– Vi började med en introduktion i olika grundbegrepp så att alla skulle komma på samma nivå, berättar Emma Pettersson, student på civilingenjörsprogrammet i teknisk biologi.
– Vi som går på den tekniska fakulteten i vanliga fall fick lära oss medicinska grundbegrepp och de som läser på den medicinska fakulteten fick lära sig om teknik, säger Sofia Gyulai, student på civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi.
Sedan delades de in i två basgrupper med sex studenter i varje grupp. Första uppgiften blev att identifiera och beskriva ett verkligt e-hälsoprojekt.
– Vår basgrupp valde att titta närmare på den digitala Min vårdplan i cancervården, säger Sofia Gyulai.
– Vi kom fram till att det i grunden är en bra tanke men såg också att viss funktionalitet saknades, säger Ulla Peterzén Wahlqvist som till vardags arbetar på 1177 vårdguiden på telefon. Tidigare har hon utbildat sig till specialistsjuksköterska med inriktning mot intensivvård. Nu läser hon masterprogrammet i medicinsk vetenskap, huvudområde folkhälsovetenskap.
Min Vårdplan cancer är individanpassad och finns inom e-tjänsten Stöd och behandling på 1177.se.Johanna Sandéhn och Ulla Peterzén Wahlqvist. Foto Magnus Johansson
– Men nu kan man bara läsa sin vårdplan digitalt och i vissa fall skicka meddelanden till vårdgivaren. Vårt förslag är att den utvecklas skilt från Stöd och behandling 1177.se och istället blir en del av appen 1177 Vårdguiden, som håller på att utvecklas. Då kan den få ny funktionalitet som till exempel notiser med information inför en behandling. Det vore också bra om man själv kunde boka in tider via appen, säger Sofia Gyulai.
Den andra basgruppen valde att titta närmare på Region Östergötlands kartläggning av genomförda e-hälsoprojekt.
– Kartläggningen visar att många projekt startar men att inte alla avslutas. Få projekt är förankrade i verksamheten, istället bedrivs de ofta som separata projekt, säger Johanna Sandéhn, student på masterprogrammet i medicinsk vetenskap, huvudområde folkhälsovetenskap.
– Ofta har de inte heller användaren eller patienten i fokus. Istället är det andra behov, som ekonomiska, som styr. De är också ofta baserade på antaganden av kliniker eller näringsliv, säger Ulla Peterzén Wahlqvist.
För att projekten ska lyckas bättre tycker de att det behövs en manual för e-hälsoprojekt med vissa standarder. Projekten bör också integreras i verksamheten och utgå från användarnas behov.
Efterfrågan inom e-hälsa är stor
Johanna Sandéhn har tidigare jobbat några år som legitimerad biomedicinsk analytiker och vet att behovet av kunskap inom e-hälsa är stort ute i arbetslivet.
– Jag har alltid funderat på en master och när jag såg den här möjligheten hakade jag på direkt.
Satsning på e-hälsa är unik i sitt slag och är ett samarbete mellan universitetets medicinska och tekniska fakulteter där syftet är att studenter tillsammans ska utveckla digitala lösningar för hälso-och sjukvården. Kurserna är på masternivå och går att läsa inom ramen för olika program.
Sofia Gyulai som går IT-programmet berättar att hon fick information om kurserna i e-hälsa av studievägledarna. Sofia Gyulai och Emma Pettersson. Foto Magnus Johansson
– Det var i trean, när de berättade om olika masterprofiler och så fort jag fick höra om det kände jag att jag ville läsa det. Jag har alltid varit intresserad av att jobba inom vården och genom att välja medicinsk informatik som profil kan jag kombinera IT med medicin. Det känns som en perfekt kombination för mig!
Emma Pettersson valde masterprofilen biosensorer och medicinska material.
– E-hälsa är framtiden. Det kändes nytt. Därför valde jag att kombinera min masterprofil med kurserna inom e-hälsa, säger hon.
Att blanda olika professioner och att få andras perspektiv var också något som lockade.
– Första kursen har varit jättekul. De blandade basgrupperna har varit givande, vi har haft många bra fall att utgå ifrån och vi har haft många bra diskussioner, säger Sofia Gyulai.
Diskussionerna har varit så värdefulla att studenterna har valt att ses även när det stått distansundervisning på schemat.
– Då bokade vi bara en egen sal och träffades ändå, säger Sofia Gyulai.
Även lärarna på kursen är nöjda. Totalt tolv studenter har antagits i första omgången varav hälften studerar teknik (en läser civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi och fem läser teknisk biologi) och hälften studerar något av huvudområdena arbetsterapi, folkhälsovetenskap, fysioterapi, logopedi, medicinsk pedagogik eller omvårdnadskunskap inom masterprogrammet för medicinsk vetenskap.
– Förväntningarna på första kursen var att få upp studenterna på en gemensam grundnivå och att de skulle få en samsyn kring vad e-hälsa är. Och de förväntningarna slog vi med hästlängder, säger universitetslektor Marcus Bendtsen.
– Nu vill vi att studenterna går ut och förändrar världen! säger universitetslektor Håkan Örman.
E-hälsa som en del av samhällsbygget
De menar att e-hälsa är mer än att bara göra en app. Utöver datorer och mobiltelefoner handlar det även om att integrera patienter, vårdgivare, regioner och all juridik. Det är även en del av samhällsbygget eftersom hela samhället digitaliseras. E-hälsa är med andra ord inte ett val utan något som bör finnas tillgängligt för alla.
– E-hälsa är ett område som går fort framåt nu. Tekniken ändras hela tiden. Men det vi vill att studenterna tar med sig ut i yrkeslivet är perspektivet på e-hälsa. Ett nytt slags systemtänk 2.0, säger Marcus Bendtsen.
Något annat de tagit upp i första kursen är det digitala utanförskapet.
– Fem procent av befolkningen lever i ett digitalt utanförskap idag. Mest äldre. Men alla ska kunna ta del av e-hälsa. Därför är det viktigt att man tittar på andra verktyg också och inte bara telefoner och datorer, säger Sofia Gyulai.
– Det var väldigt intressant när vi fick se en digital penna med kamera. Med den kan en patient fylla i sina papper hemma men vårdgivaren tar emot dokumenten digitalt, säger Emma Pettersson.
Som framtida utvecklingsprojekt inom e-hälsa nämner de egenvård i hemmet, som till exempel självtester eller att en patient ska kunna monitorera sig själv.
– Sjuk- och hälsovården går på knäna. Vi står inför ett läge där vi måste göra någonting och att digitalisera vården kan vara ett sätt att möta utmaningarna. Visst, det är lite av ett socialt experiment och vi måste vara pragmatiska och ta lärdom av det vi gör. Men i slutänden handlar det om att förändra arbetssätt och kontakt mellan vårdgivare och patient, säger Marcus Bendtsen.
– Där kan vi hjälpa till genom att utveckla bra e-hälsa, säger Sofia Gyulai.
