30 oktober 2017

Kanske fanns det några blivande ingenjörer bland de elever som var med på invigningen av Fenomenmagasinet senaste installation - en längdmätare med millimeterprecision.

- Vi vill väcka intresset för teknik och naturvetenskap redan i låg ålder. Barn och ungdomars bild av forskare och ingenjörer är ofta att det en gammal gubbe med yvigt hår och vit rock, en mystisk person som man inte kan relatera till. Vi vill visa att de kan vara vanliga människor, säger Lasse Alfredsson, ordförande i styrelsen för Fenomen-magasinet, och också ordförande i nämnden för skolsamverkan på Linköpings universitet.

Den längdmätare som nyligen invigdes på Fenomenmagasinet är en vidareutveckling av de mätinstrument som började utvecklas på Saab på 1960-talet. Med hjälp av mikrovågsteknik tog man då fram ett radarinstrument för att mäta nivån av lasten i tankfartyg. Drivande i det arbetet var Olle Edvardsson från Linköping. 

- Den äldsta anteckningen, med lösa funderingar, är från 1971. Sedan tog det något år innan idén kändes bärande. I början av 1973 fattades det viktiga beslutet att göra ett fälttest på en båt på hösten samma år, säger han.

Med den nya radartekniken blev man först i världen med det nya tillämpnings-området, och det marina användningsområdet expanderade senare till land- och processindustrin. Mätaren fungerar så, att den från en antenn skickar radarsignaler som reflekteras på ytan, och man beräknar sedan nivån genom att jämföra skickad och reflekterad signal.

- Den egentliga anledningen till att vi slog igenom så snabbt som vi gjorde var nog att det byggdes väldigt många fartyg på den tiden, och att de då vuxit mycket i storlek till typiskt 250 000 ton. Storleken medförde oväntade problem då flera fartyg exploderade vilket tvingade fram regeländringar som gjorde Saabs system nästan ensamt om att klara kraven. Först 1984 dök det första konkurrerande radarsystemet upp.

Mätinstrumentet som satts upp på Fenomenmagasinet är enkel att prova för besökarna. Man ställer sig på markeringar på golvet, och instrumentet läser då med radar av exakt hur lång man är, och visar resultatet på en skärm.

- Det är en väldigt illustrativ upplevelse.  Med längdmätaren hoppas vi att eleverna ska lära sig mer om radar och få förståelse och intresse för vad man kan använda det till, säger Lasse Alfredsson.

2001 tog företaget Emerson över vidareutvecklingen av ursprungsinstrumentet, och idag  har man kunder över hela världen. Mätaren går att använda inom flera områden, men är mycket inriktad mot olja och raffinerade produkter.

- Vi är glada över att mätaren satts upp här. Vem vet, förhoppningsvis väcker vi intresse hos några elever, och om några år kanske de söker jobb hos oss som ingenjörer, säger Håkan Delin, mjukvaruutvecklare vid Emerson.

- Det är viktigt att synas som företag. Just nu är arbetsmarknaden väldigt het, och det är inte så lätt att rekrytera ingenjörer, så man måste sticka ut, fortsätter Lars-Ove Larsson, också han mjukvaruutvecklare vid Emerson. 

Senaste nytt från LiU

En grupp människor som sitter på en träbänk.

AI-litteracitet lyfts i fysioterapeututbildningen

En ny studie från Linköpings universitet visar att fysioterapeutstudenters AI-användning ökar snabbt och att riktad utbildning kan stärka deras AI-litteracitet och förmåga att använda tekniken kritiskt och ansvarsfullt.

En man som knäböjer framför en solpanel.

Återvinning av solpaneler riskerar att öka ojämlikheten

Att återvinna gamla solpaneler kan ge stora ekonomiska vinster och minska utsläppen. Men vinsterna kan fördelas ojämnt mellan olika delar av världen. En ny studie visar att regler och stöd kan bli avgörande för vem som tjänar på återvinningen.

En grupp människor som klipper ett band vid en invigningsceremoni.

Sveriges snabbaste superdator stärker europeisk forskning

Nu är superdatorn Arrhenius vid Linköpings universitet invigd. Arrhenius stärker LiU:s roll i svensk och europeisk forskningsinfrastruktur och är en resurs för forskare inom akademi, industri och offentlig sektor i hela Europa.