01 november 2019

27 forskare vid Linköpings universitet har beviljats totalt närmare 97 miljoner kronor fram till år 2023 i Vetenskapsrådets utlysning inom Natur- och teknikvetenskap. Bland dem finns fem unga forskare som har beviljats bidrag för att bygga upp egna forskargrupper.

En droppe är på väg att droppas på en liten glasskiva
Totalt beviljades 336 projekt inom naturvetenskap och teknik, varav 27 vid LiU. Thor Balkhed
Totalt har Vetenskapsrådet fördelat närmare 1,2 miljard kronor till 336 forskningsprojekt inom natur- och teknikområdet, vilket innebär att en femtedel av årets ansökningar har beviljats.

Fem unga LiU-forskare får etableringsbidrag på mellan 3,4 och 3,8 miljoner under fem år:
Olaf Hartig, universitetslektor, för forskning kring grafdatabasmodeller, och Victor Lagerkvist, för forskning inom finkornig komplexitet i villkorsproblem, båda vid Institutionen för datavetenskap.
Elin Nyman, biträdande universitetslektor, Institutionen för medicinsk teknik, för forskning kring patientspecifika simuleringar, Carl-Johan Thore, universitetslektor, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling för robust optimering, samt Klas Tybrandt, universitetslektor, Institutionen för teknik och naturvetenskap för forskning kring självmonterande mjuka nervgränssnitt.

Här beviljades 71 ansökningar av 446, vilket betyder en beviljandegrad på 16 procent.

22 projektbidrag

Forskare vid Institutionen för fysik, kemi och biologi, IFM, har varit lyckosamma vid årets anslagsfördelning. 15 av de 22 seniora forskarna finns vid IFM.

Att fysik och i synnerhet materialfysik är ett tungt forskningsområde vid LiU visas av att hela åtta bidrag går till området; Igor Abrikosov, professor teoretisk fysik för forskning kring metastabila faser av nya nitrider, Björn Alling, universitetslektor i teoretisk fysik för teorier för oordnade magnetiska material och Sergey Simak, professor i teoretisk fysik, dynamiskt ordnade fasta ämnen som energimaterial. Irina Bouianova professor biomolekylär och organisk elektronik, för forskning om nanotrådar och nanofotonik, Martin Dahlqvist, biträdande universitetslektor tunnfilmsfysik för forskning kring boridbaserade material i 2D och 3D, Fredrik Eriksson, universitetslektor tunnfilmsfysik, forskning inom neutronoptik och borkarbid, Galia Pozina, biträdande professor, tunnfilmsfysik kring effektiva nanofotoniska tillämpningar samt Johanna Rosén, professor, tunnfilmsfysik för design av nya tvådimensionella material.

Största anslaget på 4,8 miljoner kronor går till Per Hammarström, professor avdelningen Kemi, för forskning kring proteinaggregering och sjukdomar. Finansiering för forskning inom kemi får även professor Henrik Pedersen, för projektet reducerande ytkemi med plasmaelektroner.

Per Jensen, professor i etologi, får finansiering för projekt kring domesticering av den sociala hjärnan, genetiska och epigenetiska mekanismer, och biträdande universitetslektor Carlos Guerrero Bosagna för epigenetiska effekter av tidiga metaboliska utmaningar. Inom området bioinformation beviljades anslag till professor Bo Durbeej och universitetslektor Mika Gustafsson, för forskning kring ljusdrivna molekylära motorer respektive djupa neurala gennätverk.

Vid IFM finns även universitetslektor Edwin Jager, avdelningen sensor och aktuatorsystem, som beviljats medel för forskning kring konstgjorda muskler drivna av biobränsle.

Fler institutioner har anledning att fira

Anna Fahlgren, biträdande professor vid Institutionen för Klinisk och experimentell medicin, IKE, fick sin ansökan beviljad för forskning kring celldeformation i benvävnad och professor Magnus Borga, Institutionen för medicinsk teknik för forskning inom medicinsk bildbehandling.

Två forskare inom kommunikationssystem vid Institutionen för systemteknik, professor Erik G Larsson och biträdande professor Emil Björnson får finansiering för forskning kring antagonistiska attacker mot det trådlösa lagret respektive utnyttjande av distribuerade antennytor.

Vid Matematik-institutionen har professor Torbjörn Larsson beviljats medel för forskning kring automatisk dosplanering för brachyterapi - från matematiskt verktyg till klinisk validering.

Vid Institutionen för teknik och naturvetenskap, Campus Norrköping, beviljades professor Ingrid Hotz, Medie- och informationsteknik, medel för forskning kring nya topologiska metoder för analys av komplexa vetenskapliga data och Mikhail Vagin, förste forskningsingenjör, Laboratoriet för organiska elektronik, för projekt kring flexibla metall-luft batterier.

De 22 seniora forskarna beviljades alla mellan 2,8 och 4,8 miljoner kronor under fem år förutom Erik G Larsson och Emil Björnson vars projekt är sexåriga med start redan 2019.

VR:s beslut finns här


Kontakt

Fler anslag hösten 2019

Senaste nytt från LiU

Närbild på små bitar av lever i en petriskål.

Levern kan förutspå spridning av cancer i bukspottskörteln

Mikroskopiska förändringar i levern kan användas till att förutse hur bukspottkörtelcancer kommer att sprida sig. Upptäckten kan bidra till nya sätt att förutsäga sjukdomsförloppet och förebygga spridning till andra organ.

Kvinna i trappa.

Den otekniska flickan är en myt

Flickor i årskurs 3 är fulla av självförtroende och intresse för teknik. Ett par år senare har de tappat allt. I sin doktorsavhandling vid Linköpings universitet undersöker Ulrika Sultan orsakerna.

Kvinna står på väg med korsade armar.

Hon vill få robotar att uppföra sig bättre

Forskaren Hannah Pelikan tror att vi kommer att få se ökade konflikter mellan människor och robotar i framtiden. I sin forskning filmar hon vardagliga möten mellan människa och maskin för att se vad som händer.