Olika aspekter av revision
I doktorsavhandlingen Determinants of audit fees and the management of corporate disclosures undersöker Linus Axén olika aspekter av bolags revisionskostnader och arbetet med årsredovisningar. De undersökta företagen är aktiebolag, stora börsbolag och kommunala fastighetsbolag, där Axén granskat och jämfört redovisningar och i flera fall även intervjuat nyckelpersoner.
Det övergripande syftet är dels att utforska vilka faktorer som påverkar bolagens revisionskostnader, dels att öka förståelsen för hur börsbolag hanterar sin informationsgivning.
Sammanläggningsavhandlingen består av fyra artiklar, var och en med ett tydligt resultat.
• Både förlustdrabbade och lönsamma bolag sänker revisionskostnaderna, fast på olika sätt.
Genom att undersöka revisionskostnaderna i 123 bolag under en tio-årsperiod upptäckte Linus Axén att bolag som går med förlust har en ökad benägenhet att sänka sina revisionskostnader jämfört med året innan. Orsaken är sannolikt att de tvingas spara och se över alla kostnader.
Linus Axén under disputationen.
Lönsamma företag har däremot ofta högre nominella kostnader, medan de i förhållande till sin storlek har möjlighet att utöva en relativ prispress. Detta beror sannolikt delvis på stordriftsfördelar och att lönsamma företag har en lägre risk, vilket i sig minskar behovet av revision.
• Kommunala fastighetsbolag har lägre revisionskostnader än privata.
I avhandlingen jämförs 249 kommunala företag med 240 privatägda, och skillnaden är tydlig – cirka 15 procent lägre revisionskostnader för kommunalägda bolag. Tänkbara orsaker är att kommunala bolag har lägre affärsrisk och genomför färre förvärv under ett år. Det är också troligt att den offentliga upphandlingen pressar revisionskostnaderna för offentlig verksamhet.
• Företagsspecifik information om den interna revisionen minskar kostnaderna för den externa.
Det finns stora variationer i företagens informationsgivning om den interna revisionen. Av 46 granskade börsbolag lämnade endast 15 procent företagsspecifika upplysningar, medan de flesta bara gav allmän information.
De företag som lämnade detaljerad information hade markant lägre kostnader för den externa revisionen. Detta troligen för att den interna kontrollen förstärkts och därmed minskat behovet av extern granskning.
• Enskilda individer sätter stark prägel på framtagandet av årsredovisningar.
I avhandlingen intervjuas nio projektledare i stora börsbolag om hur de arbetar med att ta fram årsredovisningen. Arbetssättet varierar mycket. Vissa projektledare gör det mesta arbetet själva medan andra delegerar eller köper in tjänster. Vissa vd:ar och styrelser är mycket engagerade och vill ha kontroll, medan andra är betydligt mindre aktiva.
I vilken mån slutprodukten – den färdiga redovisningen – påverkas av skillnaderna har inte granskats i den här avhandlingen.
- Kanske är det så att redovisningen är mer individspecifik än företagsspecifik? Men det vet vi inte än. Det skulle kunna vara ett ämne för framtida forskning, säger Linus Axén.
