Bilden: – Jag vill stärka kommunerna i det gemensamma arbetet att skapa ett tryggare Östergötland, säger Sara Nielsen, länssamordnare för brottsförebyggande åtgärder. Foto: Anna Valentinsson/LiU
I Östergötland finns nätverket rEgbrå sedan ett 20-tal år. Det är unikt i sin sammansättning av representanter från de östgötska kommunerna, polisen och Linköpings universitet genom Centrum för kommunstrategiska studier, CKS.
Syftet med rEgbrå är att skapa ett tryggare Östergötland genom att utbyta erfarenheter, diskutera aktuella brottsfrågor och ta med sig ny information till den egna organisationen. Nulägesbilderna från de olika kommunerna skiljer sig. Bilar brinner i Klockaretorpet, någon kommun har haft en sommar med mycket ungdomsstök medan Motala tittar på hur brottslighet kan minimeras genom stadsplanering.
– Genom rEgbrå möts kommunerna och polisen på lika villkor, det bygger förtroende och tillit. Vi lär om varandra och fångar upp vad som är på gång och om vad som inte fungerar. Samarbetet mellan polisen och kommunerna måste fungera, säger Björn Folkesson, processledare för det brottsförebyggande arbetet inom polisen i region Öst.
Regionresurs på länsstyrelsen
Genom det nya nationella brottsförebyggande programmet Tillsammans mot brott som regeringen presenterade i våras, får frågorna och nätverket ny kraft. Varje län får en länssamordnare för brottsförebyggande åtgärder med placering på länsstyrelsen. I Östergötland heter hon Sara Nielsen.
– Jag vill stärka kommunerna i det gemensamma arbetet att skapa ett tryggare Östergötland. Min uppgift är att bistå med aktuell och relevant kunskap, men också att samordna insatser regionalt. Min ambition är att vara ett bollplank för rEgbrå, där varje lokal samordnare kan känna att de får det stöd just deras kommun behöver. Som länssamordnare för brottsförebyggande arbete strävar jag också efter att frågan om trygghet lyfts på den östgötska politiska agendan, säger Sara Nielsen.
Möts i konkreta frågor
Höstens första rEgbrå-möte diskuterade vad det nya programmet och länsstyrelsens roll innebär. Samtidigt är det diskussionen kring de konkreta frågorna som är nerven i samarbetet: Hur kvalitetssäkrar vi orsaksanalyserna? Hur får man politikerna att engagera sig mer i de brottsförebyggande frågorna? Och borde inte kommunpoliserna ingå i nätverket?
Många som jobbar med brottsprevention ute i kommunerna är oftast den enda som har brottsprevention i sin uttalade arbetsbeskrivning. De faktiska förutsättningarna för det preventiva arbetet skiljer sig mycket åt.
– I Östergötland är det bara 25 procent av de som jobbar med brottsprevention ute i kommunerna som har fått utbildning i det och ännu fler känner behov av utbildning, säger Linda Lindblom, projektledare på Brottsförebyggande rådet.
