30 oktober 2017

Kanske fanns det några blivande ingenjörer bland de elever som var med på invigningen av Fenomenmagasinet senaste installation - en längdmätare med millimeterprecision.

- Vi vill väcka intresset för teknik och naturvetenskap redan i låg ålder. Barn och ungdomars bild av forskare och ingenjörer är ofta att det en gammal gubbe med yvigt hår och vit rock, en mystisk person som man inte kan relatera till. Vi vill visa att de kan vara vanliga människor, säger Lasse Alfredsson, ordförande i styrelsen för Fenomen-magasinet, och också ordförande i nämnden för skolsamverkan på Linköpings universitet.

Den längdmätare som nyligen invigdes på Fenomenmagasinet är en vidareutveckling av de mätinstrument som började utvecklas på Saab på 1960-talet. Med hjälp av mikrovågsteknik tog man då fram ett radarinstrument för att mäta nivån av lasten i tankfartyg. Drivande i det arbetet var Olle Edvardsson från Linköping. 

- Den äldsta anteckningen, med lösa funderingar, är från 1971. Sedan tog det något år innan idén kändes bärande. I början av 1973 fattades det viktiga beslutet att göra ett fälttest på en båt på hösten samma år, säger han.

Med den nya radartekniken blev man först i världen med det nya tillämpnings-området, och det marina användningsområdet expanderade senare till land- och processindustrin. Mätaren fungerar så, att den från en antenn skickar radarsignaler som reflekteras på ytan, och man beräknar sedan nivån genom att jämföra skickad och reflekterad signal.

- Den egentliga anledningen till att vi slog igenom så snabbt som vi gjorde var nog att det byggdes väldigt många fartyg på den tiden, och att de då vuxit mycket i storlek till typiskt 250 000 ton. Storleken medförde oväntade problem då flera fartyg exploderade vilket tvingade fram regeländringar som gjorde Saabs system nästan ensamt om att klara kraven. Först 1984 dök det första konkurrerande radarsystemet upp.

Mätinstrumentet som satts upp på Fenomenmagasinet är enkel att prova för besökarna. Man ställer sig på markeringar på golvet, och instrumentet läser då med radar av exakt hur lång man är, och visar resultatet på en skärm.

- Det är en väldigt illustrativ upplevelse.  Med längdmätaren hoppas vi att eleverna ska lära sig mer om radar och få förståelse och intresse för vad man kan använda det till, säger Lasse Alfredsson.

2001 tog företaget Emerson över vidareutvecklingen av ursprungsinstrumentet, och idag  har man kunder över hela världen. Mätaren går att använda inom flera områden, men är mycket inriktad mot olja och raffinerade produkter.

- Vi är glada över att mätaren satts upp här. Vem vet, förhoppningsvis väcker vi intresse hos några elever, och om några år kanske de söker jobb hos oss som ingenjörer, säger Håkan Delin, mjukvaruutvecklare vid Emerson.

- Det är viktigt att synas som företag. Just nu är arbetsmarknaden väldigt het, och det är inte så lätt att rekrytera ingenjörer, så man måste sticka ut, fortsätter Lars-Ove Larsson, också han mjukvaruutvecklare vid Emerson. 

Senaste nytt från LiU

En kvinna som sitter vid ett skrivbord med två skärmar och en xbox-kontroll.

Specialist på att simulera

Marie-Louise Höög hjälper blivande lärare, psykologer och socionomer att förbereda sig för arbetslivet – i en ovanlig roll. Hon är simuleringsspecialist och styr avatarer i AIST-labbet vid Linköpings universitet.

En person som sitter i en stol med fötterna uppe.

Fel i adresser vid katalogutskick

I dagarna skickas cirka 47 000 utbildningskataloger från LiU ut per post till elever som går sista året på gymnasiet. När distributionen påbörjats upptäckes det att mottagarnas förnamn, som trycks på katalogen, inte stämmer.

En grupp människor som står på en scen och håller i pokaler.

Fyra minuter som räckte hela vägen till seger

Fyra års forskning på fyra minuter – och en seger i Forskar Grand Prix. Nydisputerade Anan Ashrabi Ananno lyckades göra avancerad maskinteknik och matematik begriplig och engagerande. Men den största utmaningen var att lära sig säga mindre.