Arbetsgivarens stöd är viktigt för att nyanlända ska få kvalificerade jobb

Arbetsgivarens roll är central för kvalificerade arbetsplatsförlagda etableringsinsatser, vilket är en bra väg in på arbetsmarknaden för nyanlända personer med högre utbildning. Det visar en studie från Linköpings universitet av ett framgångsrikt projekt på Arbetsförmedlingen som också skapade kunskap från deltagarperspektiv.

Man skriver för hand vid ett skrivbord

Arbetsförmedlingen ansvarar för etableringsuppdraget: att personer som är nya i Sverige snabbt ska komma i arbete eller utbildning. Av de nyanlända har nästan 50 procent gymnasie- eller högre utbildning, trots det är det många som bara får mindre kvalificerade jobb som inte matchar deras kompetenser. Förutom att de inte får använda sin kompetens, blir det en utträngningseffekt på arbetsmarknaden, vilket innebär att personer med lägre formell utbildningsnivå blir helt utan jobb.

Hitta en väg till kvalificerade jobb

Projektet ”I centrum av etableringen” bedrevs på Arbetsförmedlingens huvudkontor i Stockholm under ett halvår. Projektet hade två syften: dels att genom att intervjua deltagare i etableringsuppdraget skapa kunskap om hur deltagare upplever sin situation och Arbetsförmedlingens insatser, dels genom att i praktiken fungera som en etableringsinsats för de fyra nyanlända invandrare som rekryterades för att medverka i projektet.

Erik Eriksson, postdoktor vid Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) vid Linköpings universitet, har följt projektet och presenterar både projektet och framgångsfaktorerna i den nyutkomna rapporten ”Kunskapsutveckling som etablering – Om kvalificerade etableringsinsatser och målgruppsinkludering i myndigheters kunskapsproduktion”.

Deltagarna fick fortsatt arbete efter projektet

Som etableringsinsats var projektet framgångsrikt och ett halvår efter projektets slut hade samtliga fyra deltagare kvalificerade anställningar inom Arbetsförmedlingen. Rapporten identifierar fördelarna med en etableringsinsats på en arbetsplats: det kan ge formell erfarenhet och kompetens till CV, kompetensutveckling, språkträning, kunskap om hur en svensk arbetsplats fungerar, nätverk och kontakter, en ingång till en potentiell arbetsgivare liksom ökat självförtroende hos deltagarna.

En tydlig framgångsfaktor i arbetsplatsförlagda etableringsinsatser riktade till personer med högre utbildning är att arbetsuppgifterna är kvalificerade och upplevs som meningsfulla. Även engagemanget från arbetsgivaren liksom förankringen på arbetsplatsen visade sig vara viktiga framgångsfaktorer. Just att kollegor och projektledare ställde upp med praktiskt stöd, handledning och mentorskap bidrog till att det studerade projektet blev en lyckad etableringsinsats.

− Om vi kan lyckas öka antalet kvalificerade etableringsinsatser där det finns ett genuint engagemang från arbetsgivarna att stödja deltagarna in på en adekvat arbetsmarknad finns mycket att vinna, säger Erik Eriksson.

En ny sorts kunskap bildades

När det gäller projektets kunskapsutveckling fick deltagarna i projektet stort inflytande över arbetsprocessen, och på så sätt  skapades kunskap utifrån ett deltagarperspektiv . I rapporten utforskas hur denna kunskapsutveckling i samarbete mellan myndighet och deltagarna gick till, liksom hur avvägningen mellan organisatorisk styrning och deltagarkontroll utspelade sig. 

Analysen visar att kunskap som uppstår på detta sätt har potential att vara ny och okonventionell och skiljer sig från annan kunskapsproduktion inom organisationen, samtidigt som det kan vara en utmaning att ta emot och hantera kunskapen som produceras. En förutsättning för att skapa kunskap med ett genuint deltagarperspektiv är att deltagarna ges hög grad av kontroll över de aspekter av studien som har med frågeformulering, perspektivval och tolkning att göra. Och genom att representanter för målgruppen också agerar intervjuare, kan svaren bli mer nyanserade och djupgående.

− Projektet är unikt i en svensk kontext, genom att en centralmyndighet har så höga ambitioner att skapa kunskap inte bara om sin målgrupp och sina insatser, utan i samarbete med målgruppen, säger Erik Eriksson.

Projektet är unikt i en svensk kontext, genom att en centralmyndighet har så höga ambitioner att skapa kunskap inte bara om sin målgrupp och sina insatser, utan i samarbete med målgruppen

Erik Eriksson, Postdoktor

Rapporten i fulltext

Kunskapsutveckling som etablering: om kvalificerade etableringsinsatser och målgruppsinkludering i myndigheters kunskapsproduktion

Författare: Erik Eriksson

Publ 2017
Typ Rapport
Till publikationen

Kontakt

Fler CKS-rapporter

Senaste nytt från LiU