10 september 2018

Ett nytt avtal undertecknades i somras för fortsatt samarbete för att rädda Afrikas noshörningar undan tjuvskyttar. "Antalet noshörningar ökar nu i Kenya, som enda land i Afrika" säger Fredrik Gustafsson, initiativtagare till projekt Ngulia.

Det pilotprojekt som drivits i naturreservatet Ngulia, lett av Fredrik Gustafsson, professor i sensorinformatik, och forskningsprogrammet Security Link vid LiU, får en fortsättning. – Antalet tjuvskyttar har minskat och för första gången ökar nu också antalet noshörningar i reservatet, säger Fredrik Gustafsson.

Nytt samarbetsavtal

I somras skrevs ett treårigt samarbetsavtal under av Kenya Wildlife Service och Linköpings universitet, ett avtal som också kan förlängas.

– Det är vi jätteglada för. Vi har lyssnat till vilka behov de vakter och officerare har som är verksamma i reservatet och inom pilotprojektet utvecklat en mobilapp som underlättar bevakningen, säger Fredrik Gustafsson.

Vakterna som patrullerar rapporterar in spår efter såväl noshörningar som människor via appen och ser de spår efter misstänkta inkräktare, som eldrester, fotspår eller skräp får officerarna en skarp signal i sina mobiltelefoner. Appen håller också koll på vilka delar av reservatet vakterna har patrullerat tidigare.

På plats i Kenya finns också Angela Kabari, anställd av Kolmården för att koordinera arbetet.
– Den uppdelningen fungerar jättebra, hon sköter den dagliga kommunikationen med både vakter och officerare på alla nivåer, köper in material och ser till att alla vet vad de ska göra, säger Fredrik Gustafsson som i sin tur ansvarar för koordineringen i Sverige.

Virtuella vakttorn

Nästa steg i projektet är att bygga upp virtuella vakttorn som kan underlätta ytterligare för vakterna i reservatet.
– De virtuella vakttornen kan bestå av stolpar med kameror och andra sensorer som kan registrera och varna om något rör sig. Systemet ska också kunna se skillnad på djur och människor, säger Fredrik Gustafsson.

Den typen av teknik testas redan nu i Kolmårdens djurpark för att den verkligen ska fungera i fält när den väl installeras. Förutom Fredrik Gustafsson är bland annat också forskarkollegan vid avdelningen för reglerteknik, Gustaf Hendeby engagerad i all teknikutveckling i projektet.

Utbildningsprojekt

I ett underprojekt till projekt Ngulia har också Kolmården fått medel, via sin insamlingsstiftelse och postkodlotteriet, för ett utbildningsprogram för det omgivande samhället, ett projekt om just avslutats.

– Barnen i området har aldrig varit inne i reservatet, de vet bara att noshörningar förstör och att de är farliga. Här har de fått lära sig vad naturen och djuren betyder för dem och hela samhället. Projektet har drivits i staden Mtito Andei, en stad med stor social oro och många våldsbrott. 75 procent av barnens föräldrar är smittade av HIV och på grund av det stigma som omger sjukdomen i Afrika tar de ingen behandling, säger Fredrik Gustafsson.

Även här snickrar intressenterna på ett tvärvetenskapligt fortsättningsprogram som spänner över teknik, biologi och utbildningsvetenskap. För även om det är stora internationella och kriminella nätverk som styr försäljningen av noshörningshornen är det ändå lokalt som tjuvskyttarna rekryteras.

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Porträttfoto, kvinna.

Ministern fick se högteknologi inom svenskt jordbruk

Klimat- och miljöministern Romina Pourmokhtari besökte Agtech Sweden och imponerades av alla de tekniska innovationer som nu växer fram inom svenskt jordbruk.

Kvinna som står bredvid ett träd.

26 miljoner till forskning om miljö och hållbarhet

Fem projekt vid LiU får pengar när Familjen Kamprads stiftelse delar ut medel till forskning som kan bidra till bättre miljö och bättre livskvalitet för äldre. Projekten vid Linköpings universitet handlar mycket om hållbarhet.

Patrik Thollander, professor i energisystem vid Linköpings universitet.

Så kan industrins globala koldioxidutsläpp minska

De globala koldioxidutsläppen från industrin kan minska med fem procent. Men då måste företag och beslutsfattare ta ett helhetsgrepp på energieffektivisering och inte stirra sig blinda på teknisk utveckling. Det menar forskare vid bland annat LiU.