02 oktober 2018

Svensk forskning har nu fått tillgång till de första 600 noderna i nya superdatorn Tetralith, som när den är helt utbyggd senare i höst blir nordens vassaste. LiU:s forskare kan nu även hämta superkrafter i Sigma, finansierad helt av LiU.

Datorhall på Nationellt Superdatorcentrum, Campus Valla, Linköpings universitet.
Datorhall på Nationellt Superdatorcentrum, Campus Valla, Linköpings universitet. Fotograf: Thor Balkhed
I september fick de första användarna tillgång till beräkningskapaciteten i den nya superdatorn Tetralith, som fullt utbyggd får en beräkningskapacitet på 4 petaflops, (4 000 000 000 000 000 flyttalsoperationer per sekund). Tetralith är en nationell resurs, finansierad gemensamt av Vetenskapsrådet, VR, via Swedish National Infrastructure for Computing, SNIC, och de svenska universiteten. För att använda Tetralith får svenska forskare ansöka om tid hos SNIC:s allokeringskommitté, SNAC - Swedish National Allocations Committee.

Foto Tetralith Thor BalkhedDen tidigare superdatorn vid Nationellt Superdatorcentrum, NSC, Triolith, plockas nu ner för att ge plats till resterande noder. Fullt utbyggd består Tetralith av 1892 noder som tillsammans erbjuder beräkningskapacitet i 60 644 processorkärnor.

LiU-resursen Sigma

Parallellt med upphandlingen av den stora superdatorn upphandlades även en extra LiU-resurs, Sigma, en mindre superdator med 108 noder och 3456 processorkärnor, enbart avsedd för LiU:s egna forskare och där tid bokas direkt hos NSC.

Igor Abrikosov, professor i teoretisk fysikProfessor Igor Abrikosov– En extremt viktig resurs för flera av de stora forskargrupperna vid LiU, säger Matts Karlsson, föreståndare för NSC och vars egna forskargrupp är stor användare av superdatorkraft för simuleringar av flöden och turbulens runt exempelvis flygplan, timmerbilar och inte minst i människokroppen.

– Det är fantastiskt att vi har stöd från LiU i detta, intygar också Igor Abrikosov, professor i teoretisk fysik vid LiU.

Kraftigt ökat behov

Igor Abrikosov och hans forskargrupp arbetar med att förstå de fundamentala fysikaliska fenomen som styr olika materials egenskaper.

– Idag tar det 20 år att få fram ett nytt material, målet är att korta den tiden till 5-6 år. Genom att vi får möjlighet att studera och simulera allt mer komplicerade system kan vi komma allt närmare verkligheten och öka noggrannheten i beräkningarna. Har vi kontroll över de fundamentala fysikaliska metoderna är chansen att lyckas med simuleringarna betydligt högre, säger han.

Teorierna och metoderna Igor Abrikosovs grupp tar fram ligger sedan till grund för framväxten av flera olika lovande nya materialfamiljer. Exempel från LiU-forskningen är hårda nitrider för beläggningar inom verkstadsindustrin, framväxten av nya legeringar för bränsleceller och inte minst för utvecklingen av de nya perovskit-materialen för framtidens miljövänliga och effektiva lysdioder och solceller.

Foto Thor Balkhed– I Sigma kan vi förbereda och testa de simuleringar vi sedan kör i full skala i Tetralith, säger Igor Abrikosov.

– Ibland kan det också behövas en pilotkörning för att kunna ansöka om forskningsmedel, här är tillgången till Sigma ovärderlig, säger Matts Karlsson.

Sigma ersätter en tidigare resurs, Gamma, men trots den utökade beräkningskraften, både i Sigma och Tetralith, växer behoven snabbare är processorkraften.

– Vi måste fortfarande prioritera hårt, superdatorkraft är en starkt begränsad resurs, säger Igor Abrikosov.

Simuleringar och beräkningskapacitet används nu inom allt fler forskningsområden. Om det var en dryg handfull forskargrupper vid LiU som delade på Gamma är det nu ett tiotal som aspirerar på tid i Sigma. Ett stort nytt forskningsområde är exempelvis artificiell intelligens.

Summit dagens värsting

I USA invigdes tidigare i år det som just nu är världens mest kraftfulla superdator, och som med marginal brädar de kinesiska som legat i topp de senaste åren. Superdatorn Summit på Oak Ridge Laboratory i Tennessee, ett forskningslaboratorium ägt av amerikanska energidepartementet, har en beräkningskapacitet på 200 petaflops - dedikerad till AI-forskning.
https://www.ornl.gov/news/ornl-launches-summit-supercomputer

Kontakt

Fler nyheter om superdatorer

Senaste nytt från LiU

Serverrum,data på svart skärm.

Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

AI som är lika intelligent som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson som i sin avhandling har utvecklat begreppet maskinpsykologi.

Forskning för hållbar framtid får nära 20 miljoner i bidrag

Ett oväntat samarbete mellan materialvetenskap och beteendevetenskap. Utveckling av bättre tjänster för att hantera klimatförändringarna. Det är två forskningsprojekt vid LiU som får stora stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.

Innovativ idé för effektivare cancerbehandlingar prisas

Lisa Menacher har tilldelats Christer Giléns stipendium 2024 inom området statistik och maskininlärning för sin masteruppsats. Hon har använt maskininlärning i ett försök att göra val av cancerbehandling mer effektivt.