06 januari 2020

Utbildningsnivån bland invånare i Norrköpings kommun, liksom övergångstalen från gymnasiet till universitet och högskola, är lägre än i riket i stort. Samtidigt finns det en uttalat stark ambition bland Norrköpings politiker att höja dessa siffror.

Linköpings universitet och Norrköpings kommun har under många år haft avtal om strategisk samverkan, något båda parter värnar om.  2017 upprättades ett förnyat avtal.  Målsättningen att höja utbildningsnivån i kommunen och att antalet studenter på Campus Norrköping ska öka finns med i avtalet. Men söktrycket har inte blivit högre. Höstterminen 2019 minskade antalet sökande till flera utbildningar vid Campus Norrköping, något som lett till särskilda satsningar från såväl kommunen som universitetet.

Inom ramen för samverkansavtalet har Kerstin Johansson, biträdande professor vid Centrum för kommunstrategiska studier (CKS), undersökt utmaningarna med samverkan   specifikt kopplat till högre utbildning och exemplet Norrköpings kommun. Anna Svensson och Elin Svensson, praktikanter vid CKS, har också varit med i studien.

I rapporten ”Samverkan för högre övergångstal - om logiker hos Norrköpings kommun och Linköpings universitet” konstateras att kommunens och universitetets logiker ofta krockar. Detta kan leda till att arbetet mellan de två aktörerna för att nå ett gemensamt mål försvåras. I rapporten jämförs även kommunens och universitetets logiker med en grupp ungas utbildningsstrategier.

– Logikerna som vi beskriver i rapporten handlar bland annat om de olika aktörernas syften med studentrekrytering, säger Kerstin Johansson. Ett av kommunens huvudsyften är att få fler studenter till Norrköping för att på sikt säkra kompetensförsörjningen i kommunen. Universitetets arbete med studentrekrytering har istället fokus på marknadsföringslogiker. Här handlar det mer om att rekrytera de bästa studenterna och inte att skräddarsy rekryteringen utifrån en särskild kommuns behov av en viss kompetens.
Bilden av ungas logiker kring högre utbildning visar på ytterligare en nivå. Ungdomar är mer fokuserade på framtidsperspektivet och tanken att studier på universitet eller högskola kan ge en bättre framtid. Då blir valet av lärosäte, studieort och ibland även utbildning underordnat.

Den direkta konsekvensen av konkurrerande logiker blir att samverkande aktörer behöver lägga onödigt mycket tid på att försöka förstå och påverka varandra. För att spara tid och resurser borde den tiden ägnas åt mer långsiktiga och strategiska diskussioner. Men Kerstin Johansson menar att det finns fler utmaningar.

– Krockar mellan logiker sker inte bara mellan, utan även inom, organisationer. Till exempel jobbar den centrala kommunikations- och marknadsenheten på LiU med ett syfte som utgår från marknadsföringslogiker. Samtidigt har en fakultet eller ett utbildningsprogram andra logiker som kan handla om att bredda rekryteringen eller fylla platserna på en specifik utbildning.

– Vi kan konstatera att samverkan är svårt, avslutar Kerstin Johansson. Vi måste få tid att arbeta mer strategiskt och blicka framåt istället för att bara hantera akuta ärenden. Då först kan samverkansarbetet bli mer effektivt och framgångsrikt.


Senaste nytt från LiU

Polisbil, avspärrat.

Ny forskning stärker kommuners krisberedskap

Sveriges kommuner står inför stora krisutmaningar. För att möta dessa krav startar nu ett forskningsprojekt som undersöker hur ledarskapet för att utveckla och organisera förmåga till kommunal krisberedskap kan stärkas.

Gymnasieelev i laboratorium.

Styrkeprovet i LiU-labbet: Knopen mot splitsen!

Vilket håller bäst under seglingen? En knop, eller en splits? Max Zetterström som går Seglargymnasiet i Motala fick chansen att ta reda på det i sitt gymnasiearbete – i LiU:s testlabb.

Champagneflaska med Sectra på etiketten

Sectra – världsledande företag med rötter i LiU-forskning

Det började som extrauppdrag för fyra forskare och växte till ett spjutspetsföretag inom medicinsk IT och cybersäkerhet. Följ med på Sectras resa mot dagens globala verksamhet.