Ministrar fick lära om lärande i arbetslivet

Koppling till vardagsarbete och uppföljning av insatserna är avgörande faktorer för framtidens kompetensutveckling. Flera ministrar fanns på plats i Harpsund när LiU-professorn Per-Erik Ellström inledde Innovationsrådets möte i maj.

VerkstadsbildArbetsplatser för livslångt lärande stod på dagordningen för regeringens nationella innovationsråd som sammanträde den 28 maj på Harpsund.
Huvudföredragande var LiU-professor Per-Erik Ellström. Han fick inledningsvis sammanfatta förutsättningarna för livslångt lärande i arbetslivet inför statsminister Stefan Löven, övriga ministrar och ledamöter i innovationsrådet.

– Det finns ett stort behov av kompetensutveckling för att man ska kunna möta framtidens förändringar i arbetsliv och samhälle, vilket yrkesområde det än må vara. Det är de flesta överens om och det satsas mycket både inom det privata näringslivet och den offentliga sektorn, säger Per-Erik Ellström, professor emeritus vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
Han är även knuten till HELIX, ett flervetenskapligt forskningscentrum vid LiU, inriktat på arbetslivsfrågor.

Per-Erik Ellström porträttPer-Erik Ellström Foto: Rapps Foto AB– Men det finns en risk att det kompetensutvecklingar mest blir yta. Det finns idag en övertro på kurser och utbildningar av olika slag. Hållbara effekter blir det bara om arbetstagarna får praktisera nya kunskaper i sitt dagliga arbete. Nu görs inte det i tillräcklig utsträckning, säger Per-Erik Ellström.

Insatserna måste kopplas till verksamheten och, inte minst, följas upp.

– Hur väl chefer och ansvariga klarar av att skapa förutsättningar för ett lärande på arbetsplatsen blir också en avgörande faktor.

Men det räcker inte med breddat praktiskt kunnandet.
Förändringarna i arbetsliv och samhälle ställer också ökade krav på teoretisk kunskap och insikter om hur den kan integreras med praktiken.
– Teoretisk kunskap är viktig för att analysera nya problem och uppgifter man ställs inför, för att till exempel förstå komplexa processer, analysera störningar och fel, säger Per-Erik Ellström.
– Det ställer i sin tur ökade krav på en mer utvecklad samverkan mellan arbetslivet och olika nivåer av utbildningssystemet.

Genrebild på människor på ett kontorRedan idag finns en stor medvetenhet om vikten av vidareutbildning. Vilka fallgropar ser du i det pågående arbetet med det?

– Risken är att satsningarna blir en slags ritualer. Man skickar nyckelpersoner på enstaka utbildningar och därmed ses de som kvalificerade. Man tror att man är hemma, men det räcker inte. Chefer och ansvariga måste skapa förutsättningar för ett fortsatt lärande.

Huvudföredragande för regeringens innovationsråd – hur fick du det uppdraget?
– Jag vet faktiskt inte, Jag blev helt enkelt uppringd av regeringskansliet. Men livslångt lärande i arbetslivet är ju mitt forskningsområde och på något sätt hade de kunskap om det.

Du fick en kvart på dig att inleda mötet. Hur gick det att presentera ett stort forskningsområde på så kort tid?
– Jag tog först och främst upp det jag tror är relevant ur ett regeringsperspektiv, säger Per-Erik Ellström.
– Min roll blev att belysa hur satsningarna på kompetensutveckling kan bli effektiva, genomtänkta och långsiktiga. Jag deltog också i en längre diskussion då jag fick möjlighet att utveckla mina tankegångar.

Foto: IStock

 


Senaste nytt från LiU
Visa/dölj innehåll