Sverige ligger långt fram när det gäller miljöteknik, teknik som verkligen skulle behövas i andra delar av världen där miljöproblemen är betydligt större och svårare än här. Men svensk export av miljöteknik vill inte riktigt ta fart. Wisdom Kanda har i sin doktorsavhandling vid Avdelningen Industriell miljöteknik tagit reda på varför och vilka vägar som finns framåt.
Gärna i en kombination av privata och kommunala företag, för att få större legitimitet på den nya marknaden men också för att kombinera respektive företags styrkor. De kommunala bolagen har mångårig erfarenhet av miljötekniska lösningar medan de privata kan ha större konkurrenskraft och är mer flexibla.
– På den nya marknaden behöver det finnas acceptans både för företaget som säljer och för den nya tekniken och här är det viktigt att det finns proof-of-concept, det vill säga att man kan visa upp anläggningar som fungerar i ett liknande sammanhang.
En fungerande avfallsanläggning i Linköping med 150 000 invånare är inte mycket att visa upp om man aspirerar på att ta hand om avfallet i någon av världens megastäder med 15 miljoner invånare eller mer, för att ta ett exempel.
– Man kan exempelvis inte sälja ett system för avfallshantering till ett land eller på en marknad utan att samarbeta med dem som idag hanterar avfallet. Det gäller även om avfallet bara läggs på enorma deponier, exemplifierar Wisdom Kanda.
Det som skiljer export av miljöteknik från annan teknikexport är att området som sådant är omgärdat av mängder av lagar och förordningar, olika beroende på vilket land man vill exportera till. Att ta reda på hur det ser ut på den nya marknaden är en grundförutsättning för export. En annan faktor är att installationer av ny miljöteknik leder till samhällsnytta och har stora både ekonomiska och samhälleliga konsekvenser, vilket i sin tur innebär att städers eller länders ledningar kan behöva finnas med i processen.
– Här är det jätteviktigt med samarbeten privat-kommunalt eller privat-statligt både på hemmaplan och på den nya marknaden, säger han.
– Det finns mycket bra i det svenska exportstödsystemet, men export av miljöteknik behöver även lite mer specifika satsningar, säger han.
Wisdom Kanda ser också en skillnad mellan kommunala och privata bolag när det gäller drivkrafter och utmaningar. De kommunala bolagen drivs oftast av en efterfrågan från en kund utomlands, medan det för det privata handlar om att öka sina marknader, växa och öka vinsten. Största utmaningen för de kommunala är att förstå hur de olika marknaderna fungerar medan de privatas största utmaning är att inte förlora för mycket pengar.
– Men det är sällan något hinder för samarbete, de kan både samarbeta och konkurrera med varandra, säger Wisdom Kanda.
Sin avhandling försvarade Wisdom Kanda den 29 september 2017, huvudhandledare professor Olof Hjelm.
Stimulating the diffusion of environmental technologies through export, Wisdom Kanda, Avdelningen industriell miljöteknik, IEI, Linköpings universitet 2017.
Kombinera styrkor
Han har studerat både små och stora företag och såväl privata som kommunägda. För att export ska fungera krävs samarbete och nätverkande, både på hemmaplan och i det land eller på den marknad man vill sälja till, visar han.Gärna i en kombination av privata och kommunala företag, för att få större legitimitet på den nya marknaden men också för att kombinera respektive företags styrkor. De kommunala bolagen har mångårig erfarenhet av miljötekniska lösningar medan de privata kan ha större konkurrenskraft och är mer flexibla.
– På den nya marknaden behöver det finnas acceptans både för företaget som säljer och för den nya tekniken och här är det viktigt att det finns proof-of-concept, det vill säga att man kan visa upp anläggningar som fungerar i ett liknande sammanhang.
En fungerande avfallsanläggning i Linköping med 150 000 invånare är inte mycket att visa upp om man aspirerar på att ta hand om avfallet i någon av världens megastäder med 15 miljoner invånare eller mer, för att ta ett exempel.
Samarbeten underlättar på nya marknader
Det gäller även att hitta samarbetspartners på den marknad man vill in på:– Man kan exempelvis inte sälja ett system för avfallshantering till ett land eller på en marknad utan att samarbeta med dem som idag hanterar avfallet. Det gäller även om avfallet bara läggs på enorma deponier, exemplifierar Wisdom Kanda.
Det som skiljer export av miljöteknik från annan teknikexport är att området som sådant är omgärdat av mängder av lagar och förordningar, olika beroende på vilket land man vill exportera till. Att ta reda på hur det ser ut på den nya marknaden är en grundförutsättning för export. En annan faktor är att installationer av ny miljöteknik leder till samhällsnytta och har stora både ekonomiska och samhälleliga konsekvenser, vilket i sin tur innebär att städers eller länders ledningar kan behöva finnas med i processen.
– Här är det jätteviktigt med samarbeten privat-kommunalt eller privat-statligt både på hemmaplan och på den nya marknaden, säger han.
Specifika satsningar behövs
Men här får inte svensk miljöteknik så mycket support idag. De exportsatsningar som görs är lika för alla.– Det finns mycket bra i det svenska exportstödsystemet, men export av miljöteknik behöver även lite mer specifika satsningar, säger han.
Wisdom Kanda ser också en skillnad mellan kommunala och privata bolag när det gäller drivkrafter och utmaningar. De kommunala bolagen drivs oftast av en efterfrågan från en kund utomlands, medan det för det privata handlar om att öka sina marknader, växa och öka vinsten. Största utmaningen för de kommunala är att förstå hur de olika marknaderna fungerar medan de privatas största utmaning är att inte förlora för mycket pengar.
– Men det är sällan något hinder för samarbete, de kan både samarbeta och konkurrera med varandra, säger Wisdom Kanda.
Sin avhandling försvarade Wisdom Kanda den 29 september 2017, huvudhandledare professor Olof Hjelm.
Stimulating the diffusion of environmental technologies through export, Wisdom Kanda, Avdelningen industriell miljöteknik, IEI, Linköpings universitet 2017.
