Det pilotprojekt som drivits i naturreservatet Ngulia, lett av Fredrik Gustafsson, professor i sensorinformatik, och forskningsprogrammet Security Link vid LiU, får en fortsättning. – Antalet tjuvskyttar har minskat och för första gången ökar nu också antalet noshörningar i reservatet, säger Fredrik Gustafsson.
Nytt samarbetsavtal
I somras skrevs ett treårigt samarbetsavtal under av Kenya Wildlife Service och Linköpings universitet, ett avtal som också kan förlängas.
– Det är vi jätteglada för. Vi har lyssnat till vilka behov de vakter och officerare har som är verksamma i reservatet och inom pilotprojektet utvecklat en mobilapp som underlättar bevakningen, säger Fredrik Gustafsson.Vakterna som patrullerar rapporterar in spår efter såväl noshörningar som människor via appen och ser de spår efter misstänkta inkräktare, som eldrester, fotspår eller skräp får officerarna en skarp signal i sina mobiltelefoner. Appen håller också koll på vilka delar av reservatet vakterna har patrullerat tidigare.
På plats i Kenya finns också Angela Kabari, anställd av Kolmården för att koordinera arbetet.
– Den uppdelningen fungerar jättebra, hon sköter den dagliga kommunikationen med både vakter och officerare på alla nivåer, köper in material och ser till att alla vet vad de ska göra, säger Fredrik Gustafsson som i sin tur ansvarar för koordineringen i Sverige.
Virtuella vakttorn
Nästa steg i projektet är att bygga upp virtuella vakttorn som kan underlätta ytterligare för vakterna i reservatet.– De virtuella vakttornen kan bestå av stolpar med kameror och andra sensorer som kan registrera och varna om något rör sig. Systemet ska också kunna se skillnad på djur och människor, säger Fredrik Gustafsson.
Den typen av teknik testas redan nu i Kolmårdens djurpark för att den verkligen ska fungera i fält när den väl installeras. Förutom Fredrik Gustafsson är bland annat också forskarkollegan vid avdelningen för reglerteknik, Gustaf Hendeby engagerad i all teknikutveckling i projektet.
Utbildningsprojekt
I ett underprojekt till projekt Ngulia har också Kolmården fått medel, via sin insamlingsstiftelse och postkodlotteriet, för ett utbildningsprogram för det omgivande samhället, ett projekt om just avslutats.– Barnen i området har aldrig varit inne i reservatet, de vet bara att noshörningar förstör och att de är farliga. Här har de fått lära sig vad naturen och djuren betyder för dem och hela samhället. Projektet har drivits i staden Mtito Andei, en stad med stor social oro och många våldsbrott. 75 procent av barnens föräldrar är smittade av HIV och på grund av det stigma som omger sjukdomen i Afrika tar de ingen behandling, säger Fredrik Gustafsson.
Även här snickrar intressenterna på ett tvärvetenskapligt fortsättningsprogram som spänner över teknik, biologi och utbildningsvetenskap. För även om det är stora internationella och kriminella nätverk som styr försäljningen av noshörningshornen är det ändå lokalt som tjuvskyttarna rekryteras.