14 april 2020

Kris- och nödlägen är kända riskfaktorer för barns hälsa och välmående, inklusive våldsutsatthet. För att motverka detta behövs en konsekvensanalys som klarlägger risker och fastställer förebyggande åtgärder från ett barnperspektiv, skriver Laura Korhonen, centrumchef för Barnafrid.

Laura Korhonen, professor i barn- och ungdomspsykiatri och centrumchef för Barnafrid.
Laura Korhonen, professor i barn- och ungdomspsykiatri samt centrumchef för Barnafrid, en forskningsverksamhet. Ulrik Svedin

Det här är en debattartikel, publicerad i svenska tidningar,
bland annat Dagens Samhälle (3 april 2020)

Det skriver Laura Korhonen, professor och centrumchef på Barnafrid. 
Covid-19 är klassad som en pandemi av WHO, och Sverige befinner sig i en potentiellt mycket allvarlig krissituation. Nationellt kunskapscentrum Barnafrid vid Linköpings universitet vill uppmärksamma samhället på vikten av att låta barnkonventionen bli vägledande för hur vi hanterar effekterna av covid-19-pandemin när det gäller våra barn. Barnkonventionen får inte bli en pappersprodukt – även om hela havet stormar.

Det är viktigt att inse att i det rådande läget kan på sikt alla barn räknas som riskgrupp. Barn med funktionsvariationer och barn utsatta för våld är redan kända sårbara grupper. För redan socioekonomiskt utsatta familjer kan det bli svårt, speciellt om olika former av utbetalningar försenas. Men även andra grupper av barn och unga som kan snabbt komma att tillhöra de sårbara. Till exempel kan familjer som drabbas av varsel och uppsägning plötsligt hamna i en pressad situation.
En djupare ekonomisk recession till följd av pandemin utgör också en ansenlig risk för barnens hälsa och välmående. Detta har tydligt påvisats bland annat i finska studier av barn som växte upp under 1990-talets ekonomiska depression, som präglades av stora nedskärningar i verksamheter och förmåner som är viktiga för barnfamiljer. Nästan en tredjedel av de barn som växte upp då hade haft psykiska problem före 25 års ålder.

Ett barns risk för utsatthet hänger ihop med vårdnadshavarnas mående och deras tillgång till egna nätverkets och samhällets stöd. Yrkesarbetande föräldrar inom samhällskritiska sektorer kommer att utsättas för stor belastning med risk för utmattning och psykiska problem. Utdragen karantän med isolering i hemmen kan även leda till ökat våld och övergrepp på barn. Isolering med få utomstående kontakter gör att barns utsatthet inte nödvändigtvis kommer att uppmärksammas på samma sätt.
Riskerna för barns utsatthet kan minimeras med åtgärder som samhället kan vidta nu. Det är viktigt att socialtjänsten och sjukvården sätter igång proaktiva stödåtgärder. Åtgärder som syftar att hindra en ekonomisk recession är också viktiga insatser för att skydda våra barn och trygga välfärd.

Erfarenhet från tidigare kriser har visat att man lätt frångår rutiner när det råder akut brist på personal och att volontärarbete i stället ökar. Samhällsfunktioner måste drivas på ett barnsäkert sätt. Till exempel ska frivilliga och vikarier även under krisen visa upp ett aktuellt utdrag ur belastningsregistret. Gällande detta ser vi ett behov av att handläggningen av utdragsbegäran hos polisen, samt dess leverans säkerställs och snabbas upp. Riktlinjer och rutiner som garanterar barnens säkerhet bör följas och ensamarbete med barnen undvikas.

Den pågående covid-19-pandemin kommer sannolikt att blottlägga påtagliga brister och svagheter i våra nuvarande samhällsstrukturer. Men krisen ger oss också viktiga möjligheter till strategisk förnyelse inom bland annat vården, och att inta ett förhållningssätt som uttryckligen beaktar barnperspektivet inom den offentliga förvaltningen. Detta förutsätter att samhället tydligt skärper och tydliggör betydelsen av att barnkonventionen nu är svensk lag.
Sverige är vägvisarland inom det globala initiativet ”End Violence Against Children”. Vi förväntas därmed föregå med gott exempel genom att tackla pandemin i vårt eget land på ett barnsäkert sätt och engagera oss internationellt.
Konsekvenserna av covid-19-krisen kan komma att få långtgående konsekvenser för barns framtid. God framförhållning, planering och konsekvensanalys ur ett barnperspektiv är därför nödvändiga. Utmaningarna är flera, men kloka beslut som fattas nu ger möjlighet till en bättre framtid när denna pandemi väl klingar av.
På Barnafrids vägnar,

Laura Korhonen är professor i barn- och ungdomspsykiatri,
Centrumchef på Barnafrid vid Linköpings universitet.

Artikeln är bland annat publicerad i Dagens Samhälle 3 april 2020
 

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Porträtt av man (Carl Fredrik Graf)

Carl Fredrik Graf får LiU:s förtjänstmedalj

Avgående landshövding Carl Fredrik Graf tilldelas Linköpings universitets förtjänstmedalj för ”sin vilja och förmåga att samla regionens olika krafter i arbetet för en positiv samhällsutveckling”. Medaljen delas ut vid den akademiska högtiden 1 juni.

Kampanj mot droger blev Emmas genombrott

När Kårservice i samarbete med kårerna bestämde att tydligt ta avstånd från droger och droghandel gick uppdraget till GDK-studenten Emma Kunelius. Hennes kampanj fick stort genomslag på campus och nominerades i tävlingen Stora Kommunikationspriset.

Ola Larsmo.

En brygga mellan universitetet och samhället

Författaren Ola Larsmo sammanfattar sin tid som gästprofessor vid LiU som spännande, givande och viktig. Han menar att det i dag är viktigare än någonsin att känna till sin historia och att förstå den.