– Problemen i Sverige är flera. Ett argument är att samarbetsprogrammet inte passar existerande lagstiftning. Hur ska exempelvis Skatteverket kunna hantera företagshemligheter när det också måste uppfylla offentlighetsprincipen? säger Lotta Björklund Larsen forskare i projektet FairTax och tidigare biträdande lektor vid Linköpings universitet.
Lotta Björklund Larsen och kollegorna i FairTax har jämfört hur samarbetsprogram mellan skattemyndigheter och storföretag i olika länder har fungerat och sökt förklara varför utfallen blev så olika. I delprojektet som letts från Linköpings universitet har en jämförelse gjorts mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige.
Samarbetsprogrammet de granskat går ut på att underlätta beskattningsprocessen - både för företagen och skattemyndigheten. Företagen förväntas vara öppna med sin bedömning av beskattning och de ekonomiska konsekvenserna av beskattningen. De förväntas också ge förslag på hur sådana här så kallade skatterisker kan minskas. I gengäld ska skattemyndigheten erbjuda snabba svar på frågor och expertis inom olika områden. Initiativet med samarbetsprogrammen kommer från organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD).
Motstånd i Sverige men uppslutning i Danmark
Sverige identifierades av forskarna som det extrema fallet, eftersom enbart en handfull företag nappade på samarbetsförslaget och för att det möttes av hård kritik från jurister, experter och Svenskt näringsliv. Samarbetsformen sades inte passa in i den svenska förvaltningsmodellen. Frågor ställdes om huruvida vissa företag ska kunna ha en gräddfil in i ett statligt verk och om företag och Skatteverk ska vara ”kompisar”? Ytterligare en faktor som bidrog till att samarbetsprogrammet inte fungerade i Sverige var en del företags skepsis mot Skatteverket.
Danmark, som har en längre erfarenhet av samarbetet, identifierades som det land som bäst följer OECD:s riktlinjer och där deltagandet från företagen var stort. Den finska erfarenheten verkar också vara lovande men samarbetssättet har funnits betydligt kortare tid. Norge sticker ut med en lång erfarenhet av liknande typ av samarbeten som funnits länge innan OECD introducerade samarbetssättet.
Tidigare analyser av dessa samarbetsprogram har oftast haft en juridisk utgångspunkt och jämfört olika länders riktlinjer eller deras relation till existerande lagstiftning. Forskarna från Linköpings universitet har istället genom ett antropologiskt perspektiv identifierat varför utfallen i de olika länderna blev så olika. De har studerat hur lagar och regler implementeras i praktiken och dess påverkan på samhället och de har pratat med alla olika intressenter. Ett angreppssätt som är nydanande inom skatteforskning.