15 januari 2019

Det kan vara mycket svårt för chefer att genomdriva beslut på tvärs mot kulturen på en arbetsplats. Mest lyckosamma blir de beslut som ligger i linje med rådande uppfattningar. Det visar ny forskning vid Linköpings universitet.

porträttbild kvinnaGlad, lättad, men fortfarande lite nervös. Susanne Odar har klarat av disputationen, men ännu inte fått beskedet från betygsnämnden. Bild: Mikael Sönne

Ovanligt lång undersökningsperiod

I avhandlingen Managementinitiativ, mening och verksamhetsresultat: En retrospektiv studie av en teknikintensiv verksamhet undersöker Susanne Odar hur 85 så kallade managementinitiativ påverkade organisation och resultat på ABB:s relä-verksamhet från början av 1980-talet till 2010. Undersökningen är ovanlig i antalet undersökta initiativ och den långa tidsperioden, 30 år.

Med managementinitiativ menas en serie handlingar som inkluderar formell kommunikation av beslut från en eller flera chefer. Två typiska exempel är produktutveckling och organisationsförändringar.

Den studerade enheten inom ABB utvecklar och tillverkar reläer för industrin, sysselsatte under perioden mellan 200 och 700 personer och präglas av några tydliga gemensamma uppfattningar om ”mening”, ett centralt begrepp i avhandlingen. Susanna Odar beskriver det som om en särskild ”relä-anda”.

- Det var framför allt fyra uppfattningar som medarbetarna återkom till. Det förvånade mig, säger hon.

doktorsavhandling

Verksamheten präglar uppfattningar

Oavsett vad de arbetade med gav de intervjuade på olika sätt uttryck för följande uppfattningar:

• Produkter som kunden är långsiktigt nöjd med är grunden för verksamheten

• Det är viktigt att förstå och kunna påverka beslut som rör verksamheten

• Det är viktigt att managementinitiativ genomförs på ett verksamhetseffektivt sätt som bidrar till lönsamhet

• Det är väsentligt att produkterna ligger i teknikens framkant för att vara konkurrenskraftiga på marknaden

- Uppfattningarna kan låta självklara men i avhandlingen visas att de är starkt knutna till reläverksamhetens historia och karaktär, säger Susanne Odar och varnar samtidigt för alltför långtgående tolkningar.

- Att sammanfatta i fyra meningar kan vara praktiskt men ger inte en fullt rättvisande bild av den djupare innebörden.

Utmaning för chefen

Att genomföra förändringar i en verksamhet med så tydliga uppfattningar blir inte helt lätt. Bland de 85 studerade managementinitiativen fanns både lyckade, misslyckade och neutrala. Även sådana som uppfattades som misslyckade triggade ibland handlingar som på längre sikt ändå bidrog till positiva förändringar.

De initiativ som generellt lyckades nå önskat resultat var de som stämde överens med rådande uppfattningar om ”mening”. De som misslyckades var de som bröt mot, eller inte tog hänsyn till, de gällande uppfattningarna.

- Vid organisationsförändringar var det viktigt att de ansågs vara verksamhetseffektiva. Det ifrågasattes om man uppfattade att man bara flyttades runt och fick nya grannar på kontoret.

- När det gäller produktutveckling finns exempel där personalen tog egna initiativ och körde projekt helt på egen hand. Möjligheten att påverka blev generellt sett sämre i takt med att verksamheten blev global och besluten fattades högre upp i organisationen.

Delvis nya resultat

Slutsatserna i avhandlingen, med uppfattningar som är stabila över tiden, strider delvis mot tidigare studier, som istället betonat att uppfattningar om mening kan förändras under genomförandet av managementinitiativ. Detta kan bero på att ABB:s relä-verksamhet är ovanligt teknikintensiv. Det är också svårt att dra generella slutsatser från en arbetsplats till en annan.

För att genomföra forskningen utvecklade Susanne Odar en egen metod där samspelet mellan handlingar och mening kan analyseras och illustreras över tid. Metoden utgår från Karl Weicks teori från 1995 om meningsskapande inom organisationer.

Läs avhandlingen här

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Serverrum,data på svart skärm.

Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

AI som är lika intelligent som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson som i sin avhandling har utvecklat begreppet maskinpsykologi.

Forskning för hållbar framtid får nära 20 miljoner i bidrag

Ett oväntat samarbete mellan materialvetenskap och beteendevetenskap. Utveckling av bättre tjänster för att hantera klimatförändringarna. Det är två forskningsprojekt vid LiU som får stora stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.

Innovativ idé för effektivare cancerbehandlingar prisas

Lisa Menacher har tilldelats Christer Giléns stipendium 2024 inom området statistik och maskininlärning för sin masteruppsats. Hon har använt maskininlärning i ett försök att göra val av cancerbehandling mer effektivt.