29 maj 2019

Jacob Habinek och Lars Witell tilldelas medel från Riksbankens Jubileumsfond. Jacob Habinek ska undersöka excellens, bland annat kopplat till Nobelpriset och Lars Witell ska studera lögner och dess påverkan på konsumenter.

Vad är excellens och hur blir den erkänd? Det ska Jacob Habinek, postdoktor vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI) undersöka i ett nytt projekt. Bland annat ska han och hans kollegor studera excellens utifrån Svenska Akademiens vetenskaps- och litteraturpriser. Till sin hjälp har han en nyligen tillgängliggjord databas med nomineringsmaterial för Nobelprisen.

Forskarna har också etablerat ett samarbete med Svenska Akademien som ger dem tillgång till unika dokument gällande litteraturpriset.

Jacob Habineks projekt ”Matteuseffekten och den sociala och kulturella dynamiken bakom Nobelprisets tilldelande” ingår i Riksbankens Jubilumsfonds satsning på mixade metoder inom forskningen. Satsningen syftar till att förbättra forskarnas möjligheter att bedöma och utnyttja de nya typer av data och metoder som digitaliseringen medför.

Professor Lars Witell, också han vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, tilldelas 1,8 miljoner för sitt projekt ”Gåvor, Lögner och dess påverkan på konsumenter”. Han ska studera begreppet lögn och hur det påverkar interaktionen mellan anställda och kunder. Han ska också undersöka hur gåvor som ges av företag till kunder påverkar deras konsumtion. Forskningen görs tillsammans med ledande nordiska och internationella forskare.

Lars Witells får anslag inom ramen för RJ Sabbatical vars syfte bland annat är att lektorer och professorer inom humaniora och samhällsvetenskap ska kunna att avsluta långt kommen forskning.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Samling av bilder på uppskjutning av raket, och man i laboratorium.

Han fick se sitt studentprojekt skjutas ut i rymden

I våras blev han färdig civilingenjör, bland annat efter ett projektarbete som skulle tåla en rymdfärd. Sent i november 2024 stod han på den svenska rymdbasen Esrange i Kiruna och fick se raketen lyfta.

Serverrum,data på svart skärm.

Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

AI som är lika intelligent som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson som i sin avhandling har utvecklat begreppet maskinpsykologi.

Forskning för hållbar framtid får nära 20 miljoner i bidrag

Ett oväntat samarbete mellan materialvetenskap och beteendevetenskap. Utveckling av bättre tjänster för att hantera klimatförändringarna. Det är två forskningsprojekt vid LiU som får stora stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.