- Det bedrivs betydande forskning inom samhällsvetenskaperna kring miljöfrågorna. Länge har naturkunskaperna haft företräde i miljödebatten men samhällsvetenskaperna får en allt viktigare roll, säger Eva Lövbrand.
Många gånger kan forskningen vara ganska otillgänglig för allmänheten. Eva Lövbrand tror att det finns ett väldigt sug efter kunskap från den intresserade och också oroade allmänheten. Poddserien ”En värld i förändring” är ett försök att kommunicera ut aktuell forskning till nya målgrupper. Och att bidra till samtal om olika vägar framåt. Bakom podden står forskningsprogrammet Mistra Geopolitics. Ett program med forskare från flera svenska lärosäten och forskningsinstitut, som kritiskt utforskar samspelet mellan geopolitik, säkerhet och globala klimat- och miljöförändringar.
Samtal om samhällsaktuell forskning
Hittills har fem avsnitt gjorts och målet är att det ska bli ytterligare fem. I varje podd bjuder en forskare in en gäst; det kan vara en annan akademiker men även en praktiker från en intressant myndighet eller organisation, till ett samtal om ett ämne som ligger nära forskningen men också är samhällsaktuell.
Eva Lövbrand samtalade med Victor Galaz, forskare vid Stockholms Resilience Center om ett i miljösammanhang viktigt begrepp Antropocen.
- Antropocen menar att vi i dag lever i människans tidsålder; att människans påverkan på jordens olika biokemiska system är av den omfattning att vi inte längre kan prata om en orörd natur. Allt är mänsklig miljö och människans avtryck finns överallt. Många pratar om Antropocen som en farlig och riskfylld värld med storskaliga miljörisker och systemförändringar som till exempel att isarna smälter, havsnivån stiger och permafrosten tinar.
Eva Lövbrand, som forskar om Antropocen, säger att det är ett helt nytt sätt att prata om miljöförändringar.
- Antropocen skiljer sig från hållbarhetsbegreppet, som är mer positivt och framåtsyftande, och handlar om hur vi kan nå en mer hållbar värld. Antropocen är dystopisk, en berättelse om en värld som redan har förändrats och blivit ohållbar. Vad händer med miljöarbetet och det politiska arbetet när vi konfronteras med en sådan världsbild?
Tar upp ämnen som klimatnödläge och batteriernas baksida
En annan LiU-forskare, Björn-Ola Linnér, samtalade med Johanna Sandahl, generalsekreterare på Svenska Naturskyddsföreningen om möjligheterna men också farorna av att utlysa ett klimatnödläge. Vad händer när vi presenterar nuvarande klimatsituation som ett nödläge? Är det konstruktivt eller bidrar det till alarmism och oro?
Forskare och experter har i podden även diskuterat hur man kan väva in riskanalyser och riskperspektiv i FN:s utvecklingssamarbete i till exempel konfliktområden i Afrika. Hur handskas man med klimatdrivna konflikter samt klimat och migration? Vad har FN för kapacitet att möta den sortens säkerhetsproblem?
Ett poddavsnitt handlade om batteriernas baksida. Omställningen till förnybara energisystem bygger på utvinning av metaller som möjliggör de batterier som driver våra elbilar. Hur och var utvinns metallerna och vad får det för effekter för de lokalsamhällen som deltar i den processen?
I det senaste avsnittet diskuterades hur Sverige ska kunna nå visionen att bli den första fossilfria välfärdsstaten 2045? Hur kan staten styra en sådan storskalig samhällsomvandling, och hur kan staten samverka med andra aktörer?
Här kan du lyssna på podden ”En värld i förändring”
