Blodregn och märkliga grisar som politiskt propagandavapen

Den fjärde december 1562 faller ett blodregn över Söderköping. Ett förebud om död, noterar östgötaprästen Joen Petri Klint. Samma datum några år senare bränner danskarna ned staden. Och så är den tiden, med otaliga järtecken som måste tydas.

Illustrationer ur Joen Petri Klints järteckenbok från 1500-taletUnder fyra decennier är det just det han gör, kyrkoherden Joen Petri Klint i Östra Stenby på Vikbolandet. I sin järteckenbok, en krönika på 400 sidor i folioformat från senare delen av 1500-talet beskriver, tolkar och illustrerar Petri hundratals tecken och varsel.
Att det regnar blod, svavel eller eld hände inte bara i Söderköping, det händer lite varstans i Sverige. 1585, till exempel, faller brinnande svavel över Stockholm. Det luktar illa och invånarnas kläder blir svedda. Sådan är Guds hämnd för att de styrande låtit oskyldigt blod flyta.
- Det är en tid besatt av järtecken, säger Sofia Gustafsson, historiker och lektor på Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur (ISAK).

Dolda budskap

Från och till under nio år har hon djupdykt i Joen Petris järteckenbok som förvaras på Linköpings stiftsbibliotek.

Sofia Gustafsson, boken Järtecken Foto Gunilla Pravitz- Den är ett av de mest säregna äldre verk vi har i Sverige och den har så mycket att säga oss om 1500-talets föreställningsvärld.
Syner, oförklarliga himlafenomen, märkliga djurbeteenden eller missbildningar, allt uppfattas konkret och på allvar.

- Utan senare tiders naturvetenskapliga förklaringar kunde ovanliga händelser på 1500-talet inte ses på annat sätt än som Guds tecken och hans varningar om straff för de ogudaktiga, orättfärdiga och inte minst de högmodiga.
Järtecknen har alltså ett slags dolt budskap. Ibland direkt uppenbar, i andra fall kopplas tecknen ihop med onda händelser först i efterhand.

Järtecknen som propagandavapen

Illustrationer ur Joen Petri Klints järteckenbok från 1500-taletKyrkoherden Joen Petri Klint måste under sin verksamhetstid 1564-1608 ha ägnat hur mycket tid som helst med att skriva ned tidens järtecken.
- Han ville framför allt förstå sin samtid. 1500-talet är en turbulent tid med krig, maktintriger, nödår, svält och katastrofer. Intrigerna i det svenska kungahuset ställer politiken på ända, med adeln och prästerskapet som maktfaktorer i bakgrunden.
- Inte minst pågår en bitter dragkamp mellan protestanter och katoliker, säger Sofia Gustafsson.

De järtecken som Joen Petri Klint väljer att berätta om är ofta just sådana som bekräftar hans världsbild.
- Som nitisk lutheran har Klint ett tydligt politiskt perspektiv. Han utmålar andra trosinriktningar än hans egen som onda. Och när han tolkar politiska händelser som följt på ett järtecken, är återkommande teman katoliker på besök i Sverige eller hotet från muslimer mot det kristna Europa.
- Genom hans penna blir järtecknen ett slags propagandavapen, säger Sofia Gustafsson.

Gud ingriper mot katolikerna

Missbildad gris, Joen Petri Klint, 1500-tal
Det är här födseln av en missbildad gris på Södermalm i Stockholm 1599 kommer in i bilden.
Den har ett stort öga mitt i pannan och, enligt Joen Petri Klints beskrivning, ”en stor hals över ögat hängde ned såsom på en elefant”.
Vad kan det förebåda annat än det påvliga sändebudet Johan Laskis besök i Sverige?
Illustrationer ur Joen Petri Klints järteckenbok från 1500-taletOch för Petri är det givet att Gud ingriper just innan den påvliga legaten Germanico Malaspino ska segla hem över Östersjön. En blixt ”slog nidh i öffuerste mertzmasten, och så wtt om merssenn och rijspade stora masten all nidh ått och slog igenom skeppett”, antecknar Klint.

Att kometer, halofenomen, norrsken eller jordbävningar måste förebåda stora katastrofer är inte så svårt att förstå.
Att syner av stridande trupper i skyn betyder förestående krig kan också vara begripligt.
Men annat?
Sofia Gustafsson kan återge många exempel på det omöjliga, det vill säga om man inte lever på 1500-talet.

Liemän och modekritik

Illustrationer ur Joen Petri Klints järteckenbok från 1500-talet
Ett skelett som skördar kål i Söderköping kopplar Klint ihop med ett senare utbrott av pest.
I Skänninge ser mäster Per i Veta 1568 hur fem kråkor i ring attackerar en annan kråka. Fjädrarna ryker och kråkan dör. Allt blir ett tecken på att Erik XIV fängslats av sina bröder.  Rättmätigt, tycker kyrkoherden.
Och när Vadstenaborna 1592 ser något så märkligt som en brushane med uppspärrade halsfjädrar, tolkar Klint det som ett tecken på Guds ogillande av adelns - allt större - stärkta vida kragar som kommit på modet. En förfärlig och gräslig sed, kommenterar Klint.

Mitt i politiken

Men hur kunde en 1500-talspräst ute på Vikbolandet vara så insatt i den inrikespolitiska hetluften?
- Söderköping var inte så avskuret från omvärlden som man kanske kan tro. Det var Sveriges tredje största stad och skådeplats för många storpolitiska händelser. Till exempel hölls riksdagen 1595 i Söderköping, då man bland annat förbjöd katolsk gudstjänst i Sverige. Och som prästrepresentant fick Klint också närvara vid riksdagar i Stockholm.
- Under hans verksamhetsperiod 1564-1608 handlade mycket om vad som var den rätta läran. Det pågick ständiga diskussioner mellan kungarna och prästerna om maktrelationerna mellan stat och kyrka, säger Sofia Gustafsson.

Illustrationer ur Joen Petri Klints järteckenbok från 1500-talet
Klint fick alltså en hel del direktinformation.
Han hade också tillgång till andra källor; berättelser som muntligen spreds, de allt vanligare tryckta flygblad och längre texter som handlade om missbildade människor och djur.

- Dessutom fanns europeiska nedteckningar av järtecken som han använde. Men hans viktigaste källa var bibeln.
I Östra Stenby finns en gammal bibel bevarad och i den har Klint gjort kommentarer på snart sagt varje sida. Också här blandas stort som smått.
Ett exempel är oemotståndligt.
- Med en referens till gräshopporna som härjar Egypten kopplar han ihop den svenska dyrtiden 1596-97 med sniglar som åt upp rågen, berättar Sofia Gustafsson.

400 sidor - i oordning

Järteckenboken förvaras på Linköpings stiftsbibliotek och det var ett gigantiskt arbete Sofia Gustafsson gav sig i kast med.
- Boken är på 400 sidor i folioformat men inte inbunden och med sidorna delvis i oordning. När jag fått ihop manuskriptet, började jag transkribera texterna till modern svenska. Därefter började jag analysera de tecken Joen Petri Klint beskriver och sätta dem i en 1500-talskontext.
Går allt som tänkt kommer det transkriberade manuset att tryckas.

Sofia Gustafsson, boken Järtecken Foto Gunilla PravitzI januari publicerade Sofia Gustafsson en artikel om Joen Petri Klint som historisk person (Personhistorisk tidskrift, 2018:1) I början av juni släpptes boken Järtecken (Nordic Academic Press).
- Andra delen av 1500-talet är en period i svensk historia som är relativt fattig på källor. Joen Petris handskrift är på många sätt ett uttryck för tidens umbäranden och farhågor. För forskningen är det rena guldgruvan, säger hon.

Fotnot: Samtliga illustrationer ur Joen Petri Klints järteckenbok är beskurna.
Överst: Svavelregn över Stockholm 1585. Därefter soldater som uppenbarar sig i skyn över Stockholm 1575, den romerske legaten Malaspina drabbas av blixtnedslag 1594,  missbildad gris som föds i på Södermalm 1599, Döden skördar kål i Söderköping 1566.

 

 

Senaste nytt från LiU
Visa/dölj innehåll