14 februari 2019

– ”Kris” är alltid ett starkt ord. Men faktum är att kommunsektorn står inför två rätt akuta kriser framöver, säger Gissur Ó Erlingsson, en av tre forskare bakom SNS Konjunkturrådsrapport 2019.

Gissur Erlingsson.
Gissur Ó Erlingsson menar att kommunerna står inför en tudelad kris: de kan varken bemanna eller finansiera framtidens verksamheter. Fotograf: ANNA VALENTINSSON

Han fortsätter:

– Det rör sig dels om en bemanningskris där otroligt mycket nytt blod kommer att krävas till vård och omsorg samt skolor framöver och dels en finansieringskris, där kommunerna tycks gå mot ett underskott motsvarande 43 miljarder år 2022.

Över hälften av Sveriges kommuner förväntas minska i befolkning de kommande 20 åren. I rapporten Kommunernas framtid beskriver Eva Mörk, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet, Gissur Ó Erlingsson, biträdande professor vid CKS och Lovisa Persson, forskare i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN) dels utmaningar, dels diskuterar de reformer som kan underlätta för kommunerna att möta framtiden.

– De kommande utmaningarna slår särskilt hårt mot små och krympande kommuner, som av allt att döma får stigande svårigheter att klara av sitt välfärdsuppdrag, konstaterar Gissur Ó Erlingsson.

Lättnader för mindre kommuner

Ett alternativ kan vara att vissa uppgifter lyfts bort från kommuner med bristande kapacitet. De föreslår också att kommunerna får större frihet att ta ut avgifter inom förskola och äldreomsorg samt att staten minskar de riktade statsbidragen.

– Statsmakten måste börja tänka litet mer innovativt om landet ska hålla samman. Att förlita sig till att ständigt skruva mer och mer på utjämningsreglaget ter sig långsiktigt ohållbart, vilket märks exempelvis på reaktionerna på den nya utjämningsutredningens förslag.

Tre konkreta förslag

Forskarna uppmanar i rapporten att:

  • Överväga möjligheten att föra över ansvaret för väl avgränsade områden, till exempel skola, från små kommuner med bristande kapacitet till antingen staten, regionen eller en större grannkommun. På så sätt kan man ha kvar den lokala förankringen i de verksamheter som kommunerna behåller, men samtidigt dra nytta av stordriftsfördelar inom styrning och administration i de verksamheter som flyttas från kommunerna.
  • Begränsa de riktade statsbidragen kraftigt. Det gör det tydligare för medborgarna att de lokala politikerna har ansvaret för den kommunala servicen, samt kan öka sannolikheten för kommunerna att bedriva verksamheterna mer effektivt.
  • Uppmuntra kommunerna att öka sin samverkan över kommungränserna även inom de kostnadstunga välfärdsområdena, liksom till att effektivisera verksamheterna genom att använda digitala hjälpmedel i större utsträckning.

Kontakt

Relaterat innehåll

”Kommunernas förutsättningar att klara välfärdsuppdraget försämras kraftigt inom den närmaste framtiden.”

Debattartikel på DN debatt 16 januari 2019.

Till debattinlägget



Kommunernas framtid - Konjunkturrådets rapport 2019

 

Till förlagets hemsida



Senaste nytt från LiU

Cellkärnans form påverkar effekten av cancerbehandling

Cancerceller med en cellkärna som lätt deformeras är mer känsliga för läkemedel som skadar dna. Det visar en ny LiU-studie. Fynden kan också förklara varför en kombination av vissa cancerläkemedel kan ge sämre effekt.

LiU-forskare letar lösningar för lantbrukets klimatomställning

Att ställa om lantbruket för att minska klimat- och miljöpåverkan kan kosta pengar. Men det finns för lite data att ta välgrundade beslut på - både för banker och bönder. I ett nytt projekt vill forskare vid LiU hitta lösningar.

Två personer sitter och studerar

LiU startar nytt internationellt civilekonomprogram

Linköpings universitet gör om det internationella civilekonomprogrammet. Programmet, som blir det enda i sitt slag i Sverige, startar hösten 2026 med en tydlig internationell profil och med obligatoriska utlandsstudier under utbildningen.