Inte bara industrin utvecklar läkemedel

Neuroforskare får stöd av SciLifeLab i sitt arbete med att ta fram nya läkemedel mot epilepsi. Projektet är det första större program från Linköpings universitet som antagits till att ta del av den nationella infrastrukturen Drug Discovery and Development Platform (DDD). Sedan våren 2018 har Fredrik Elinders och Nina Ottossons projekt fått ta del av den hjälp som plattformen erbjuder för tidig läkemedelsutveckling.

Thor Balkhed

 

Vid epilepsi är vissa nervceller överaktiva, vilket kan leda till olika typer av epileptiska anfall. De flesta traditionella läkemedlen mot epilepsi blockerar funktionen hos natriumkanaler, för att sänka retbarheten i cellerna och minska hur mycket nervsignaler nervcellerna skickar.

– Vi letar efter substanser som istället öppnar kaliumkanalerna. Öppnar man kaliumkanalerna dämpar man nervcellernas aktivitet, vilket fungerar som en typ av broms i nervsystemet, säger Fredrik Elinder, professor vid Institutionen för klinisk och experimentell medicin.

Projektledare Nina Ottosson och professor Fredrik Elinder utvecklar nya läkemedel mot epilepsi. Foto: Susanna Lönnqvist.Natrium- och kaliumkanaler är så kallade jonkanaler, specialiserade protein som sitter i cellernas yttre membran och bildar porer som kan släppa igenom eller hålla tillbaka joner. Hur joner strömmar in och ut i nervceller utgör grunden för den elektriska retbarheten som kännetecknar nervsystemet. Vanligaste sättet att blockera natriumkanalen är att täppa till öppningen i kanalen. Fredrik Elinder och projektledare Nina Ottosson fokuserar istället på andra delar av kaliumkanalen än dess por. De har identifierat andra ställen på kaliumkanalen där vissa substanser de undersöker kan binda in och verka för att öppna kanalen. 

Grundligt förarbete

Antagningsprocessen till DDD-plattformen innebar en noggrann genomgång av projektets olika delar och bedömningar av risker och genomförbarhet. Dissekeringen av projektet som DDD gjort ser Nina Ottosson som positiv: 

– Arbetet DDD har lagt ner och handlingsplanen de tog fram kan vi nu använda åtminstone två år framåt. Ansökan innebar ett stort arbete för oss också, allt från att ta fram en strategisk kommersialiseringsplan till att tillsammans med experter på DDD försöka förutse både farmakologiska effekter och toxikologiska risker med våra substanser, säger Nina Ottosson. 

DDD-plattformen kan erbjuda hjälp i olika faser av läkemedelsutvecklingen som ligger pre-kliniskt, innan läkemedlet ska ut i kliniska prövningar och testas på människor. Vägen fram till kliniska prövningar är lång i både tid och resurser. Innan kliniska prövningar kan börja ska projektet kunna visa att konceptet håller, och fram till dess kan DDD erbjuda sina expertkunskaper och resurser.

– En substans ska testas på många olika sätt innan kliniska prövningar börjar: hur den binder in, hur den bryts ner och beter sig i kroppen. Vi får stor hjälp med praktiska försök i det förloppet av kemister, farmakologer och toxikologer, men även med viktiga strategiska beslut och patentfrågor, berättar Nina Ottosson. 

– På det strategiska planet kan de också hjälpa till med vad som bör göras för att intressera framtida investerare. Det är lätt hänt att man fokuserar på den experimentella delen i projektet och utan inlägg från DDD kanske vi inte alls har svarat på frågor som investerare framöver vill ha svar på, säger Fredrik Elinder. 

Samtidigt gör antagningen till plattformen det möjligt att göra de prekliniska testerna inom akademin, och att behovet av att engagera externa finansiärer senareläggs.

– Tack vare stödet behöver vi inte fokusera på att leta investerare i det här tidiga skedet av projektet, något vi annars skulle ha varit tvungna till för att kunna göra många av de pre-kliniska försöken överhuvudtaget, säger Nina Ottosson

Mot kliniska prövningar

De flesta experterna som ingår i och jobbar för DDD har en bakgrund inom läkemedelsindustrin. Ottosson och Elinder är överens om att båda tankesätten, både det akademins och industrins, behövs för läkemedelsutveckling.

– Jag tror att det akademiska angreppssättet och friheten är väldigt bra när vi försöker få fram nya läkemedel. Samtidigt är läkemedelsindustrins kompetens och erfarenhet ovärderlig för oss om vi skall lyckas, säger Fredrik Elinder.

Nina Ottosson har jobbat med grundidén till projektet sedan 2010 och under sin tid som doktorand i Fredrik Elinders forskningsgrupp. Att nu få ta projektet ett steg vidare, till läkemedelsutveckling, har framför allt varit roligt:

– Det har varit väldigt kul att få jobba med samma molekyler men med ett helt annat förhållningssätt. Upplägget passar mig, att snöa in sig på forskningen men samtidigt få nya utmaningar på andra områden, säger Nina Ottosson. 

Varje halvår utvärderas projektet av DDD och förhoppningen är att samarbetet fortsätter med ökat stöd under våren 2019 med egen projektgrupp på DDD och strategiläggande inför framtida läkemedelsutveckling.



SciLifeLab och DDD

SciLifeLab är ett nationellt centrum för life science och biomedicin och en av de tre största forskningsinfrastrukturerna i Sverige. Drug Discovery and Development Platform tillhör SciLifeLabs, men är en egen enhet med egen budget och samverkar med innovationssystemen i Sverige. Av sökande projekt antas kring 15 procent till plattformen. All läkemedelsutveckling som DDD stödjer ska utföras inom akademin och immaterialrätten tillhör forskarna genom hela processen.

I samband med samarbetet med DDD har Ottossons och Elinders projekt fått bidrag från Novo Nordisk fonden för att genomföra jonkanalsmätningar i ett automatiserat system hos det danska företaget Sophion A/S. 

Kontakt
Visa/dölj innehåll

Mer om forskningen
Visa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiU
Visa/dölj innehåll