03 mars 2020

Det kan bli möjligt att fånga upp coronavirus i luften med hjälp av en joniseringsapparat. Lennart Svensson, professor i molekylär virologi vid LiU, vill testa metoden på det nya coronaviruset som just nu sprider stor oro i världen. Och samtidigt vill han undersöka viruset i Linköping.

Lennart Svensson, professor i molekylär virologi.
Lennart Svensson, professor. Ulrik Svedin
- Vi ska försöka att samla in coronavirus från luft i högrisklaboratorium på Karolinska Institutet (KI) med Rolf Nybom. Där kommer vi att använda en vanlig och ”snällare” form av coronavirus. Vi har visat att det fungerar med influensa, vinterkräksjuka och rotavirus. Vi kan dessutom förhindra smittspridning. Men det måste testas för coronavirus, vi kan inte anta att det fungerar på alla virus, säger Lennart Svensson. 
En joniseringsapparat som kan ladda partiklar i luften och på så vis fånga in bakterier och virus. Lennart Svensson är forskningsledare vid LiU. "Virusfällan". Joniseringsapparaten som kan fånga virus. Foto: Lennart Svensson Tekniken är en joniseringsapparat som ger partiklar i luften en negativ laddning. Dessa dras sedan till en positivt laddad uppsamlingsplatta. Vid experiment i renrum med partikelfri luft, sprejade man ut 100 miljoner av en ofarlig form av rotavirus. Och på en timme var 40 miljoner av dem uppsamlade.
- Utrustningen tar upp virus. Metoden är nu på väg att kommersialiseras och vi tror att den kan bli användbar på allmänna platser såsom sjukhus, väntrum, flygplatser samt andra offentliga platser där mycket folk samlas och under utbrottstider.
LiU-forskarna har tillsammans med andra forskare i Sverige nyligen gått samman i en ansökan om forskningsmedel från EU. Med bara tre veckors ansökningstid gick EU ut med ett anslag på 100 miljoner kronor för att ta in forskningsprojekt kring det nya coronaviruset, som orsakar sjukdomen covid-19. 

Prover med stamceller, Lennart Svensson, professor i molekylär virologi vid Linköpings universitet. Foto - Ulrik Svedin - LiU Cellprover från tunntarm. Foto: Ulrik SvedinLennart Svenssons forskargrupp kommer i Linköping, på laboratorium med BSL3-klassning, att försöka infektera stamcellsframställda tunntarmar med det nu cirkulerande coronaviruset SARS-CoV-2. Anledningen är att flera av coronavirussmittade personer har visat sig ha diarré och virusutsöndring i avföring, men man vet inte om viruset kan föröka sig i tarmen. 
- Om så är fallet skulle virus som utsöndras i avföring kunna bidra till smittspridning, säger Lennart Svensson. 

Ni vill alltså ha coronavirus till Linköping?

- Ja, det finns inget mittemellan. Man måste ha viruset för att kunna lära sig mer om det. Planen är att arbeta med humant SARS-CoV-2 på högrisklaboratorium (BSL3) som finns här på LiU. Folkhälsomyndigheten är beredd att dela med sig av viruset till forskningen.

Ett annat projekt handlar om infektionsgenetik: 
- Där försöker vi att ta reda på varför vissa personer blir sjuka. Vi studerar specifikt människans genetik kring känslighet och mottaglighet för virusinfektioner. Alla känner någon som nästan alltid är förkyld. Det kan inte bara bero på att man sätter sig på fel stol i bussen varje morgon, säger han lite skämtsamt.
Marie Hagbom, forskningsingenjör och expert pÃ¥ stamceller, Lennart Svensson, professor i molekylär virologi vid Linköpings universitet. Foto - Ulrik Svedin - LiU Foto: Ulrik Svedin Lennart Svensson har ett mångårigt engagemang för global hälsa och har bland annat arbetat upp kontakter i Brasilien och Nicaragua. Diagnostik är avgörande för att förhindra spridning av smitta. I början av mars 2020 befann han sig i Nicaragua för att sätta upp diagnostik för coronavirus.
- Vi tror att vi kan bli först med att diagnosticera patienter med coronavirus i Centralamerika. Det är naivt att tro att det inte finns i vissa delar av världen bara för att det inte har rapporterats några fall. I stället beror det på att man inte har kunnat hitta det. Vi hade med oss reagenser, etablerade diagnostik och lärde upp personal på plats.
Lennart Svensson, professor i molekylär virologi vid Linköpings universitet. Foto - Ulrik Svedin - LiU Lennart Svensson, professor. Foto :Ulrik Svedin Varför gör ni detta?
- Jag kommer från en sådan forskartradition på KI och jag har ett eget intresse för global hälsa. Det ingår att hjälpa till vid sjukdomsutbrott i andra länder och bidra till bättre hälsa. Vi har har sedan 30 år tillbaka ett samarbete med en forskargrupp i Nicaragua och håller årliga kurser och workshops. Vi har också doktorand- och post doc-utbyten.

Går det att ta fram ett vaccin mot det nya coronaviruset?
- Det kommer ett vaccin. Men det kan ta flera år. Ungefär 80 procent av den tiden går ut på att testa vaccinet för att kvalitetssäkra och undvika biverkningar. Och under den tiden kan viruset dessutom ha dött ut av sig självt.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Ida Lindgren och Elin Wihlborg.

Digitalisering utmanar den svenska samhällsmodellen

Det ställs hårda krav på kommuner och andra myndigheter att digitalisera. Men vilka konsekvenser får det för medborgarna och för hur vi bygger ett digitalt samhälle för alla? Det är frågor som en ny forskningsmiljö vid LiU ska titta på.

Kvinnlig student

Hon är ledaren med laget i fokus

Efter tjugo år som chef inom olika branscher kände Charlotta Bernervall att det var dags att nischa sig. Kursen Ledning och strategiskt personalarbete vid LiU blev vägen dit. – Jag har alltid haft ett stort intresse för människan, säger hon.

Linköpings universitet skylt.

Två nya Wallenberg Scholars vid LiU

Forskarna Feng Gao och Daniel Västfjäll vid Linköpings universitet har utsetts till nya Wallenberg Scholars. Dessutom får ytterligare sex LiU-forskare förlängda perioder. Varje forskare får mellan 18 och 20 miljoner kronor i fem år.