- Tillbaka! Jag varnar er!
Smock – så slår den vandrande vålnaden ned en polsk nationalist och motdemonstrant till den polska Prideparaden nu i april.
- Det är lönlöst att försöka resonera med de oresonliga, konstaterar han.
- Fantomen har alltid varit politisk på ett annat sätt än andra seriehjältar, säger Robert Aman, pedagogikforskare på Institutionen för beteendevetenskap och lärande, IBL.
Under våren har hans artikel ”When the Phantom became an anticolonialist: socialist ideology, Swedish exceptionalism, and the embodiment of Foreign Policy” publicerats i Journal of Graphic Novels and Comics. Och nästa står på tur. I den sätter Robert Aman Fantomens kamp mot apartheid under forskarluppen.
Vänstervindarna når Fantomen
Det är främst serierna under 60- och 70-talet som intresserar honom, en tid när upplagan nådde sin peak på 200 000 exemplar.- Fler läsare per exemplar än Expressen, som i snitt nådde tre läsare per tidning medan Fantomen nådde tolv, kommenterar Robert Aman.
Vilka läsare tänkte då på att hjälten i de blå trikåerna speglade svensk utrikespolitik? Och stod mitt i dåtidens vänstervindar?
- Knappast någon. De svenska värderingarna togs för givna. Det fanns liksom inga alternativ, säger Robert Aman.
Svenska modellen rättesnöre
Fantomen blev blågul.Men hur blev det så?
- Fantomen hade kritiserats för rasism och sexism och det ansågs vara dags att modernisera Fantomens universum och karaktärens värderingar. I början av 70-talet fick Fantomen en svensk redaktion med licens att skriva egna berättelser som passade tidens tankegods, säger Robert Aman.
Framför allt då de svenska värderingarna och synen på Sverige som rättesnöre för resten av världen.
- Tidningen sålde allt bättre och Fantomen gick från ett nummer i månaden till varannan vecka, säger Robert Aman.
Med det behövdes fler äventyr. Från 1973 bildades Team Fantomen, med svenska och internationella textförfattare och illustratörer. Den svenska utgåvan gavs ut i Skandinavien, Australien och Nya Zeeland.
Indirekt kom oräkneliga unga fans att påverkas av Fantomens bild av världen.
Konsum i djungeln
Så här nästan 70 år efteråt behövs ingen närläsning av den vandrande vålnadens strider för att upptäcka hur han omfamnar tidens politiska ambitioner att skapa ett socialistiskt, jämställt och solidariskt samhälle.Exemplen är otaliga, pedagogiken uppenbar och äventyren bottnar tryggt i den svenska modellen.
I ett av dem - inte särskilt spännande - förklarar Fantomen omständligt hur ett kooperativ kan knäcka en kapitalistisk vit handlare.
Ett Konsum i djungeln, alltså.
Det går sådär.
Handlarens strategiska prissänkningar lockar kunderna tillbaka.
- Fantomen slår förstås till – men ger också de okunniga byborna en uppsträckning för deras illojalitet, säger Robert Aman.
Fantomengrottan i Afrika
Till skillnad från Fantomens skapare Lee Falk, som placerade sitt Bengalen geografiskt diffust, får den svenska hjälten en tydlig hemvist: det postkoloniala (och ur västsynpunkt underutvecklade) Afrika.- Fantomen rycker ut till försvar för den svenska biståndspolitiken, för fattigdomsbekämpning, antirasism och till stöd till befrielseorganisationer, säger Robert Aman.
- Med en självpåtagen roll som Olof Palmes språkrör griper han in i de väpnade konflikter som då diskuteras i riksdagen. Och han hjälper människor i just de afrikanska länder och områden som det svenska biståndet riktar sig till.
Den svenska redaktionen skapade till och med ett nytt land, Rodia,
- En genomskinlig beteckning för Rhodesia/Sydafrika. Fantomen blir en del av den brännheta kampen mot rasismen och rassegregering.
En Che Guevara i de djupa skogarna
Det finns en given undertext i berättelserna.Det finns en räddning för Afrikas okunniga stammar och byfolk i bastkjolar som i allmän eländighet befolkar den outforskade djungeln.
Det är den vite mannen med de europeiska värderingarna och den gudomliga makten att skapa ett Eden som ger förutsättningarna för den postkoloniala utvecklingen i det som då kallas tredje världen.
Och i Sverige råder konsensus; ska onda makter störtas ska det ske på demokratisk väg.
Om det visar sig Fantomen ha en egen åsikt.
- Han överraskar en militant grupp med stulna vapen. Generalen, illustrerad med skägg och basker som Che Guevara, förklarar att de måste få beväpna sig för att kunna vinna sin kamp, berättar Robert Aman.
Utan åtgärd försvinner Fantomen in i de stora skogarna.
Influeras av svenskt kulturliv
Även det politiska kulturlivet under 60- och 70-talen kan anas i serierna.Robert Aman ger exempel: Sara Lidmans bok Gruvan från 1963 tog upp de usla arbetsvillkoren i statliga LKAB.
Fantomen ger sig ned i Afrikas guldgruvor.
Författare som Per Wästberg och Jan Myrdal stod i centrum för samhällsdiskussionerna om förtryck och kapitalistisk utsugning.
Fantomen tvingar med ränkspel i maktens korridorer vita jordägare att lämna tillbaka den mark de en gång stulit. Läsarna ger han en historielektion om den koloniala slavhandeln som fortfarande existerar, om än i andra former.
Och inte minst engagerar manusförfattarna Fantomen i kampen mot apartheid.
- När Mandela blev fri gick hans första utrikesbesök till Sverige, för att tacka det svenska folket och Olof Palme för ett betydelsefullt stöd till ANC. Kanske borde han också tackat Fantomen, säger Robert Aman och skrattar.
Onda makter i förändring
Någon gång bedarrar även de starkaste vänstervindar. Fantomen får nya motståndare.Idag är det de polska nationalisterna som får ett slag på käften. Sådant ger eko på sociala medier. Drösvis med kommentarer.
- De positiva övervägde, säger Robert Aman.
Uppdrag världsfred
Fantomen ger mänskligheten hopp.1986 sitter unga svenska läsarna över blå fantomenläsk, fantomengodis och grejer från Fantomenland i Eskilstuna. De vrider sina ringar med Fantomens dödliga märke och tänker ut ett nytt djungelordspråk som kommer att tryckas upp som klistermärke: ”Fantomen vilar först då fred råder i världen”.
Det är tur att han är odödlig.
Foto: Fantomen i serier © KING FEATURES SYNDICATE. INC./DISTR. BULLS/EGMONT Obs: Omslagsbild samt strip kooperation beskurna
