10 oktober 2018

11 oktober sänder SVT första delen av ”Klimakteriet – Det ska hända dig med”. LiU och Mats Hammar, professor emeritus vid Medicinska fakulteten, bidrar med nya forskningsrön i serien.

Det är Malin Jacobson Båth, känd som programledare för bland annat Kulturnyheterna och Kobra i SVT, som ligger bakom serien. Programmet vill gå till botten med klimakteriet, vad det egentligen är och vad det gör med kvinnor som hamnat i det.

Värmevallningar

Klimakteriet beror på minskad östrogenbildning i äggstockarna och leder till symptom som värmevallningar och svettningar, sämre sömn, arbetsförmåga och humör. Dessutom ses andra förändringar som minskad ben- och muskelmassa, förändrade blodfetter, ökat kroppsfett, inflammation i fettvävnad med risk för hjärt-kärlsjukdom och flera cancersjukdomar. Sömnsvårigheter till följd av vallningar och svettningar är inte heller helt ovanligt, vilket i sig kan leda till andra problem i vardagen.

Vid Linköpings universitet har Mats Hammar en mångårig karriär som forskare inom ämnet, bland annat kring behandlingsmetoder vid klimakteriebesvär, och söktes därför upp av Malin Jacobson Båth. Hammar medverkar i första avsnittet utav två och berättar och visar det senaste om sin och hans grupps forskning.

Hösten i SVT 2018 Bildtext: Malin Jacobson Båth Foto: Janne Danielsson/SVT Bilden får endast användas i programpresenterande sammanhang. Fotografens namn, Sveriges Television samt programmets titel skall alltid anges.Malin Jacobson Båth leder programmet "Klimakteriet – Det ska hända dig med". Foto Janne Danielsson/SVT– Vi ville ju gärna träffa Mats eftersom han tillsammans med sitt team är en av få som bedriver forskning kring klimakteriet och de besvär som kvinnor kan drabbas av, säger Malin Jacobson Båth.

Endorfinproduktion

Mats Hammar forskar just nu tillsammans med Anna-Clara Spetz Holm, Lotta Lindh Åstrand, Hanna Lindblom, Marie Ruber och Emilia Bering, på effekterna av träning vid klimakteriebesvär. Studien har pågått i fem år och börjar närma sig sitt slut.

– Användandet av de stora muskelgrupperna påverkar endorfinbildningen i hjärnan. Det vi vet är att endorfinerna minskar när östrogenproduktionen minskar i kroppen. Kan man höja upp skapandet av endorfiner igen borde det gå att minska irriterande symptom som värmevallningar och svettningar, förklarar Mats Hammar.

Deltagarna i studien får ett mycket specifikt konstruerat styrketräningsprogram. Deltagarna kontrolleras sedan noga på en regelbunden basis, där styrkan i de stora muskelgrupperna mäts och sedan följs upp. Dessutom tittar man på många andra effekter såsom omvandlingen av vitt fett till brunt och tar blodprover för att söka efter inflammationsmarkörer.

– Det vi kan se, utan att ha publicerat de slutgiltiga resultaten är att deltagarna halverat sina besvär på 15 veckor. Det vågar jag säga. Vi ser även en ökad muskelvolym och förbättrade blodfetter, berättar Mats Hammar.

"Subjektiva besvär"

Malin Jacobson Båth provade själv på träningsprogrammet och kände sig inspirerad efter att ha mött LiU-forskaren

– Mats forskning är ju angelägen eftersom den handlar om hur kvinnor skulle kunna lindra sina vallningar – som ju är ett av de tydligaste och vanligaste symptomen som finns i klimakteriet.
– Personligen hoppas jag att hans forskning ska inspirera andra forska vidare – man menar ju att det är svårt att forska om klimakteriet eftersom det rör sig om subjektiva besvär. Jag tror mer att det handlar om att det inte bedöms som så viktigt – att problem kopplade till kvinnors hälsa har en tendens att negligeras, det är "naturliga" besvär, klimakteriet är ingen sjukdom, man får stå ut. Jag hoppas också att Mats Hammars forskning inspirerar andra. Och så är jag förstås väldigt nyfiken på de kommande resultaten, säger Malin Jacobson Båth.

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Serverrum,data på svart skärm.

Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

AI som är lika intelligent som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson som i sin avhandling har utvecklat begreppet maskinpsykologi.

Forskning för hållbar framtid får nära 20 miljoner i bidrag

Ett oväntat samarbete mellan materialvetenskap och beteendevetenskap. Utveckling av bättre tjänster för att hantera klimatförändringarna. Det är två forskningsprojekt vid LiU som får stora stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.

Innovativ idé för effektivare cancerbehandlingar prisas

Lisa Menacher har tilldelats Christer Giléns stipendium 2024 inom området statistik och maskininlärning för sin masteruppsats. Hon har använt maskininlärning i ett försök att göra val av cancerbehandling mer effektivt.