10 oktober 2018

11 oktober sänder SVT första delen av ”Klimakteriet – Det ska hända dig med”. LiU och Mats Hammar, professor emeritus vid Medicinska fakulteten, bidrar med nya forskningsrön i serien.

Det är Malin Jacobson Båth, känd som programledare för bland annat Kulturnyheterna och Kobra i SVT, som ligger bakom serien. Programmet vill gå till botten med klimakteriet, vad det egentligen är och vad det gör med kvinnor som hamnat i det. 

Värmevallningar

Klimakteriet beror på minskad östrogenbildning i äggstockarna och leder till symptom som värmevallningar och svettningar, sämre sömn, arbetsförmåga och humör. Dessutom ses andra förändringar som minskad ben- och muskelmassa, förändrade blodfetter, ökat kroppsfett, inflammation i fettvävnad med risk för hjärt-kärlsjukdom och flera cancersjukdomar. Sömnsvårigheter till följd av vallningar och svettningar är inte heller helt ovanligt, vilket i sig kan leda till andra problem i vardagen.

Vid Linköpings universitet har Mats Hammar en mångårig karriär som forskare inom ämnet, bland annat kring behandlingsmetoder vid klimakteriebesvär, och söktes därför upp av Malin Jacobson Båth. Hammar medverkar i första avsnittet utav två och berättar och visar det senaste om sin och hans grupps forskning.
 
Hösten i SVT 2018 Bildtext: Malin Jacobson Båth Foto: Janne Danielsson/SVT Bilden får endast användas i programpresenterande sammanhang. Fotografens namn, Sveriges Television samt programmets titel skall alltid anges.Malin Jacobson Båth leder programmet "Klimakteriet – Det ska hända dig med". Foto Janne Danielsson/SVT– Vi ville ju gärna träffa Mats eftersom han tillsammans med sitt team är en av få som bedriver forskning kring klimakteriet och de besvär som kvinnor kan drabbas av, säger Malin Jacobson Båth.

Endorfinproduktion

Mats Hammar forskar just nu tillsammans med Anna-Clara Spetz Holm, Lotta Lindh Åstrand, Hanna Lindblom, Marie Ruber och Emilia Bering, på effekterna av träning vid klimakteriebesvär. Studien har pågått i fem år och börjar närma sig sitt slut.

– Användandet av de stora muskelgrupperna påverkar endorfinbildningen i hjärnan. Det vi vet är att endorfinerna minskar när östrogenproduktionen minskar i kroppen. Kan man höja upp skapandet av endorfiner igen borde det gå att minska irriterande symptom som värmevallningar och svettningar, förklarar Mats Hammar.

Deltagarna i studien får ett mycket specifikt konstruerat styrketräningsprogram. Deltagarna kontrolleras sedan noga på en regelbunden basis, där styrkan i de stora muskelgrupperna mäts och sedan följs upp. Dessutom tittar man på många andra effekter såsom omvandlingen av vitt fett till brunt och tar blodprover för att söka efter inflammationsmarkörer.

– Det vi kan se, utan att ha publicerat de slutgiltiga resultaten är att deltagarna halverat sina besvär på 15 veckor. Det vågar jag säga. Vi ser även en ökad muskelvolym och förbättrade blodfetter, berättar Mats Hammar.

"Subjektiva besvär"

Malin Jacobson Båth provade själv på träningsprogrammet och kände sig inspirerad efter att ha mött LiU-forskaren

– Mats forskning är ju angelägen eftersom den handlar om hur kvinnor skulle kunna lindra sina vallningar – som ju är ett av de tydligaste och vanligaste symptomen som finns i klimakteriet.
– Personligen hoppas jag att hans forskning ska inspirera andra forska vidare – man menar ju att det är svårt att forska om klimakteriet eftersom det rör sig om subjektiva besvär. Jag tror mer att det handlar om att det inte bedöms som så viktigt – att problem kopplade till kvinnors hälsa har en tendens att negligeras, det är "naturliga" besvär, klimakteriet är ingen sjukdom, man får stå ut. Jag hoppas också att Mats Hammars forskning inspirerar andra. Och så är jag förstås väldigt nyfiken på de kommande resultaten, säger Malin Jacobson Båth.

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Ung kvinna öppnar en dörr

Från teori till terapi

På Psykologmottagningen vid LiU får studenter på psykologprogrammet chans att göra skillnad på riktigt. Utöver en unik möjlighet att omsätta teori i praktik hjälper de patienter med allt från stresshantering, sömnbesvär, nedstämdhet, oro och fobier.

Kaiqian Wang.

Upptäckt om smärtsignalering kan bidra till bättre behandling

LiU-forskare har ringat in den exakta platsen på ett specifikt protein som finjusterar smärtsignalers styrka. Kunskapen kan användas för att utveckla läkemedel mot kronisk smärta som är mer effektiva och har färre biverkningar.

Universitetslektor Jonathan Josefsson mot en grå himmel.

Ojämlika villkor för unga vid FN:s klimatmöten

Unga kan idag få delta vid FN:s stora klimatmöten. Men ojämlika villkor och byråkrati gör det omöjligt för många, visar en studie gjord vid Linköpings universitet.