03 juni 2019

Kristofer Hedman, forskare på Institutionen för medicin och hälsa, har en postdoktorstjänst vid Stanford University i Kalifornien. Nyligen blev en studie, som han ledde, om högt blodtryck hos elitidrottare accepterad i tidsskriften Heart.

Elitidrottare simtränar tränar i en bassäng.
Så många som en tredjedel av alla idrottare kan behöva följas upp om nya gränsvärden för blodtryck införs. Fotograf: Guduru Ajay Bhargav

Det enskilt viktigaste fyndet i artikeln är att nyligen uppdaterade gränsvärden, för vad som klassas som ett högt blodtryck ungdomar och vuxna, kan medföra att så många som en tredjedel av alla idrottare behöver följas upp. Kristofer Hedman säger att innan vi överväger att sänka gränsvärdena för förhöjt blodtryck hos idrottare så måste vi vara medvetna om detta.
– Om gränserna ska sänkas, så behöver vi se över hur vi mäter blodtryck, för att undvika falska förhöjda värden på grund av slarvig mätning av blodtryck.

Många idrottare har högt blodtryck

Ett annat viktigt fynd är att en ansenlig andel av idrottarna faktiskt hade relativt höga blodtryck, oavsett vilket gränsvärde som används.
– Många av dessa individer hade också tecken på en typ av adaptation av hjärtat som i tidigare studier visat sig vara förknippat med nedsatt hjärtfunktion på sikt.
Kristofer Hedman säger att det vore intressant att följa idrottare med förhöjt blodtryck eller blodtryck i gränslandet, för att se vad som händer på sikt.
– Sådana initiativ pågår vid Stanford. Tyvärr saknas i dagsläget något liknande register i Sverige, men det vore intressant att se över möjligheterna till detta framöver.

Artikel i Heart: Blood pressure in athletic preparticipation evaluation and the implication for cardiac remodelling

Kontakt

Relaterade nyheter

Senaste nytt från LiU

Kvinna föreläser

AI förändrar forskning och forskarutbildning

Artificiell intelligens, AI, har blivit ett stöd i forskning och forskarutbildning med verktyg som ständigt utvecklas. Den öppnar möjligheter men väcker också frågor om integritet, hur AI hanterar data och forskarens ansvar.

LiU startar hälsovetenskapligt basår

Med ett hälsovetenskapligt basår hoppas Linköpings universitet kunna sänka tröskeln att söka till vårdutbildningar, öka möjligheten att fullfölja fortsatta studier och bidra till rekrytering till bristyrken så som sjuksköterska.

Lina Lago tittar upp mot kameran.

Pandemin gjorde det omöjliga möjligt i skolan

Även om coronapandemin innebar stora utmaningar för skolbarn med bland annat autism och ADHD fanns det även positiva sidor. Många föräldrar märkte att skolan plötsligt gjorde anpassningar som förut ansetts omöjliga. Det visar en ny studie från LiU.