27 november 2019

Nyligen hölls en hearing där personer som sökte asyl under tiden 2015-2017 fick berätta om sina upplevelser av att komma till Sverige. Den arrangerades i Stockholm av Linköpings universitet tillsammans med ett antal frivilligorganisationer.

Bild på utklippta texter med berättelser från asylsökande.
Exempel på vittnesmål från asylsökande från hearingen. Foto: Ulrik Svedin

Fyra år har gått sedan regeringen deklarerade att Sverige behövde ett andrum och införde gränskontroller och inskränkningar i lagstiftningen för att färre människor skulle söka asyl. Men vad var det egentligen som hände den där hösten 2015 och åren som kom? Hur var det att komma till Sverige som asylsökande?

Hearingen som hölls under lördagen den 23 november syftade bland annat till att samla in vittnesmål från de asylsökande.

Vittnesmålen handlade bland annat om att vänta på beslut, stressen att leva med tillfälliga uppehållstillstånd, att gå från att vara barn till vuxen i asylsystemet och medicinska åldersbedömningar. Ett vittnesmål om den begränsade rätten till familjeåterförening kom från en kvinna med funktionsvariation som har nekats rätt att förenas med sina barn som är kvar i hemlandet. Hon kan inte arbeta, och på grund av att hon inte uppfyller försörjningskravet får hennes barn inte komma till Sverige.

Levda erfarenheter

Det kommer också att genomföras fler, liknande hearingar. Arrangör var Asylkommissionen. Medarrangörer var flera lokala organisationer (se nedan).
- Hearingarna är ett led i att granskningen ska utgå från asylsökandes levda erfarenheter. De är viktiga dels för att lära oss mer om asylsökandes erfarenheter av deras möte med Sverige, dels för att etablera kontakt med personer som vi i ett senare skede kan nå för intervjuer. Hearingens syfte är också att informera om de problem som gör att vi vill granska asylpolitiken och sprida kännedom om Asylkommissionen bland målgrupperna, säger Sofia Häyhtiö, forskningsassistent på institutionen för samhälls- och välfärdsstudier och avdelningen för socialt arbete vid Linköpings universitet.

Tillfälliga uppehållstillstånd en stress

Asylkommissionen är ett samarbete mellan forskarvärlden och civilsamhället. Det är ett initiativ som syftar till att granska och lyfta fram vittnesmål kring det svenska asylmottagandet mellan år 2015 och 2017. Inom ramen för Asylkommissionen har projektet "Insamling av forskningsdata för granskning av lagstiftning, lagtillämpning och rättssäkerhet för människor som sökte asyl i Sverige under perioden 2015–2017" fått statligt anslag från Formas. Projektet leds av Anna Lundberg, professor i välfärdsrätt vid Linköpings universitet.

Samverkan

Huvudman för Asylkommissionen är Linköpings universitet, i samverkan med frivilligorganisationen Flyktinggruppernas Riksråd, FARR. Kommissionen samarbetar även med forskare på andra lärosäten.

Läs mer om vittnesmålen och om vilka organisationer som deltog vid hearingen i pressmeddelandet: Mynewsdesk.

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Nathalie Hallin och Hajdi Moche i samtal.

Religiösa är inte mer generösa – med ett undantag

Troende är inte mer generösa än ateister – så länge de inte vet vad mottagaren tror på. Då ökar givmildheten påtagligt, men framför allt för att man ger mer till dem med samma religion. Det visar en undersökning från Linköpings universitet.

Många blå sladdar som går in i en dator.

Europeisk AI-nod med ny superdator till Sverige

Sverige är utvalt som värd för en av sju europeiska AI-noder som ska stärka EU:s konkurrenskraft inom området. Ansvarig för AI-noden blir NAISS med Linköpings universitet som värd.

Två personer i ett rum (kvatkryptolabb) med massor av sladdar och instrument.

Nytt experiment bekräftar kvantmekanisk teori

Forskare vid LiU har lyckats bekräfta att en av de mest fundamentala aspekterna inom kvantmekaniken – komplementaritet – kan kopplas ihop med så kallad informationsteori. Fyndet banar väg för bättre kvantkommunikation, mätteknik och kryptografi.