29 maj 2019

Jacob Habinek och Lars Witell tilldelas medel från Riksbankens Jubileumsfond. Jacob Habinek ska undersöka excellens, bland annat kopplat till Nobelpriset och Lars Witell ska studera lögner och dess påverkan på konsumenter.

Vad är excellens och hur blir den erkänd? Det ska Jacob Habinek, postdoktor vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI) undersöka i ett nytt projekt. Bland annat ska han och hans kollegor studera excellens utifrån Svenska Akademiens vetenskaps- och litteraturpriser. Till sin hjälp har han en nyligen tillgängliggjord databas med nomineringsmaterial för Nobelprisen.

Forskarna har också etablerat ett samarbete med Svenska Akademien som ger dem tillgång till unika dokument gällande litteraturpriset.

Jacob Habineks projekt ”Matteuseffekten och den sociala och kulturella dynamiken bakom Nobelprisets tilldelande” ingår i Riksbankens Jubilumsfonds satsning på mixade metoder inom forskningen. Satsningen syftar till att förbättra forskarnas möjligheter att bedöma och utnyttja de nya typer av data och metoder som digitaliseringen medför.

Professor Lars Witell, också han vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, tilldelas 1,8 miljoner för sitt projekt ”Gåvor, Lögner och dess påverkan på konsumenter”. Han ska studera begreppet lögn och hur det påverkar interaktionen mellan anställda och kunder. Han ska också undersöka hur gåvor som ges av företag till kunder påverkar deras konsumtion. Forskningen görs tillsammans med ledande nordiska och internationella forskare.

Lars Witells får anslag inom ramen för RJ Sabbatical vars syfte bland annat är att lektorer och professorer inom humaniora och samhällsvetenskap ska kunna att avsluta långt kommen forskning.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Sara Quarles van Ufford, vinnare av Barnafridspriset 2026.

Sara Quarles van Ufford tar emot Barnafridspriset 2026

Vid årets Barnafridskonferens tilldelas Sara Quarles van Ufford priset för sin avhandling som visar hur barns röster riskerar att tystna i utredningsprocesser – och hur stöd som faktiskt adresserar våldet alltför sällan sätts in.

Fotoporträtt av kvinnlig forskare.

Elbilar körs längre sträckor

De som har elbilar kör längre sträckor. Det visar en ny studie från VTI- och LiU-forskaren Elisabeth Lång. Förändrade resvanor kan leda till trängsel på vägarna, och till att skatten på fordon och bränslen måste ses över.

Young woman measures blood sugar level. Diabetes using lancet.

Grunden för typ-1 diabetes kan läggas redan i fosterlivet

Forskare har identifierat ett proteinmönster som redan vid födseln ser betydligt annorlunda ut hos de som senare får typ-1 diabetes. Fynden visar att en kombination av flera faktorer under graviditeten ökar risken att barnet senare insjuknar.