– Det är de blodiga bilderna från IS krig som nått oss i medierna, men det är sällan någon ställer frågan: varför? Ska vi kunna möta hotet från religiösa och politiska extremister måste vi försöka förstå deras världsbild, säger Fredrik Gregorius, universitetslektor i religionshistoria på Institutionen för kultur och kommunikation, IKK.
Kursen Religion, våld och terrorism som ges vid Institutionen för kultur och kommunikation nu till hösten tar upp många brännheta frågor.
Hur kommer det sig att radikaliserade grupper tar till våld i religionens namn? Vilka är deras argument för att driva samhällsförändringar eller bevara rådande ordning med fanatisk extremism?
– Det finns inga enkla förklaringar, varken till uppkomsten av radikal islamism eller andra former av extremism. Men de propagandafilmer och texter som sprids genom internet präglas av ideal kring en överdriven manlighet, en hypermaskulinitet – och apokalyptiska förväntningar på att det perfekta samhället ska etableras, efter att den nuvarande ordningen fullständigt raserats, säger Fredrik Gregorius.
Genom tiderna har det funnits många religiösa riktningar och sekter som ansett sig vara gudomligt utvalda för att rädda världen från undergången.
– Men i modern tid är det få som på så kort tid försökt etablera ett helt nytt samhälle på samma sätt som IS, och som åtminstone temporärt varit så framgångsrika.
Att nutiden alltid rullar fram ur dåtiden brukar inte uppmärksammas till vardags.
Fredrik Gregorius backar minst 2000 år tillbaka i religionshistorien:
– Monoteistiska religioner haft en tendens att göra svartvita uppdelningar mellan sant och falskt, gott och ont. Även inom polyteistiska religioner har det förstås funnits tydliga moraliska principer – men man har varit mindre benägen att lägga sig i hur andra dyrkar sin gud.
Vävd tapet som visar vägen till paradiset eller helvetet. Skokloster, 1600-tal.I den monoteistiska föreställningen att en enda gud skapat världsalltet och förmedlat gudomliga regler som måste följas, ligger en grogrund för intolerans.
Människornas handlingar får konsekvenser.
För individen väntar paradiset eller helvetet, för jorden apokalypsen.
– Tron på den stora slutstriden mot ondskan är ett återkommande tema. Radikala islamister ser sig som världens räddare, och det är bara de som kan rädda den. Samma tankar finns inom extrema politiska rörelser och liknande radikalisering finns även inom andra religioner.
Missionen är en tredje idé som fått stor betydelse inom kristendomen och islam. Att upplysa och omvända människor är en skyldighet.
Ibland till varje pris.
– Men religiösa traditioner är dynamiska. Liksom vi människor anpassar oss efter omständigheterna, förändras religioner hela tiden. Textstycken som tidigare varit ointressanta får på grund av nya sociala och politiska omständigheter plötsligt större betydelse. Inom islam finns inte bara bilden av en straffande Gud, det finns också ett förlåtande och barmhärtigt drag som är mer betydande för de flesta muslimer. Dagens radikala islamistiska grupper representerar en mycket liten minoritet, säger Fredrik Gregorius.
USA:s mur mot MexikoOch det kan, säger han, finnas så många olika tolkningar och värderingar att det ibland kan vara svårt att förstå att det ens är samma religion.
– Man bör tänka på att både Martin Luther King och Ku Klux Klan var produkter av protestantisk kristendom. Och många av dem som idag vill bygga murar i USA och de som vill öppna gränserna tar båda stöd i Bibeln för sina värderingar.
Kinesiska muren i RosengårdReligionens täckmantel av våld döljer profana bevekelsegrunder.
– I botten ligger ett ”vi” ställt mot ”de andra”. I tider av social och politisk turbulens växer det religiösa våldet. Radikala ideologier kan locka människor som känner hopplöshet och inte ser någon framtid i samhället, säger Fredrik Gregorius.
Radikala islamister som anslutit sig från väst har rest till IS för att bli ett ”vi”, från att ha sett sig som ”dom andra”. Ibland som en följd av segregation, men ibland av andra sociala skäl.
– Ur det perspektivet kan man se hur det handlar om att söka upprättelse och en känsla av sammanhang.
Propagandabild ISMen det besinningslösa våldet som IS-krigarna systematiskt valt att exponera - hur har det kunnat eskalera?
