28 januari 2019

Det finns både svårigheter och stora möjligheter när företag samarbetar med communities som arbetar med öppen källkod. Rätt genomfört kan både kommersiella bolag och intressegrupper vinna på ett samarbete. Det visar ny forskning vid LiU.

datorskärm
Öppen källkod. Samarbetet mellan frivilliga utvecklare och kommersiella företag är ofta omfattande. Bild: Unsplash

Intervjuer med två grupper

I sin doktorsavhandling har Markus Radits intervjuat 47 personer som arbetar med webbpublicerings-verktyget Joomla som bygger på öppen källkod – både medlemmar i grupper som oavlönat utvecklar programmet och personer som startat företag för kommersiella applikationer. I alla fall på ytan är det två grupper som står långt ifrån varandra.

- I själva verket hade många en fot i vardera gruppen. Personer som drev företag var aktiva också i communityn, och volontärer kunde ha kopplingar till kommersiella intressen. Så jag upplevde att skillnaden egentligen inte var så stor, säger Markus Radits.

I avhandlingen identifierar Radits både utmaningar som företag står inför när de kommersialiserar öppen källkod och sammanflätningen mellan ideell och kommersiell verksamhet. Utmaningarna kategoriserar han i tre olika grupper, gällande företagen, communityn och ekosystemet runt verksamheten.

man vid skrivbord på kontorMarkus Radits på sitt arbetsrum. Bild: Mikael Sönne

En tydlig utmaning för företagen är globaliseringen, där utvecklare kan sitta nästan var som helst i världen. En annan gäller frivilligheten och den lösliga strukturen i utvecklargrupperna.

Kaotiskt system som funkar

- Företagen blir beroende av frivilliga verksamheter, där utvecklarna en dag kan vara borta och göra något helt annat. En intervjuperson beskrev det som ett kaotiskt system; det borde inte fungera, men gjorde det faktiskt.

Den stora fördelen för företagen är att de kan utnyttja den samlade kraften i ett världsomspännande nät av hängivna och duktiga utvecklare. För mindre företag – flera intervjuade är ensamföretagare - innebär intressegruperna också samhörighet och möjlighet till lärande och stöd från andra.

- I gengäld bidrar företagen ofta med kunskap och en professionell attityd till volontärerna. Via deras kunder blir det också möjligt att testa nya applikationer, vilket hade varit svårt att göra annars. Jag skulle säga att det är win-win, att båda parter vinner på att närma sig varandra.

vetenskaplig doktorsavhandling

Sammanflätningen mellan de två områdena beskrivs i avhandlingen i termer av förstärkning, komplementaritet, synergier och ömsesidighet. En viktig slutsats är just de många kopplingarna inom ett område där man ofta utgår från att kommersiell verksamhet inte förekommer.

Microsoft sponsrar Linux

I framtiden tror Markus Radits att gränserna mellan kommersiell och frivillig verksamhet kan lösas upp ännu mer. Också stora företag kan arbeta mer med sina kunder än bara för dem.

- Ett företag som Microsoft har traditionellt beskrivits som en huvudfiende till öppen källkod. Men i dag är de inblandade i flera open source-projekt och en stor sponsor till bland annat Linux, säger han.

Till Joomla finns i dag över 8000 applikationer, varav ungefär hälften är kommersiella. Programmet släpptes första gången i augusti 2005 och har sedan dess utvecklats i en rad nya versioner. Namnet kommer från det swahiliska ordet ”jumla” och betyder "alla tillsammans".

• Markus Radits disputerade på sin avhandling A Business Ecology Perspective on Community-Driven Open Source: The Case of the Free and Open Source Content Management System Joomla den 25/1 2019. Handledare var Alf Westelius, professor, Nils-Göran Olve, doktor, och Carl-Johan Petri, doktor.

Här finns avhandlingen

Senaste nytt från LiU

Manlig person på stadsgata.

Förmånsbilar leder till fler och större fordon

När bensinpriset skjuter i höjden så är det medelinkomsttagare som först ändrar beteende. Det visar en landsomfattande studie vid LiU och VTI. Forskning visar även att skatterabatten på förmånsbilar leder till ökat bilinnehav samt större bilar.

Forskare diskuterar i labbet.

LiU Composite Lab öppnar dörrarna för avancerad materialforskning

Här ska forskning på nya material inom till exempel kolfiber, polymerer och komposit pågå i samverkan med näringslivet, forskningsinstitut, andra lärosäten och studenter. LiU Composite Lab är ett nyetablerat laboratorium, våren 2025.

Kvinnlig forskare och buss.

Forskning ska spara pengar och miljö i kollektivtrafiken

Är bussbiljetten för dyr? Det kan bero på att de offentliga upphandlingarna inom kollektivtrafiken ställer allt högre krav på entreprenörerna. I ett fyraårigt projekt ska LiU-forskare studera hur upphandlingen kan bli mer cirkulär.