Samhällsnyttan får inte glömmas bort i kommunala bolag

För att få ut det mesta av kommunala bolag krävs kunskap. Samtidigt finns det stora möjligheter att nå goda resultat genom att driva dem som ett kommunalt företag. Det menar Anna Thomasson som föreläste på ett CKS-seminarium i Boxholm. 

Porträtt av Anna Thomasson.

Kommunala bolag är på många sätt en paradox: offentlig verksamhet som drivs med vinstintresse och effektivitet som ledord. De möter också dubbla förväntningar: både sådana som ofta ställs på privata företag och sådana som ställs på offentliga organisationer. Resultatet blir en gråzon, menade Anna Thomasson, docent i företagsekonomi vid Lunds universitet som talade vid CKS-seminariet ”Kommunala bolag kräver insyn och transparens” som hölls i Boxholm. 

Anna Thomasson forskar om styrning och ansvarsutkrävande inom offentlig sektor med fokus på kommunala bolag och hur de organiseras och styrs. Hon framförde att ett kommunalt bolag varken kan styras som en förvaltning eller ett privat företag, utan det handlar snarare om att styra ett kommunalt bolag som en hybrid med fokus både på samhällsnytta och företagande. Självständigheten i kommunala bolag i kombination med möjligheten att återinvestera medel, är ett kraftfullt verktyg som också kommer samhället till nytta. 

Tydliga mål med samhällsnyttan i fokus

För att åstadkomma det bör verksamheten styras som ett kommunalt företag, med tyngdpunkt på företagandet där verksamheten styrs utifrån en medveten idé och tydliga målsättningar. Det ställer krav på styrningen och granskningen av bolagen och kräver att det finns kunskap hos kommunens politiker och ledande tjänstemän. 

I förutsättningarna för en hybrid styrning ingår offentliga ägare och en politiskt tillsatt styrelse som båda ska utgå från samhällsnyttan. Styrelsen bör stå upp för kommunens politiska mål, anser Anna Thomasson. 

Granskningen består av både auktoriserad revisor och en lekmannarevisor med fokus på verksamheten samt kommunstyrelsens tillsynsplikt. Lekmannarevisorn kan användas bättre, menar Anna Thomasson, för att få till det kommunala företagandet. 

Svårt få in sakkunskap i styrelserna

Diskussionen under seminariet blev både livlig och bred. Många av seminariedeltagarna hade egna erfarenheter; som styrelseledamöter, som granskare och som VD. En fråga handlade om förutsättningarna med en VD som representerar verksamheten och en styrelse som består av politiker. De verksamheter som ofta bolagiseras kan vara teknikintensiva och kräva förkunskaper som politikerna i styrelsen inte alltid har. Men varför plockar en inte in fler ledamöter med sakkunskap?

– Mycket styrs av tradition och det är svårt att släppa in andra. Dessutom används ofta styrelseposterna som politisk kohandel efter varje val som förhandlingsmedel och i praktiken skulle det innebära att ett parti måste släppa sin post för att en sakkunnig ska komma in, sade Anna Thomasson. 

Att bolagisera kommunal verksamhet kan också vara ett sätt att avpolitisera vissa frågor, vittnade flera om, till exempel när det gäller underhåll som lätt kan kompromissas bort i nämnder och fullmäktigen.

Ännu är hybriden kommunala företag en sällsynt art. Däremot finns både kommunala bolag som liknar förvaltningar och kommunala bolag som drivs som företag. Och även om kunskapen blivit något större, finns det mycket att erövra.

– Många kommunala bolag är tekniska bolag som omsätter stora pengar – tänk vilka möjligheter ni har om ni gör rätt, avslutade Anna Thomasson.

Kontakt

Fler seminarier i serien

Senaste nytt från LiU