28 januari 2019

Det finns både svårigheter och stora möjligheter när företag samarbetar med communities som arbetar med öppen källkod. Rätt genomfört kan både kommersiella bolag och intressegrupper vinna på ett samarbete. Det visar ny forskning vid LiU.

datorskärm
Öppen källkod. Samarbetet mellan frivilliga utvecklare och kommersiella företag är ofta omfattande. Bild: Unsplash

Intervjuer med två grupper

I sin doktorsavhandling har Markus Radits intervjuat 47 personer som arbetar med webbpublicerings-verktyget Joomla som bygger på öppen källkod – både medlemmar i grupper som oavlönat utvecklar programmet och personer som startat företag för kommersiella applikationer. I alla fall på ytan är det två grupper som står långt ifrån varandra.

- I själva verket hade många en fot i vardera gruppen. Personer som drev företag var aktiva också i communityn, och volontärer kunde ha kopplingar till kommersiella intressen. Så jag upplevde att skillnaden egentligen inte var så stor, säger Markus Radits.

I avhandlingen identifierar Radits både utmaningar som företag står inför när de kommersialiserar öppen källkod och sammanflätningen mellan ideell och kommersiell verksamhet. Utmaningarna kategoriserar han i tre olika grupper, gällande företagen, communityn och ekosystemet runt verksamheten.

man vid skrivbord på kontorMarkus Radits på sitt arbetsrum. Bild: Mikael Sönne

En tydlig utmaning för företagen är globaliseringen, där utvecklare kan sitta nästan var som helst i världen. En annan gäller frivilligheten och den lösliga strukturen i utvecklargrupperna.

Kaotiskt system som funkar

- Företagen blir beroende av frivilliga verksamheter, där utvecklarna en dag kan vara borta och göra något helt annat. En intervjuperson beskrev det som ett kaotiskt system; det borde inte fungera, men gjorde det faktiskt.

Den stora fördelen för företagen är att de kan utnyttja den samlade kraften i ett världsomspännande nät av hängivna och duktiga utvecklare. För mindre företag – flera intervjuade är ensamföretagare - innebär intressegruperna också samhörighet och möjlighet till lärande och stöd från andra.

- I gengäld bidrar företagen ofta med kunskap och en professionell attityd till volontärerna. Via deras kunder blir det också möjligt att testa nya applikationer, vilket hade varit svårt att göra annars. Jag skulle säga att det är win-win, att båda parter vinner på att närma sig varandra.

vetenskaplig doktorsavhandling

Sammanflätningen mellan de två områdena beskrivs i avhandlingen i termer av förstärkning, komplementaritet, synergier och ömsesidighet. En viktig slutsats är just de många kopplingarna inom ett område där man ofta utgår från att kommersiell verksamhet inte förekommer.

Microsoft sponsrar Linux

I framtiden tror Markus Radits att gränserna mellan kommersiell och frivillig verksamhet kan lösas upp ännu mer. Också stora företag kan arbeta mer med sina kunder än bara för dem.

- Ett företag som Microsoft har traditionellt beskrivits som en huvudfiende till öppen källkod. Men i dag är de inblandade i flera open source-projekt och en stor sponsor till bland annat Linux, säger han.

Till Joomla finns i dag över 8000 applikationer, varav ungefär hälften är kommersiella. Programmet släpptes första gången i augusti 2005 och har sedan dess utvecklats i en rad nya versioner. Namnet kommer från det swahiliska ordet ”jumla” och betyder "alla tillsammans".

• Markus Radits disputerade på sin avhandling A Business Ecology Perspective on Community-Driven Open Source: The Case of the Free and Open Source Content Management System Joomla den 25/1 2019. Handledare var Alf Westelius, professor, Nils-Göran Olve, doktor, och Carl-Johan Petri, doktor.

Här finns avhandlingen

Senaste nytt från LiU

Serverrum,data på svart skärm.

Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

AI som är lika intelligent som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson som i sin avhandling har utvecklat begreppet maskinpsykologi.

Forskning för hållbar framtid får nära 20 miljoner i bidrag

Ett oväntat samarbete mellan materialvetenskap och beteendevetenskap. Utveckling av bättre tjänster för att hantera klimatförändringarna. Det är två forskningsprojekt vid LiU som får stora stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.

Innovativ idé för effektivare cancerbehandlingar prisas

Lisa Menacher har tilldelats Christer Giléns stipendium 2024 inom området statistik och maskininlärning för sin masteruppsats. Hon har använt maskininlärning i ett försök att göra val av cancerbehandling mer effektivt.