Ingen vinter i år
När kommer snön? Henrique Raduenz landade i Linköping i december och har sedan dess gått och väntat på den svenska vintern. Nu är det vår och han får antagligen vänta till nästa vinter istället. Lite snöpligt kanske, men annars har allt i samband med flytten gått bra – boende är ordnat och arbetsrummet i ena änden av A-huset stort och rymligt.
- Jag vet inte om jag skulle vilja åka till ett helt främmande land. Men nu hade jag varit sex månader i Sverige som masterstudent och kände mig lite hemma här. Jag känner också Petter (Krus, handledare på LiU) och har träffat flera svenskar i forskargruppen, säger Henrique.
De första två åren på forskarstudierna genomfördes på Universidade Federal de Santa Catarina (UFSC) i Brasilien, medan den andra halvan av doktorandtiden görs LiU. Det är den perioden som precis har startat. Efter disputationen någon gång i juni 2022 får Henrique en doktorstitel både från LiU och UFSC.
Skillnad mellan länderna
Forskningen handlar om maskininlärning som ett sätt att minska energiförbrukningen i stora arbetsmaskiner, till exempel hjullastare.
- För mig är en dubbelexamen bara positiv. I Brasilien är det ett stort plus med en svensk examen, och i Sverige är det förhoppningsvis ingen nackdel med en brasiliansk. Vi får se vad jag gör sedan, om jag stannar i akademin eller går till industrin. Och i vilket land det blir. Jag försöker hålla alla dörrar öppna och utnyttja den här möjligheten.
Handledaren Petter Krus skjuter in att en doktorsexamen är en viktigare merit i Sverige än i Brasilien. Åtminstone utanför universiteten.
- 80 procent av våra doktorander går till industrin när de är färdiga. I näringslivet är det en viktig och efterfrågad examen. I Brasilien däremot är det nästan bara de som vill göra en akademisk karriär som väljer att doktorera.
Började med Gripen
Samarbetet kring forskarutbildningen är kanske inte unikt, men i varje fall mycket ovanligt. Sedan Brasiliens köp av Gripen-plan har LiU samverkat med flera brasilianska universitet och Petter Krus ser det här projektet som en naturlig följd av det samarbetet. Själv har han arbetat tillsammans med Victor Juliano De Negri, Henrique’s handledare på UFSC, och andra forskare i Brasilien sedan 2011 och tillbringar numera ett par månader om året i Sydamerikas största land. Sedan 2015 är han också professor vid Instituto Tecnológico de Aeronáutica (ITA) i Brasilien.
Hittills har samarbetet i Petter Krus projekt inneburit täta kontakter mellan seniora forskare och utbyte av masterstudenter. Ett par doktorander från LiU har också besökt Brasilien.
- För mig är det här en fördjupning av det samarbete som vi redan har. Samtidigt blir det ett test för alla som är inblandade, säger Petter Krus.
Kan det bli fler dubbeldoktorander i framtiden?
- Ja, det tror jag. Att samarbeta kring en doktorand innebär ett gemensamt åtagande som sträcker sig över flera år. Det ligger på en djupare nivå än att till exempel skriva en artikel tillsammans.
Mycket förberedelser
Avigsidan är byråkratin och allt pappersarbete när två universitet, på varsin sida av jorden, ska samarbeta på ett nytt vis. Överenskommelsen mellan LiU och UFSC är sju sidor lång (var och en noga signerad av fyra personer) och allt som allt tog alla ansökningar och tillstånd mer än ett år. Ja, faktiskt ett och ett halvt.
- Det var krångligt. Det var också jobbigt att hålla på med parallellt med studierna. Men det är värt besväret, säger Henrique Raduenz.
- Det här är första gången vi gör en dubbelexamen. Förhoppningsvis går det lättare nästa gång, säger Petter Krus.
Henrique säger också att det är stora skillnader mellan att forskarstudera i Brasilien och i Sverige.
- Här känns det som ett jobb, vilket det ju faktiskt är. Man får lön och deltar i det akademiska arbetet genom att undervisa. I Brasilien är du fortfarande student, går på föreläsningar och forskar. Ekonomiskt får du bara ett stipendium. Jag föredrar den svenska modellen.
