Kan skatteverk samarbeta med storföretag?

14 februari 2019

Therese Ekstrand Amaya

Skattemyndigheter i olika länder har utarbetat samarbetsprogram riktade mot storföretag. Syftet är att ärenden som kan bli tvistefrågor ska kunna avgöras innan de blir del av den årliga skattedeklarationen. Forskare har jämfört samarbetet i de nordiska länderna och konstaterar att det i Sverige närmast liknar fiasko. Frågan är varför utfallen blev så olika.

Beskattning — Samarbetet går ut på att underlätta skatteprocessen. Fotograf: alfexe

– Problemen i Sverige är flera. Ett argument är att samarbetsprogrammet inte passar existerande lagstiftning. Hur ska exempelvis Skatteverket kunna hantera företagshemligheter när det också måste uppfylla offentlighetsprincipen? säger Lotta Björklund Larsen forskare i projektet FairTax och tidigare biträdande lektor vid Linköpings universitet.

Lotta Björklund Larsen och kollegorna i FairTax har jämfört hur samarbetsprogram mellan skattemyndigheter och storföretag i olika länder har fungerat och sökt förklara varför utfallen blev så olika. I delprojektet som letts från Linköpings universitet har en jämförelse gjorts mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige.

Samarbetsprogrammet de granskat går ut på att underlätta beskattningsprocessen - både för företagen och skattemyndigheten. Företagen förväntas vara öppna med sin bedömning av beskattning och de ekonomiska konsekvenserna av beskattningen. De förväntas också ge förslag på hur sådana här så kallade skatterisker kan minskas. I gengäld ska skattemyndigheten erbjuda snabba svar på frågor och expertis inom olika områden. Initiativet med samarbetsprogrammen kommer från organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD).

Motstånd i Sverige men uppslutning i Danmark

Sverige identifierades av forskarna som det extrema fallet, eftersom enbart en handfull företag nappade på samarbetsförslaget och för att det möttes av hård kritik från jurister, experter och Svenskt näringsliv. Samarbetsformen sades inte passa in i den svenska förvaltningsmodellen. Frågor ställdes om huruvida vissa företag ska kunna ha en gräddfil in i ett statligt verk och om företag och Skatteverk ska vara ”kompisar”? Ytterligare en faktor som bidrog till att samarbetsprogrammet inte fungerade i Sverige var en del företags skepsis mot Skatteverket.

Danmark, som har en längre erfarenhet av samarbetet, identifierades som det land som bäst följer OECD:s riktlinjer och där deltagandet från företagen var stort. Den finska erfarenheten verkar också vara lovande men samarbetssättet har funnits betydligt kortare tid. Norge sticker ut med en lång erfarenhet av liknande typ av samarbeten som funnits länge innan OECD introducerade samarbetssättet.

Tidigare analyser av dessa samarbetsprogram har oftast haft en juridisk utgångspunkt och jämfört olika länders riktlinjer eller deras relation till existerande lagstiftning. Forskarna från Linköpings universitet har istället genom ett antropologiskt perspektiv identifierat varför utfallen i de olika länderna blev så olika. De har studerat hur lagar och regler implementeras i praktiken och dess påverkan på samhället och de har pratat med alla olika intressenter. Ett angreppssätt som är nydanande inom skatteforskning.

Oavsett vad vi tycker om den här typen av samarbetsprogram, verkar de vara här för att stanna.

Faktorer för att programmen ska fungera

Forskarna identifierade olika dimensioner som spelar roll för hur väl samarbetsprojekten har fungerat. Några av dem är:

Tillit till varandras arbetssätt. Det måste vara klart och tydligt hur man ska arbeta och vilka förväntningar som finns.
Rätt kompetens hos skattemyndigheten. En av fördelarna med programmen skulle vara att skattemyndigheterna kunde hjälpa företagen så att deras beskattning blev rätt. För detta krävs inte bara skatteteknisk kunskap utan också förmåga att kommunicera med företagen.
Rätt förutsättningar inom organisation och struktur. Om samarbetet ska fungera kan inte programmet kollidera med rådande lagstiftning, som i Sverige.
Juridisk likabehandling och rättvisa konkurrensförhållanden. För deltagare i samarbetsprogram, såväl för de som valt att stå utanför.
Kulturell inriktning. Kultur speglar grundläggande uppfattningar om världen och hur människor agerar och interagerar i den. Förändrade arbetssätt som ruckar på relationer kan ses som utmanande och skapa missförstånd.

– Oavsett vad man tycker om denna typ av samarbetssätt, så verkar de vara här för att stanna. Vår forskning kan användas som underlag när det gäller att anpassa samarbetsformen, säger Lotta Björklund Larsen.

Den avslutande rapporten presenterades i november 2018 på ett seminarium i Bryssel. Det hölls på den norska representationen i Bryssel och deltog gjorde representanter från sexton olika länder; beskattningsmyndigheter, intresseorganisationer, politiska beslutsfattare och akademiker.

– Det blev en livlig diskussion. Att publicera forskningsresultat är viktigt, men också att stimulera till debatt, säger Lotta Björklund Larsen.

FairTax består av elva partneruniversitet från nio länder. Projektet finansieras av Horizon2020, EU:s ramprogram för forskning och innovation.

Rapport:
Nordic Experiences of Co-Operative Compliance Programmes: Comparisons and Recommendations. FairTax Working Paper no 20. Lotta Björklund Larsen, Linköping University, Karen Boll, Copenhagen Business School, Benedicte Brögger, BI Norwegian Business School, Jaana Kettunen, University of Jyväskylä, Tuulia Potka-Soininen, University of Jyväskylä, Jukka Pellinen, University of Jyväskylä, Mette Brehm Johansen, Copenhagen Business School, Kiran Aziz, BI Norwegian Business School.

Se även:
“Samverkan, dialog eller vad? En jämförande analys av ”co-operative compliance” inspirerade program i Danmark, Finland, Norge och Sverige”, Lotta Björklund Larsen, Skattenytt, nr 1-2 2019.

Senaste nytt från LiU

Samling av bilder på uppskjutning av raket, och man i laboratorium.

Han fick se sitt studentprojekt skjutas ut i rymden

I våras blev han färdig civilingenjör, bland annat efter ett projektarbete som skulle tåla en rymdfärd. Sent i november 2024 stod han på den svenska rymdbasen Esrange i Kiruna och fick se raketen lyfta.

Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

AI som är lika intelligent som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson som i sin avhandling har utvecklat begreppet maskinpsykologi.

Forskning för hållbar framtid får nära 20 miljoner i bidrag

Ett oväntat samarbete mellan materialvetenskap och beteendevetenskap. Utveckling av bättre tjänster för att hantera klimatförändringarna. Det är två forskningsprojekt vid LiU som får stora stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.