– Den här gruppen blir mer och mer beroende av en planerad vardag ju äldre de blir, och saker som för dig eller mig kommer naturligt, kan för dem bli stora projekt. Till exempel tidsuppfattning, att förstå när måste man stiga upp för att hinna med sina morgonrutiner, hur man ska prioritera när man försover sig och så vidare, säger Lisa Palmqvist, doktorand vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
Totalt ingår 120 elever i projektet, 60 särskoleelever och 60 grundskolelever. Hälften av de 60 i varje grupp har fått spela den planeringsapp Lisa Palmqvist utvecklat, och andra hälften en kontrollapp där man inte tränar på planering. Eleverna, som matchades på mental ålder, fick spela 15 minuter/vardag.
– Jag ville utveckla ett hjälpmedel som de kan träna självständigt, utan att vara beroende av en vuxen. Alla funktioner som behövs finns inne i appen. Man tränar på att dela upp större mål i delmål och att lägga dem i tidsordning. Till exempel när det handlar om frukost, vad behöver jag, och i vilken ordning måste jag göra det?
Lisa Palmqvist har under de senaste två åren samlat in data från olika skolor i södra Sverige. Nu återstår att analysera allt material för sedan vara redo för disputation december 2019. Men redan nu har hon kunnat dra vissa slutsatser.
– Eleverna med intellektuell funktionsnedsättning var långsamma i sin användning av appen i början, men i slutet av testperioden låg de på samma nivå som den andra gruppen, säger hon.
Med ekonomiskt stöd av Vinnova har Lisa Palmqvist också producerat en film som visar på det resultatet.
– Jag vill förmedla till eleverna med nedsättning, att även om de känner att det är svårt i början, så blir det bättre med tiden. Jag har flera gånger fått höra ”Det här är jag jättedålig på”, men det gäller bara att ge sig själv mer tid.
I höst ska Lisa Palmqvist delta i Populärvetenskapliga veckan på Linköpings universitet, då hon ska presentera projektet och filmen för gymnasieungdomar.
