21 februari 2020

Språket hos barn vars föräldrar ofta använder digitala media utvecklas långsammare visar ett forskningsprojekt vid Linköpings universitet.

Forskare vid har undersökt hur teknikanvändningen påverkar barnens språkutveckling. Fotograf: Halfpoint

I tre år har biträdande professor Anett Sundqvist och hennes forskningsgrupp på Baby- och barnlabbet vid Linköpings universitet studerat små barn och deras utvecklingen i en digital värld.
– Vi började när barnen var nio månader och har sedan följt dem. Vi har tittat på hur barn och föräldrar använder sig av teknik och hur teknikanvändningen påverkar barnens språkutveckling, kognitiva utveckling och minne.
I den offentliga debatten kring digitala media talas det ofta om ”skärmtid”, men för Anett Sundqvist och hennes forskarkollegor är det inte ett intressant begrepp. De tittar istället på ”technoference”, ordet är en sammansättning av engelskans ”technology” och ”interference”, teknik och ingripande. Det som avses är hur digitala media stör kommunikationen mellan barnet och föräldern. För barnets språkutveckling har förälderns uppmärksamhet och närvaro stor betydelse.
– Det absolut viktigast för barnets språkutveckling är antalet fram- och tillbakainteraktioner med föräldern. Språkutveckling handlar inte om hur många ord barnet hör, i så fall skulle man bara kunna ha tv:n på i bakgrunden hemma, säger Anett Sundqvist.
– För små barn är det jätteviktigt att någon säger saker som ”Titta på dina skor!” och så tittar man på barnets skor. Om man inte har uppmärksamheten på barnet så missar man dess signaler och man kan inte sätta ord på det barnet ser och gör.

Kan uppfattas som teknikfientlig

Anett Sundqvist säger att det inte är digitala media i sig som är problemet, utan hur man använder dem. En bok och en mobiltelefon används på olika sätt. När man läser en bok för ett litet barn så gör man det genom att peka, förklara och diskutera.
– I teorin skulle man kunna använda mobilen på samma sätt, men så är det sällan i praktiken. Eftersom barnet kan använda mobilen själv får det inte det stöd och uppmärksamhet som det behöver för att lära sig.
Att som förälder avstå från att använda mobilen när man är med barnet kan vara svårt. Anett Sundqvist säger att ett för barnet bättre sätt att använda mobilen är att förklara vad man gör.
– Det är bra att göra mobilanvändningen mer genomskinlig för barnen. Prata högt och förklarar vad man gör, till exempel att man betalar en räkning. På så sätt så ger man barnet åtminstone en inblick i vad man håller på med. Dessutom får det ofta som konsekvens att man själv blir mer medveten om hur ofta man använder sin mobil.
Den som kritiserar digitala medier i den offentliga debatten kan uppfattas som teknikfientlig.
– När någon uppmärksammar digitala mediers negativa inverkan på barn talas det ofta om teknikpanik, men forskningen visar ganska entydigt att användning av digitala media har sådana här konsekvenser.

Förskolan ska använda sig av digitala medier

Digitala media är fortfarande något nytt, men Anett Sundqvist tror att det numera finns en större medvetenhet kring dem.

– Jag hoppas att vi går mot en trend där föräldrar är lite mer restriktiva i sin användning. Vad som kanske talar emot det är den nya läroplanen för förskolan som säger att förskolan ska använda sig av digitala medier.

Hur ser du på det beslutet?
–Jag tycker det är lite ogenomtänkt, för det är inte digitala media, utan det som finns inuti och hur man använder sig av det som är viktigt.
– Sedan vet man att barn har betydligt svårare att lära sig från en skärm. Det finns mycket belägg för att det förhåller sig så. Det är svårt för ett litet barn att översätta det den ser på skärmen till verkligheten. Om förskolans uppgift är att främja att barnet lär sig saker, så är det dumt att tillbringa för mycket tid med något som det är svårare för barn att lära sig genom.
Anett Sundqvist och hennes forskargrupp söker nu medel för att kunna fortsätta följa barnen.
– Det som vi vill undersöka fortsättningsvis är vad användningen av digitala media får för konsekvenser för de här barnen när de börjar skolan.

Läs mer om den pågående studien Att växa upp i en digital värld.

Senaste nytt från LiU

Serverrum,data på svart skärm.

Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

AI som är lika intelligent som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson som i sin avhandling har utvecklat begreppet maskinpsykologi.

Forskning för hållbar framtid får nära 20 miljoner i bidrag

Ett oväntat samarbete mellan materialvetenskap och beteendevetenskap. Utveckling av bättre tjänster för att hantera klimatförändringarna. Det är två forskningsprojekt vid LiU som får stora stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.

Innovativ idé för effektivare cancerbehandlingar prisas

Lisa Menacher har tilldelats Christer Giléns stipendium 2024 inom området statistik och maskininlärning för sin masteruppsats. Hon har använt maskininlärning i ett försök att göra val av cancerbehandling mer effektivt.