Begravd i skrivbordslådan
Lars Witell, professor i företagsekonomi, och hans medförfattare hade skrivit om rollen för kvalitetschefer i företag och hade goda förhoppningar om att få artikeln publicerad. Dessutom var de inne i den tredje granskningsomgången. Ändå blev det avslag, dessutom med omdömet ”This can be of No Interest to Anyone”. Snacka om sågning.
- Jag ringde upp min medförfattare och vi var lika besvikna båda. Ja, inte bara besvikna, utan också förbannade. Vi begravde artikeln långt ner i en byrålåda, minns Lars Witell.
I artikeln Dealing with rejections vänder och vrider han på det här med refuseringar, eller att bli ”rejectad”, som många forskare säger. Som författare till ett 60-tal publicerade artiklar, granskare av ett 50-tal manuskript om året och biträdande redaktör för två vetenskapliga tidskrifter, har han bred erfarenhet i olika roller.
Lars Witell på sitt arbetsrum på LiU.
Först om främst: Refuseringar drabbar alla. I snitt antas ett av tio manuskript. De övriga nio publiceras inte – åtminstone inte i den tidskriften de först skickades till.
- Att bli rejectad är en del av att vara forskare. Det gäller för övrigt inte bara artiklar, utan även forskningsansökningar och även konferenser. Man får vänja sig vid att bli besviken helt enkelt, konstaterar Lars Witell.
Tålamod och envishet
Besviken, men inte uppgiven. I de flesta fall innehåller avslaget viktiga synpunkter, som författaren kan lära av och använda för att arbeta vidare med artikeln. Denna kan senare skickas in till någon annan tidskrift och förhoppningsvis bli antagen där. Ett av Lars Witells råd är helt enkelt att inte ge upp.
- Visst, ibland kanske man ska inse slaget förlorat, men man ska också komma ihåg att en granskare bara är en enskild person. Någon annan kan ha en helt annan uppfattning om artikeln.
- Det kan också finnas alternativa sätt att använda materialet. Kanske passar artikeln som undervisningsmaterial eller som kapitel i en bok, om det byggs ut lite. Oftast är det bättre att tänka så än att begrava manuskriptet helt och hållet.
Även om avslag är jobbiga, menar Lars Witell att motsatsen inte heller är bra – att en författare får alla artiklar antagna redan i första granskningsomgången. Det är en signal att något är fel.
- Då kanske han eller hon siktar för lågt och istället kunde vända sig till tidskrifter som är högre rankade. Det är en viktig sak att tänka på; vilken tidskrift passar artikeln för. Om allt verkligen fallit på plats – frågeställning, data och resultat – kan man vända sig till topptidskrifterna, men annars kanske det är bättre att spara den energin tills förutsättningarna är bättre.
Sena avslag svårast
Som granskare är det lättare att rekommendera avslag om det märks att författaren slarvat och kanske chansat lite genom att skicka in manuskriptet. Betydligt jobbigare är det som granskare om forskaren lagt ner massor av arbete och genomfört en omfattande studie, men ändå inte kommit fram till något nytt.
I rollen som redaktör är de sena refuseringarna, i tredje-fjärde granskningsrundan, de svåraste.
- Ju tidigare desto bättre, för alla parter. Samtidigt finns det fall där man helt enkelt inte vet tidigare om en artikel håller för publicering, säger Lars Witell som själv varit med om att bli refuserad i fjärde granskningsrundan.
Även om både granskare och redaktörer ofta har en otacksam uppgift gör de ett mycket viktigt arbete. Kanske borde också refuserade forskare känna mer tacksamhet än frustration, resonerar Lars Witell. Utan gedigen granskning skulle den vetenskapliga kvaliteten urholkas och, i förlängningen, förtroendet för forskningen raseras.
- I grund och botten tror jag också att all bra forskning till slut hittar sin plats, och då menar jag inte skrivbordslådan. Ibland kan det bara ta lite mer tid och krävas mycket arbete, säger Lars Witell.
Ja, till och med artikeln ”av inget intresse för någon” publicerades faktiskt till slut. Efter några år kom en ny medförfattare in och skapade nytt liv i artikeln. Och vips, efter omarbetningar accepterades den av en annan tidskrift.
- Läs hela artikeln här: Dealing with rejections
