov

• Hög grad av leverantörsflexibilitet

• Effektivt utnyttjande av leverantörens resurser

• Utrymme för egna leverantörsbeslut

• Möjlighet för leverantörer att kontrollera sina handlingsförutsättningar

• Tydlighet i uppdrag, roller och ansvar

Senaste nytt från LiU

Serverrum,data på svart skärm.

Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

AI som är lika intelligent som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson som i sin avhandling har utvecklat begreppet maskinpsykologi.

Forskning för hållbar framtid får nära 20 miljoner i bidrag

Ett oväntat samarbete mellan materialvetenskap och beteendevetenskap. Utveckling av bättre tjänster för att hantera klimatförändringarna. Det är två forskningsprojekt vid LiU som får stora stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.

Innovativ idé för effektivare cancerbehandlingar prisas

Lisa Menacher har tilldelats Christer Giléns stipendium 2024 inom området statistik och maskininlärning för sin masteruppsats. Hon har använt maskininlärning i ett försök att göra val av cancerbehandling mer effektivt.