24 april 2018

Mycket tyder på att gemene man inte är särskilt insatt i att nya vårdsatsningar leder till att andra patientgrupper får stå tillbaka. Om politiker var tydligare med hur prioriteringar i vården görs, kanske allmänhetens förtroende för dem skulle öka, enligt en ny avhandling.

Vårdlogistik Foto: Thor Balkhed
Höstens val närmar sig och vårdfrågor ligger i topp bland de viktigaste politiska frågorna enligt väljarna. Mari Broqvist har i sin forskning undersökt vanliga människors attityder kring prioriteringar i vården. Medborgare tillfrågas sällan om prioriteringar – speciellt inte när de rör begränsningar i vården. Detta trots att det bakom varje beslut om hur resurser ska fördelas i vården finns värderingar som påverkar, oavsett om det handlar om satsningar eller nedskärningar. Om dessa värderingar inte speglar allmänhetens åsikter riskerar medborgarnas tillit till sjukvårdsystemet och de som fattar besluten att urholkas.

Men vad krävs för att medborgare ska acceptera att ibland behöva stå tillbaka för andras vårdbehov? Mari Broqvist har gjort djupintervjuer för att undersöka vad medborgare själva tror kan skapa acceptans för prioriteringsbeslut inom vården. En viktig förutsättning verkar vara att individerna är medvetna om att det ständigt görs prioriteringar mellan olika patientgrupper och vilka dilemman beslutsfattarna då måste handskas med. Men studiedeltagarna menade att dessa aspekter inte kommuniceras till allmänheten i dag.

– Politiker måste våga problematisera de svåra valen om hur mycket resurser som ska läggas på till exempel psykisk ohälsa jämfört med cancervård. Att hela tiden tala om satsningar utan att visa på, och förklara grunderna för att andra patientgrupper får mindre, verkar inte underlätta acceptansen för att stå tillbaka för andras vårdbehov. I mina djupintervjuer befarade medborgare i stället att en ”what´s in it for me”-mentalitet kan förstärkas, säger Mari Broqvist, nybliven doktor vid institutionen för medicin och hälsa.Mari BroqvistMari Broqvist vid Linköpings universitet Foto: Moa Broqvist

I Mari Broqvists studier hade deltagarna en mer positiv syn på landstingspolitiker som beslutsfattare i prioriteringsfrågor, jämfört med flera tidigare studier.

– Min forskning tyder på att ökad medvetenhet bland medborgarna om prioriteringsdilemman möjligen skulle kunna öka deras förtroende för politiker som beslutsfattare, säger Mari Broqvist.

Egenintresse kan finnas hos alla, även bland vårdpersonal. För att hålla egenintresset i schack ville de intervjuade medborgarna att såväl allmänhet, vårdpersonal och politiker ska få tycka till om prioriteringar – förutsatt att politikerna får sista ordet.

– Ofta påstås att prioriteringar är alldeles för svårt för gemene man att ha en åsikt om. Men mina resultat visar att medborgare är fullt kapabla att diskutera viktiga principer för prioriteringar, exempelvis principen att mer resurser ska läggas på dem med störst ohälsa, säger Mari Broqvist.

I en enkätstudie jämförde hon hur medborgare rangordnade olika aspekter av svårighetsgrad jämfört med hur hälso- och sjukvårdspersonal och landstingspolitiker såg på samma faktorer. Det visade sig att det fanns flera skillnader mellan de olika gruppernas syn på vad som utmärker högre grad av ohälsa jämfört med lättare ohälsa. Exempelvis var en större andel politiker tveksamma till att väga in hur ohälsa påverkar närstående.

– Politiker, medborgare och sjukvårdspersonal måste diskutera sådana olikheter för att kunna skapa förståelse för varandras synsätt, säger Mari Broqvist.

Studierna har genomförts i landstingen i Dalarna, Gävleborg, Kalmar, Stockholm, Uppsala, Västerbotten, Västra Götaland, Västmanland och Östergötland.

Avhandlingen:Asking the public – Citizens´ views on priority setting and resource allocation in democratically governed healthcare” av Mari Broqvist (2018),
Linköping University Medical Dissertations No. 1587, försvarades fredagen den 20 april vid Linköpings universitet


Mer om prioriteringar i vården

Porträttbild av professor Gustav Tinghög.

Känslorna besegrar oftast förnuftet vid prioriteringar i vården

Känslorna tenderar att ta överhanden vid beslut i sjukvården. Det visar en studie vid Linköpings universitet. Det kan förklara varför det är så trögt att få till ett effektivt resursutnyttjande inom vården, menar forskarna.

kvinna formar hjärta med händerna över sin gravidmage.

Så mycket kostar en livmodertransplantation

Den uppmärksammade svenska forskningen kring livmodertransplantationer har tagit ett nytt steg – på området hälsoekonomi. Forskare vid Sahlgrenska akademin och LiU har för första gången gjort en vetenskaplig kostnadsberäkning på genomförd behandling.

Lars Sandman.

Vårdens svåra val i coronatider

Lars Sandman har bråda dagar. Som chef för det nationella Prioriteringscentrum vid Linköpings universitet arbetar han och hans kollegor intensivt med frågor som rör prioriteringar i corona-vården.

Forskning om samhälle och hälsa

Senaste nytt från LiU

Tre personer i labbrock står och pratar.

Bättre neutronspeglar kan avslöja materiens inre hemligheter

Med bättre neutronspeglar kan effektiviteten vid materialanalyser i neutronkällor bli högre. Den förbättrade spegeln har LiU-forskare utvecklat genom att belägga en kiselplatta med tunna lager av järn och kisel blandat med borkarbid.

Ensamt barn i silhuett.

Riktlinjer saknas kring barn som utsatts för sexövergrepp

Hälften av 34 undersökta länder i Europa saknar riktlinjer för hur barn som utsatts för sexuella övergrepp ska få hälsovård och behandling. Ett av dem är Sverige. Det visar en studie som gjorts vid Linköpings universitet.

Person intervjuas och pratar om sin avhandling

Sigrid blev dubbeldoktor - vid 26 års ålder

En lång men också väldigt rolig resa, så beskriver Sigrid Nilsson sin tid som forskarstuderande vid Forskarlinjen. För nu har hon disputerat och kan därmed både blicka framåt och bakåt på sin forskning.