08 november 2018

Årets Holgerspex griper sig an ett riktigt blåsväder: maktskiften, naiva tronföljare och osannolika förvecklingar i ett historiskt brexit. Den 10 november är det dags för premiär på Engelbrexit i Forumteatern vid Kårhuset Kollektivet.

Holgerspex affisch 2018Spex är livsuppehållande, menar Holgerstudenterna som generöst utlovar att var och en i publiken ska få skratta åtminstone en gång under föreställningen.

Det är en Kalmarunion i farozonen som spexet i år tagit sig an. Hur det hela kommer att sluta vet väl ingen, eftersom publiken som vanligt förväntas lägga sig i handlingen. Det blir således olika varianter på årets Engelbrexit, den som är nyfiken på hur detta kan sluta får alltså gå på samtliga föreställningar.
Premiär den 10 november, Holgerspexarna står på scen ytterligare sex kvällar – den 14, 16, 17, 21 och 23 november.
Utgångspunkten, de förvecklade händelserna 1434, är dock desamma alla kvällar.

Här är det kanske på sin plats med en spoilervarning. En drottnings plötsliga död, en tronföljare som tror sig kunna ta riket med storm, en handelsunion som visar sig bli en dyr affär …Det blir fullt drag på scen – och kanske kan en ilning ge handlingen en puff i rätt riktning?

Till Holgerspexets hemsida och biljettinformation


Senaste nytt från LiU

Kvinna i kontorsmiljö.

Biogen koldioxid kan bli en resurs när biogasen ökar

Vid tillverkning och rening av biogas frigörs koldioxid, som är en klimatpåverkande växthusgas. Men LiU-forskning visar att koldioxid har flera användningsområden och kan bli en viktig resurs i omställningen till ett cirkulärt energisystem.

En närbild av en metallstruktur med många ledningar.

Nytt centrum ska stärka Sverige i kvantkapplöpningen

I ett gemensamt initiativ går nu sex svenska lärosäten samman för att bilda Swedish Center for Quantum Technology, ett nationellt centrum för forskning, innovation, utbildning och kapacitetsbyggande inom kvantteknologi.

En man med glasögon står framför en röd vägg.

Med moralekonomiska glasögon genom historien

När en kris uppstår väcks ofta en humanitär vilja att hjälpa till. Men vad händer när känslor styr och kunskap saknas? Norbert Götz, professor i modern historia, har forskat om den humanitära hjälpens villkor.