Civilsamhället som integrerande kraft

Frivilligorganisationer kan bidra med värdefulla insatser på integrationsområdet, men detta förutsätter samverkan med det offentliga. Civilsamhället är en viktig men outnyttjad resurs, som kan skapa engagemang och tillit. Detta menar Roberto Scaramuzzino, doktor i socialt arbete vid Lunds universitet.

Porträtt av Roberto ScaramuzzinoDe frivilliga krafterna bör tas tillvara, särskilt när kommunerna är under tryck och i många fall har svårt att fullgöra sina uppdrag på integrationsområdet, menar Roberto Scaramuzzino, doktor i socialt arbete. Foto: Anna ValentinssonI Åtvidabergs fullmäktigesal hölls det första seminariet i CKS serie ”Att bli en del av lokalsamhället”. Roberto Scaramuzzino berättade om civilsamhällets roll i etableringsarbetet för nyanlända, med fokus på social integrering och samverkan mellan det offentliga och det ideella.

Civilsamhället som resurs

Från att ha haft en utpräglad roll som röst i samhällsdebatten, bör frivilligorganisationer idag ses som en viktig resurs i integrationsarbetet. Som skild från den offentliga respektive den privata sektorn, är civilsamhället ett instrument för att skapa delaktighet i samhället, menar Scaramuzzino.

Genom exempelvis språkcaféer och läxläsning, kan nyanlända skapa sociala nätverk, vilket kan leda till social integration. Det kan i sin tur innebära större förutsättningar för etablering på arbetsmarknaden. De frivilliga krafterna bör tas tillvara, särskilt när kommunerna är under tryck och i många fall har svårt att fullgöra sina uppdrag på integrationsområdet. 

Hur kan samverkan skapas?

Seminariets övergripande fråga var hur kommuner och regioner kan samverka med exempelvis idrottsföreningar för att nyanlända ska kunna ta del av de frivilliga resurserna. Grundläggande för detta är att det finns en gemensam uppfattning parterna emellan, om samarbetets mål, syfte och medel, menar Scaramuzzino. Från seminariets deltagare hördes en positiv inställning till frivilliga resurser, men även om svårigheten att säkerställa sitt ansvar när service delegeras till sådana organisationer. 

Fullmäktigesalen i Åtvidaberg.Många av seminariedeltagarna hade egna erfarenheter av lokalt integrationsarbete. Foto: Anna Valentinsson

– Det är komplicerat att skapa samverkan när det fyrkantiga möter det runda, menade en seminariedeltagare.

Denna uppfattning kändes igen i Scaramuzzinos forskning – när olika logiker möts uppstår en spänning som gör det svårt att skapa tillit till varandra. Från den offentliga organisationens sida upplevs ofta en bristande kontroll, att man inte vet vad pengarna går till när utförandet av en viss service lämnas över till civilsamhället.

Dialog, kompromisser och metoder

Scaramuzzinos studier avv integrationsöverenskommelser, idéburet offentligt partnerskap (IoP) och metoden NAD (Nätverk, aktivitet, delaktighet), en metod för hur man inom etableringsplaner kan skapa hälsofrämjande, språkfrämjande och nätverksbyggande föreningsaktiviteter för nyanlända, framkommer flera viktiga erfarenheter. I samverkan mellan Arbetsförmedling och idrottsförening behöver samarbetet formaliseras till den grad att det upplevs som legitimt från båda sidorna, detta skapas genom dialog och kompromisser. Aktörerna behöver bygga relationer och hantera sina olikheter. Den nya samverkansformen IoP öppnar upp för samarbete bortom upphandling och bidrag, vilket gör det enklare för kommuner att sluta avtal med idéburna organisationer.

Många av seminariedeltagarna kunde vittna om ett starkt föreningsliv i sin kommun, men att man saknar kunskap för att ta vara på det i integrationsarbetet. Genom Scaramuzzinos föreläsning kunde viktiga lärdomar dras av olika samverkansformer, samtidigt som vikten av sociala nätverk i integrationen framhölls.

Porträtt av Stefan Nilsson, biträdande kommundirektör i Åtvidaberg.Stefan Nilsson, biträdande kommundirektör i Åtvidaberg, inledde seminariet med en introduktion om Åtvidabergs kommun. Foto: Anna Valentinsson

 

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU