06 september 2018

I ett brett forsknings- och innovationsprogram ska universitet, institut, industri och myndigheter samverka för att göra godstrafiken helt fossilfri senast 2045. Magnus Blinge, nybliven adjungerad professor i miljölogistik koordinerar arbetet vid LiU.

Att transportsektorn ställer om till fossilfritt är en viktig förutsättning för att nå målet om total fossilfrihet 2045. Sverige ska bli ett av de första välfärdsländerna som klarar den uppgiften. Ett delmål är också att minska utsläppen av växthusgaser med 70 procent till år 2030.
Trafikverket satsar därför 290 miljoner kronor fram till år 2030 och hoppas att näringsliv och andra samhällsaktörer ska medfinansiera motsvarande ytterligare 100 miljoner kronor. Projektet Triple F (Fossil Free Freight) drivs av samarbetsplattformen Closer vid Lindholmen Science Park i samarbete med forskningsinstituten VTI och RISE (Research Institutes of Sweden).
– Vid LiU finns ett antal forskargrupper med viktig kompetens inom det här området, både i Linköping och i Norrköping, och det finns även ett väl fungerande samarbete med VTI, konstaterar Magnus Blinge, som har sin huvudsakliga anställning vid Lindholmen Science Park, men som 1 september också tillträder en deltidstjänst som adjungerad professor i miljölogistik vid LiU.

Stor doktorandsatsning

Det strategiska samarbetet med VTI är viktigt i sammanhanget eftersom LiU och VTI också har erfarenhet av att dela doktorander. Triple F innehåller ett stort doktorandprogram, minst 21 doktorander ska utbildas under de 12 åren, men trafikverket vill inte se några renodlade akademiska doktorander utan tjänsterna ska vara delade mellan institut eller företag och akademi.
– Vi är inte så förtjusta i det villkoret från universitetens sida, men nu försöker vi hitta lösningar, säger Magnus Blinge.
Förutom LiU har även Chalmers, KTH och Lunds universitet visat intresse, liksom exempelvis Göteborgs universitet, Örebro universitet, Högskolan i Jönköping, Luleå tekniska universitet och Högskolan i Borås.
Forskarutbildningen och innovationsarbetet inom Triple F ska riktas mot tre utmaningar: Ett mer transporteffektivt samhälle, överflyttning till energieffektiva och fossilfria fordon och farkoster samt ökad andel förnybara drivmedel. Men medlen kommer inte att fördelas genom ett traditionellt ansökningsförfarande.

Fördelning av medel

– Nej, det kommer att vara lite annorlunda här. Det finns en programledning som består av personer från Lindholmen Science Park, VTI och RISE. De ska samla på sig idéer och sedan med stöd av en internationell och oberoende granskningsgrupp föreslå till programstyrelsen vad som ska genomföras och även föreslå de personer som ska ingå. Det kan vara personer från akademi, industri, institut eller organisationer, säger Magnus Blinge.
Målet för de olika innovationsprojekten är att det i nästa steg kan skapas goda förutsättningar för en framgångsrik implementering av forskningsresultaten - i samhället och i näringslivet.
– Det betyder att det kan krävas att en jurist deltar för att en idé ska kunna genomföras och bli till en verklig och användbar innovation, eller någon som är expert på nya affärsmodeller, exemplifierar han.

Brett intresse för Triple F

Det är med andra ord ett stort antal aktörer som ska konkurrera om medel från Triple F, bland dem forskare inom logistik- och kvalitetsutveckling, fordonssystem och kommunikations- och transportsystem vid LiU.
– Men det finns fler forskargrupper vid LiU som kan vara intressanta och min uppgift blir nu att koordinera arbetet, för ju mer aktiva vi är i projektet Triple F, desto större chans att få delta, säger Magnus Blinge.
Föreståndare för Triple F är Maria Oscott, Lindholmen Science Park. Forskningsledare inom programmet är Jenny Karlsson och Inge Vierth, VTI samt Patrik Klintblom, RISE och programmets styrelseordförande är Elisabeth Nilsson, som just lämnat uppdraget som landshövding i Östergötland.

Kontakt

Forskningsområden

Senaste nytt från LiU

Serverrum,data på svart skärm.

Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

AI som är lika intelligent som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson som i sin avhandling har utvecklat begreppet maskinpsykologi.

Forskning för hållbar framtid får nära 20 miljoner i bidrag

Ett oväntat samarbete mellan materialvetenskap och beteendevetenskap. Utveckling av bättre tjänster för att hantera klimatförändringarna. Det är två forskningsprojekt vid LiU som får stora stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.

Innovativ idé för effektivare cancerbehandlingar prisas

Lisa Menacher har tilldelats Christer Giléns stipendium 2024 inom området statistik och maskininlärning för sin masteruppsats. Hon har använt maskininlärning i ett försök att göra val av cancerbehandling mer effektivt.