Människor i segregerade områden deltar mindre i det politiska livet

Demografisk, socioekonomisk och etnisk segregation utgör hinder för den demokratiska delaktigheten i ett samhälle. Detta gäller både mellan och inom städer och det tycks finnas ett samband mellan framförallt de socioekonomiska och etniska aspekterna. Detta menar Per Strömblad, docent i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet. 

Demonstration utanför riksdagshusetMedborgare i socialt exkluderade områden blir i lägre grad uppmanade att engagera sig politiskt, visar Per Strömblads forskning. Foto: Hedning/WikimediaVårens tredje och sista seminarium i CKS:s seminarieserie ”Att bli en del av lokalsamhället” ägde rum i kommunhuset i Ödeshög där Per Strömblad talade om vilka konsekvenser boendesegregation kan ha för bland annat valdeltagandet. För att motverka de negativa effekterna av segregation krävs tillit och uppmuntran från samhället, men också  eftertanke när nya bostadsområden byggs. 

Ekonomisk utsatthet orsakar segregation

Människors flyttmönster har skapat stadsdelar där majoritetssamhället i stor utsträckning inte finns representerat. Detta skapar en uppdelning där utrikes födda är skilda från resten av samhället - och vice versa. Orsakerna till boendesegregationen är svåra att klarlägga helt och hållet, men troligtvis är den främsta faktorn att utrikes födda är ekonomiskt svaga. 

– Det finns en koppling mellan ekonomi och etnicitet i många segregerade bostadsområden, säger Per Strömblad. 

Porträtt av Per StrömbladPer Strömblads forskning visar att boendesegregation genererar en ojämlikhet även vad gäller deltagande i det politiska livet. Foto: Erik ErikssonDenna typ av segregation, den ofrivilliga, uppfattas som ett problem. Som en reaktion på detta har regeringen bland annat grundat ”Delegationen mot segregation” för att förbättra situationen. Att människor väljer bostadsområde efter sina ekonomiska förutsättningar är något som är svårt att påverka. I andra länder med liknande problematik har de politiska åtgärderna varit att försöka blanda och utjämna den etniska sammansättningen mellan olika bostadsområden. Vid nybyggen försöker man därför exempelvis tänka på att skapa olika typer av boenden, anpassade efter olika socioekonomiska grupper.  

Lägre grad av politiskt deltagande

Per Strömblads forskning visar att boendesegregation genererar en ojämlikhet även vad gäller deltagande i det politiska livet. Medborgare i socialt exkluderade områden blir i lägre grad uppmanade att engagera sig politiskt. Detta beror delvis på att politiska aktivister har en tendens att röra sig i områden där de tror på ett större gensvar. Det har visats att människor som har det bättre ställt socioekonomiskt har större tilltro till sin egen politiska förmåga och därför är mer politiskt aktiva. Boende i segregerade områden har lägre självförtroende när det kommer till sin politiska förmåga, vilket återspeglas i att de i lägre utsträckning uppmuntras att engagera sig. 

– Även om valdeltagandet generellt sett är högt i en stad så finns det en variation mellan valdistrikten. Händelsen att bli uppmanad att engagera sig politiskt påverkas av vilken miljö man vistas i, säger Per Strömblad.

Minskad tillit kräver åtgärder

Områden med en hög andel utrikes födda tenderar att ha lägre social tillit, samtidigt som bostadsområden som utpekas som sämre, skapar utanförskap och misstro. Ett samhälle som grundar sig på tillit är mer motståndskraftigt mot exempelvis korruption och blir därmed mer välfungerande. Det kan gälla tillit till det politiska eller offentliga, medborgare emellan eller tilltro till sin egen politiska förmåga. När tilliten, som generellt sett är hög i Sverige, sjunker i vissa områden behövs åtgärder. Från seminariedeltagarna hördes bland annat behovet av kontaktytor mellan majoritetssamhället och segregerade områden, för att undvika att medborgare utesluts.

 

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU