22 januari 2018

Centrum för social och affektiv neurovetenskap (CSAN) vid Linköpings universitet står tillsammans med Psykiatriska kliniken vid US som värd 24-25 januari för ett nationellt nätverksmöte kring behandling av ångest och depression.

Det är metoden transkraniell magnetstimulering, TMS, som är står i fokus för nätverksträffen. Metoden inkluderades nyligen i Socialstyrelsens nationella riktlinjer och rekommenderas som behandling vid medelsvår till svår depression.

Svag ström

TMS är en teknik som används för att med hjälp av upprepade korta magnetiska pulser skapa en svag ström i hjärnan som påverkar nervcellers aktivitet. En elektromagnetisk spole alstrar ett magnetiskt fält över skalpen på patienten, vilket skapar en ström i de hjärnceller som befinner sig nära spolen. Detta leder till att hjärncellerna aktiveras eller hämmas i vänster respektive höger frontallob.

80 deltagare som ingår i nätverket Svenskt nätverk för hjärnstimulering (SNH) besöker Linköping och Campus US för att diskutera och utbyta erfarenheter kring TMS.

– Programmet har ett integrerat kliniskt och vetenskapligt innehåll. SNH startades för några år sedan av ett antal engagerade kollegor i landet ur ett behov av att träffas och utbyta erfarenheter och kunskap kring framförallt TMS. Både avseende tekniken i sig och som metod för behandling av psykiatriska sjukdomar. Sedan Socialstyrelsen tagit med TMS i sina nationella rikttlinjer har intresset och behovet av kunskap ökat, och nätverksmötet är ett sätt att erbjuda den möjligheten, säger Pia Nordanskog, chefsöverläkare och ansvarig för behandlingsenheten för TMS vid Psykiatriska kliniken samt adjungerade lektor vid Institutionen för klinisk och experimentell medicin.

Ledande internationellt på LiU

Linköpings universitet och Markus Heilig, professor i psykiatri och ordförande för CSAN, har sedan ett par år tillbaka bedrivit forskning på TMS. Depression har varit en del men främst kring beroendesjukdomar.

– Vi på LiU är ledande internationellt när det gäller forskning om TMS vid beroendesjukdomar. Tack vare det har vi också möjlighet att erbjuda våra vanliga patienter den senaste teknologin när det gäller depressionsbehandling, säger Markus Heilig.

För mer information, kontakta:

Pia Nordanskog, tel: 072-516 39 31, mejl: pia.nordanskog@regionostergotland.se

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En manlig läkare med glasögon som tittar in i en kuvös.

De vill ge för tidigt födda barn en bättre start i livet

Svensk sjukvård räddar i dag allt mindre och skörare barn. Forskare i Linköping vill förstå hur hjärnan och blodcirkulationen påverkas när livet börjar flera månader för tidigt. Till sin hjälp har de en specialbyggd kuvös.

En grupp människor som sitter runt ett bord med bärbara datorer.

Utvecklar framtidens AI-styrda drönarsvärmar

Studenter och doktorander utforskade hur AI-styrda drönarsvärmar kan samordna sökinsatser och fatta egna beslut. I en internationell utvecklingstävling testade de lösningar med potential att användas inom både försvar och krishantering.

Ett träd med orangea löv framför en hög byggnad.

Miljonbidrag till forskning om att växa upp i en digital värld

Barns digitala liv, lärande och välbefinnande är ett av sju forskningsprojekt vid Linköpings universitet som får bidrag från Forte. Totalt får projekt från LiU drygt 33 miljoner kronor till forskning inom hälsa, arbetsliv och välfärd.