COP24 viktigaste klimatmötet sedan Paris

Geopolitik och koldioxidinfångning. Det är två områden som klimatforskarna Mathias Fridahl och Björn-Ola Linnér kommer att bevaka extra när de åker till FN:s klimatmöte i Polen.

Boyabreen Glacier in Jostedalsbreen National Park, Norway Foto Iurii BuriakCOP24, som pågår den 2-14 december i Katowice. Från Tema miljöförändring blir de sex som bevakar FN-konferensen.
Fyra klimatforskare kommer att följa arbetet på konferensen och delta i olika sidomöten. Förutom Björn-Ola Linnér och Mathias Fridahl, finns doktoranden Maria Järnnäs och forskningsassistenten Marianne Kropf på plats. 

Två studenter, Mathilde Lemaire och Annika Shu, är engagerade för att fortsätta det fleråriga LiU-projektet att genom enkäter följa trenderna när det gäller konferensdeltagarnas attityder till det internationella klimatarbetet. De läser bägge masterprogrammet Science for Sustainable development och deras insats i Katowice är också en del av deras praktik inom ramen för en kurs i klimatvetenskap och politik.

Mathias Fridahl, porträtt 2015- Målet för COP24 är att göra Parisavtalet konkret och förhandla fram en regelbok som slår fast hur det ska genomföras. Och som kan accepteras av alla, säger Mathias Fridahl, forskare och lektor på Tema miljöförändring.

Kanske ett steg framåt?

Förväntningarna på att det kommer att lyckas är minst sagt låga.
– Kanske kommer man i alla fall att kunna ta ett steg framåt, säger han med en liknelse:
– I Paris lyckades man förhandla fram en innehållsförteckning. Vid mötet nu i Katowice tror jag inte man kommer längre än att sätta underrubrikerna.

Till COP24 finns inte ens förslag till förhandlingstext som delegaterna kan utgå ifrån.
– Men det finns ändå några byggstenar; de informella dokument som tagits fram i förhandlingar mellan de stora FN-mötena har tidigare raderats och försvunnit från processen. Så är det inte den här gången och det finns gott om material att utgå från, säger Mathias Fridahl.

Minst 20 000 deltagare från 196 länder väntas till Katowice; världspolitiker, forskare, icke-statliga aktörer (NGO:s), representanter för urbefolkningar, lokalpolitiker, företrädare för näringsliv med flera.
Däribland fyra LiU-forskare.

Donald Trump svär presidentedenUnder konferensen kommer Björn-Ola Linnér och Maria Järnnäs i första hand att inrikta sig på den föränderliga – och oberäkneliga – globala geopolitiken.

– För min egen del kommer jag att följa frågor om tekniska lösningar för att fånga in koldioxid från atmosfären. De ställs stora förhoppningar på att de ska lösa utsläppsproblemen, säger Mathias Fridahl.

Det finns exempel på fungerande tekniker, men ännu inga som prövats i stor skala.
– Även om teknikerna blir klara för produktion, kommer de inte att kunna rullas ut så snabbt som behövs. 

Men det finns annat som omgående kan sättas i verket, även om inte heller det räcker särskilt långt. Mer low-tech, säger Mathias Fridahl.
– Som att hindra avskogningen och se till att det planteras mer skog som kan binda koldioxid. Att man producerar mindre kött – och tar mindre mark i anspråk till att producera djurfoder, för att nu ta några exempel.

De länder som skrev under Parisavtalet 2015 förband sig att hålla den globala temperaturökningen under 2 grader, helst stanna på 1,5 grader. Forskarrapporterna har duggat tätt inför COP24, alla med lika skrämmande scenarier.

Lämnar avtalet

2016 ratificerade Amerikas president Barack Obama avtalet. Drygt ett år senare deklarerade Donald Trump att USA skulle lämna avtalet. Och i dagarna har han basunerat ut att han inte tror på de internationella klimatrapporterna. Numera har han gott sällskap av Ungerns premiärminister Viktor Orbán och Brasiliens nytillträdde president Jair Bolsonaro. – Högerpopulismen är på frammarsch i världen och det kommer att påverka klimatpolitiken. Det är ingen som längre förnekar människans roll i klimatförändringarna, men väl omfattningen och vetenskapssamhällets slutsatser.

Environmental degradation in coal-fired power station in Belchatow, Poland Foto ewg3DNu hålls COP24 i Polen, ett land som deklarerat att de kommer att öka sin kolproduktion. Vilken betydelse har det för konferensen?
– Det finns både för- och nackdelar. Polens inställning kommer att uppmärksammas och de kommer att stå under stark press. Men Polen har inte gjort något extra inför sitt värdskap, som tidigare värdländer gjort, säger Mathias Fridahl.

Foto: IStock, från ovan Boyabreen-glaciären i nationalparken Jostedalsbreen samt kolkraftverk i Polen.

U.S. Marine Corps: Trump, presidentinstallation

Senaste nytt från LiU
Visa/dölj innehåll