29 maj 2019

Jacob Habinek och Lars Witell tilldelas medel från Riksbankens Jubileumsfond. Jacob Habinek ska undersöka excellens, bland annat kopplat till Nobelpriset och Lars Witell ska studera lögner och dess påverkan på konsumenter.

Vad är excellens och hur blir den erkänd? Det ska Jacob Habinek, postdoktor vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI) undersöka i ett nytt projekt. Bland annat ska han och hans kollegor studera excellens utifrån Svenska Akademiens vetenskaps- och litteraturpriser. Till sin hjälp har han en nyligen tillgängliggjord databas med nomineringsmaterial för Nobelprisen.

Forskarna har också etablerat ett samarbete med Svenska Akademien som ger dem tillgång till unika dokument gällande litteraturpriset.

Jacob Habineks projekt ”Matteuseffekten och den sociala och kulturella dynamiken bakom Nobelprisets tilldelande” ingår i Riksbankens Jubilumsfonds satsning på mixade metoder inom forskningen. Satsningen syftar till att förbättra forskarnas möjligheter att bedöma och utnyttja de nya typer av data och metoder som digitaliseringen medför.

Professor Lars Witell, också han vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, tilldelas 1,8 miljoner för sitt projekt ”Gåvor, Lögner och dess påverkan på konsumenter”. Han ska studera begreppet lögn och hur det påverkar interaktionen mellan anställda och kunder. Han ska också undersöka hur gåvor som ges av företag till kunder påverkar deras konsumtion. Forskningen görs tillsammans med ledande nordiska och internationella forskare.

Lars Witells får anslag inom ramen för RJ Sabbatical vars syfte bland annat är att lektorer och professorer inom humaniora och samhällsvetenskap ska kunna att avsluta långt kommen forskning.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Kvinna föreläser

AI förändrar forskning och forskarutbildning

Artificiell intelligens, AI, har blivit ett stöd i forskning och forskarutbildning med verktyg som ständigt utvecklas. Den öppnar möjligheter men väcker också frågor om integritet, hur AI hanterar data och forskarens ansvar.

LiU startar hälsovetenskapligt basår

Med ett hälsovetenskapligt basår hoppas Linköpings universitet kunna sänka tröskeln att söka till vårdutbildningar, öka möjligheten att fullfölja fortsatta studier och bidra till rekrytering till bristyrken så som sjuksköterska.

Lina Lago tittar upp mot kameran.

Pandemin gjorde det omöjliga möjligt i skolan

Även om coronapandemin innebar stora utmaningar för skolbarn med bland annat autism och ADHD fanns det även positiva sidor. Många föräldrar märkte att skolan plötsligt gjorde anpassningar som förut ansetts omöjliga. Det visar en ny studie från LiU.