14 februari 2019

– ”Kris” är alltid ett starkt ord. Men faktum är att kommunsektorn står inför två rätt akuta kriser framöver, säger Gissur Ó Erlingsson, en av tre forskare bakom SNS Konjunkturrådsrapport 2019.

Gissur Erlingsson.
Gissur Ó Erlingsson menar att kommunerna står inför en tudelad kris: de kan varken bemanna eller finansiera framtidens verksamheter. Fotograf: ANNA VALENTINSSON

Han fortsätter:

– Det rör sig dels om en bemanningskris där otroligt mycket nytt blod kommer att krävas till vård och omsorg samt skolor framöver och dels en finansieringskris, där kommunerna tycks gå mot ett underskott motsvarande 43 miljarder år 2022.

Över hälften av Sveriges kommuner förväntas minska i befolkning de kommande 20 åren. I rapporten Kommunernas framtid beskriver Eva Mörk, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet, Gissur Ó Erlingsson, biträdande professor vid CKS och Lovisa Persson, forskare i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN) dels utmaningar, dels diskuterar de reformer som kan underlätta för kommunerna att möta framtiden. 

– De kommande utmaningarna slår särskilt hårt mot små och krympande kommuner, som av allt att döma får stigande svårigheter att klara av sitt välfärdsuppdrag, konstaterar Gissur Ó Erlingsson. 

Lättnader för mindre kommuner

Ett alternativ kan vara att vissa uppgifter lyfts bort från kommuner med bristande kapacitet. De föreslår också att kommunerna får större frihet att ta ut avgifter inom förskola och äldreomsorg samt att staten minskar de riktade statsbidragen.

– Statsmakten måste börja tänka litet mer innovativt om landet ska hålla samman. Att förlita sig till att ständigt skruva mer och mer på utjämningsreglaget ter sig långsiktigt ohållbart, vilket märks exempelvis på reaktionerna på den nya utjämningsutredningens förslag. 

Tre konkreta förslag

Forskarna uppmanar i rapporten att:

  • Överväga möjligheten att föra över ansvaret för väl avgränsade områden, till exempel skola, från små kommuner med bristande kapacitet till antingen staten, regionen eller en större grannkommun. På så sätt kan man ha kvar den lokala förankringen i de verksamheter som kommunerna behåller, men samtidigt dra nytta av stordriftsfördelar inom styrning och administration i de verksamheter som flyttas från kommunerna. 
  • Begränsa de riktade statsbidragen kraftigt. Det gör det tydligare för medborgarna att de lokala politikerna har ansvaret för den kommunala servicen, samt kan öka sannolikheten för kommunerna att bedriva verksamheterna mer effektivt.
  • Uppmuntra kommunerna att öka sin samverkan över kommungränserna även inom de kostnadstunga välfärdsområdena, liksom till att effektivisera verksamheterna genom att använda digitala hjälpmedel i större utsträckning. 
 

Kontakt

Relaterat innehåll

”Kommunernas förutsättningar att klara välfärdsuppdraget försämras kraftigt inom den närmaste framtiden.”

Debattartikel på DN debatt 16 januari 2019.

Till debattinlägget



Kommunernas framtid - Konjunkturrådets rapport 2019

 

Till förlagets hemsida



Senaste nytt från LiU

Gravida kvinnor i ett rum.

Vikten spelar stor roll för gravidas hälsa oavsett födelseland

Övervikt bidrar väsentligt till komplikationer under graviditet och förlossning – det gäller både för kvinnor som fötts i Sverige och kvinnor som flyttat hit, något som det hittills inte forskats mycket på.

Två pipetter sprutar ut vätskor som blandas på en skiva.

Materialforskning för en hållbar framtid i tio nya projekt

Fotosyntetiska material, tvådimensionella ädelmetaller och hållbara halvledare är några av de projekt vid Linköpings universitet som beviljats bidrag från forskningsprogrammet Wallenberg initiative materials science for sustainability – Wise.

Cheerleaders på rad.

Cheerleaders utsatta för psykologiska övergrepp

Av aktiva och tidigare aktiva inom cheerleading uppger 29 procent att de utsatts för psykologiska övergrepp i sin sport. Det framgår av en ny studie från Linköpings universitet.