– Det vi saknar i debatten är diskussion om alternativ till det fria skolvalet. I den nationella debatten ligger fokus mest på vinster i välfärden, säger Andreas Fejes, professor i vuxenpedagogik vid Linköpings universitet.
Andreas Fejes är, tillsammans med Magnus Dahlstedt, professor i socialt arbete vid Linköpings universitet, redaktör för boken Skolan, marknaden och framtiden. I boken samlas forskare från olika discipliner som studerat marknadsreformerna, och deras konsekvenser för den svenska skolan. Totalt är det 21 forskare från olika lärosäten som ger sin bild av det svenska skolsystemet.
– Boken visar på att vi med det fria skolvalet får ökad segregation, där de resursstarka eleverna väljer skolor där likasinnade går. Det leder till en anhopning av resursstarka elever på vissa skolor och mer resurssvaga på andra. I debatten pratas det om att man med skolvalet har möjlighet att välja kvalitet, men en skolas kvalitet kan man egentligen inte veta så mycket om innan man börjar. Valet grundar sig istället ofta utifrån vänners val där lika väljer lika.
I boken illustrerar man bland annat hur skolorna idag kan liknas vid en vara, som ska marknadsföras för att attrahera "rätt" elever, och hur marknadssystemet gör eleverna till konsumenter. Man belyser också lärarnas förändrade yrkesroll, där de förväntas vara lojala med skolans varumärke och göra reklam för sin skola.
– Det är tydligt när man besöker någon av gymnasiemässorna, hur skolorna försöker attrahera elever, och sälja in skolans förmåner. Man säljer in skolan genom att visa upp siffror, till exempel vad gäller medelbetyg och behörighetsgrad, och där blir lärarnas bedömning och betygsättning avgörande. Det kan sätta press på lärare som vet att varje elev är en peng, säger Andreas Fejes.
Under 1990-talet fattade riksdagen beslutet om kommunaliseringen, friskolereformen, det fria valet av skola och ett nytt målrelaterat betygssystem. Målet var att höja elevresultaten, men Andreas Fejes menar att det istället lett till ökade utbildningsklyftor i samhället.
– Vinnarna är elever från resursstarka hem i tätorter, som kan göra aktiva och relativt välinformerade val. De hamnar på skolor med elever med liknande bakgrund. Elever i stigmatiserade bostadsområden har inte möjlighet att göra val på samma grunder, och blir de som förlorar på det fria skolvalet.
2015 tillsatte regeringen Skolkommissionen, vars uppdrag var att lämna förslag på hur kunskapsresultat kan höjas, kvaliteten i undervisningen förbättras och likvärdigheten öka i den svenska skolan. I april 2017 lämnade Skolkommissionen sitt slutbetänkande med förslag till åtgärder och bland annat föreslog de införandet av obligatoriskt skolval, mer riktade anslag till skolor med särskilda utmaningar, och större krav på skolhuvudmän för att skapa blandade elevgrupper.
– Vi tror inte att dessa förslag kommer att bryta segregationen, utan däremot riskerar vi med obligatoriskt skolval att bekräfta ett dysfunktionellt skolsystem som även fortsättningsvis skapar goda livsmöjligheter för ett fåtal, samtidigt som livsmöjligheterna för flertalet blir än mer begränsade, säger Andreas Fejes.
Bokens redaktörer menar att det krävs en grundlig utredning för att hitta alternativ till det nuvarande marknadssystemet.t.
Mer information om boken hittar du här
Bokrelease
Den 13 mars kl 16-19 är det öppen bokrelease på Campus Valla.
Anmälan och mer information: andreas.fejes@liu.se