– Avhumaniseringen är det viktigaste faktorn för ett upptrappat, gränslöst våld. För IS finns inga gråzoner kvar. De som inte är med, är emot. De är förrädare som ska straffas eller förintas.
I kriget får de visa upp sin manlighet, handlingskraft och mod.
Oslo efter Anders Bering Breiviks attentat 2011.Fredrik Gregorius ser en tydlig parallell till högerextremister och ultrakonservativa kristna, som likt de radikala islamisterna anser att samhället hotas av kulturell upplösning.
De har alla intresse av att förstärka polariseringen mellan samhällsgrupper.
Islamska extremister genom terrordåd, de flesta riktade mot andra muslimer. Högerextrema genom våld och hot mot meningsmotståndare och genom ryktesspridning om invandrare, särskilt då muslimer.
– Trots den fixering som ibland kan uppstå kring radikala islamister är de i Sverige idag försvinnande få. Det största hotet i mot demokratin i Sverige kommer från högerextrema grupper, som är mycket större och mer etablerade.
Och både IS och högerextrema grupper använder sig av sociala medier för att nå ut med sin propaganda.
– För IS del är det en intressant motsägelse. De för ett krig mot väst just genom de digitala kanaler som utvecklats i västvärlden, säger han.
Kvinnor - männens ägodelarEn annan gemensam nämnare är synen på kvinnor. Deras plats är i hemmet och deras uppgift är att tillfredsställa männens behov. För IS del inkluderar det även att hålla sig med sexslavar.
– Inom IS idealsamhälle är männen familjens beskyddare och har rätt att utnyttja kvinnor. Kvinnor som sviker riskerar straff enligt de hårdaste tolkningarna av sharialagarna. Ofta än mer brutalt än behandlingen av kvinnor utanför IS.
Jihadisterna i IS anslöt sig till den mest extrema formen av sunniislam, wahhabismen.
Det finns både historiska och storpolitiska orsaker till det.
– Efter Muhammeds död 623 växte konflikterna kring det muslimska ledarskapet. Islam delades mellan två huvudinriktningar, shia och sunni. Wahhabismen som ideologi uppstod på 1700-talet, och kan ses som en puritansk och bokstavstroende form av islam som motsatte sig all modernisering, säger Fredrik Gregorius.
En staty av Saddam Hussein faller efter USA:s ockupation. Bagdad 2006.Motsättningarna mellan shia och sunni präglar maktbalansen i Mellanöstern än idag. Och wahhabismen är statsreligion i flera stater, till exempel Saudiarabien.
– Efter Saddam Husseins fall och USA:s fortsatta ockupation av Irak brakade allt samman i politiskt kaos och blodigt inbördeskrig. Trots brutala terrorattentat mot amerikanska styrkor riktades kriget framför allt mot den shiamuslimska minoriteten, som uppfattades som allierad med USA.
I skuggan av kriget bildades IS ur en militant sunnimuslimsk utbrytargrupp med kopplingar till wahhibiten Usama bin Ladens terrornätverk al-Qaida.
Majoritetssamhällets acceptans mot minoriteter minskar, nationalismen tilltar i AsienDet är svårt att bedöma om det är religiös identitet, etniska eller politiska motsättningar som ligger bakom våldsamma konflikter. De blandas samman, säger Fredrik Gregorius:
– Vi ser idag en ökning av mer strikta politiska tolkningar av religioner och som även lett till folkfördrivningar inom existerande nationer.
– Det är en obehaglig utveckling. Det finns många exempel på religiös nationalism i Asien. Där har, tills nu, människor med olika religioner kunnat leva sida vid sida. Just nu har hindunationalisterna i Indien stora framgångar och i Myanmar och Sri Lanka växer en buddhistisk form av nationalism fram. Oftast ses islam som den stora fienden.
Har det religiösa våldet, sett ut ett religionshistoriskt perspektiv, ökat?
– Nej, jag tror faktiskt inte det. Men med internet och sociala medier kan våldsdåd kommuniceras snabbt. För 100 eller 500 år sedan hade vi inte vetat vad som sker på andra sidan jorden samma minut som det sker. Med vår tids globalisering går samhällsförändringar också fortare än någonsin. Det uppfattas på många håll som ett hot och religionen får då stå för det bestående.
Foton: Propagandavideo IS, Wikimedia Commons, Wikipedia, US Department of Defence, Ulf Liliankovskij (Rosengård), Gunilla Pravitz (Fredrik Gregorius)
