Krympande kommuner behöver en plan B

I boken ”Mindre många” skriver Josefina Syssner om vad som händer med platser som bebos av allt färre människor och hur kommunen och samhället påverkas. Hon visar också på strategier för att hantera ett minskande befolkningsunderlag.
 

Landskap med öppen grind vid sjöVad händer med de platser folk flyttar ifrån? Överkalix är en av de kommuner som har haft den största befolkningsminskningen mellan 1975 och 2017: befolkningen har minskat med 38,4 procent. Foto: Bogdan_Mitronov-SlobodskoyÄr det fult att vara en kommun som krymper? Är det skämmigt att hamna långt ner på listan över näringslivsrankingar och tillväxtjämförelser? Josefina Syssner, forskare vid Centrum för kommunstrategiska studier vid Linköpings universitet, har mött mycket stigma när hon i sin forskning intervjuat kommunpolitiker och tjänstepersoner i mindre kommuner där befolkningen blir glesare och äldre. I Sverige finns en stark kultur där tillväxt, attraktivitet och inflyttning är norm och som krockar med verkligheten i många kommuner. Många likställer utveckling med befolkningstillväxt. 

– I början var det väldigt kontroversiellt för politikerna i krympande kommuner att ens prata om det, tillväxtnormen är så stark. En del har känt ilska och frustration inför situationen: ’Vad ska vi göra då? Ska vi bara lägga oss ner och dö?’ Eller så vill man fokusera på de goda exemplen, kommunerna som har lyckats vända befolkningsminskningen, säger Josefina Syssner.

Politiker får axla rollen som ambassadörer

Porträtt av Josefina SyssnerAtt utvecklingsstöd kopplas till tillväxt gör också att många får rollen att vara ambassadörer och marknadsförare för sin kommun, vilket också gör det svårt att prata om problemen. Ur detta växte idén till boken ”Mindre många – Om anpassning och utveckling i krympande kommuner” fram. Författaren Josefina Syssner vill med den förklara urbaniseringens mekanismer och vad som händer på platser som krymper, framförallt ur ett offentligt perspektiv. ”Hur är det att vara politiker, att utveckla samhällsvisioner och att fatta beslut på en sådan plats?” skriver Josefina Syssner i inledningskapitlet. 

– Jag vill ge råg i ryggen och lätta skuldbördan för politiker och tjänstepersoner i krympande kommuner. Deras uppdrag är jättesvårt samtidigt som de känner stort ansvar för kommunen och medborgarna. Genom att sätta ord på den samhällsomvandling de är en del av hoppas jag kunna ge en tolkningsram som kan hjälpa dem framåt.

Kommunerna måste anpassa sig efter att de krymper

Hennes budskap är att även om plan A är att vända den demografiska utvecklingen, behöver det också finnas en plan B om den första inte slår in. Hur man formar och styr livskraftiga och goda samhällen med vikande befolkningsunderlag och hur en kommun kan forma en lokal anpassningspolitik för att krympa smart och göra processen mer demokratisk och transparent.

– Jag har den största respekt för kommuner som vill växa, men om befolkningen istället minskar med 50 personer varje år påverkas välfärd, samhällsbyggnad, förvaltning och den politiska arenan. Och det behöver kommunen ha en plan för.

Skillnaderna mellan stad och land har kommit på den politiska agendan, det är flera röster som pratar om skillnaderna i tillgång till service, kulturliv, mediebevakning, utbildning och boende beroende på var i landet du bor. Josefina Syssner efterlyser nya arbetssätt och metoder för att organisera välfärdsuppdraget i glesbygden.

– I Sverige har vi har världens bästa välfärdserbjudande i en svår demografi, så vi har redan mycket kunskap. En av personerna jag intervjuat sade ’Vi är i det läge som Japan kommer att befinna sig om 40 år, vi har jättemycket att lära ut.’ Men vi behöver bli bättre på att beskriva lösningarna.

Boken består av åtta kapitel med diskussionsfrågor att antingen läsas rakt av eller kunna användas som kurslitteratur och som stöd för till kommunledningar att jobba utifrån.

bok i bokhylla med framsidan framåtFörfattaren Josefina Syssner vill med boken "Mindre många" förklara urbaniseringens mekanismer och vad som händer på platser som krymper, framförallt ur ett offentligt perspektiv. Foto: Anna Valentinsson

Kontakt

Senaste nytt från LiU