29 maj 2019

Jacob Habinek och Lars Witell tilldelas medel från Riksbankens Jubileumsfond. Jacob Habinek ska undersöka excellens, bland annat kopplat till Nobelpriset och Lars Witell ska studera lögner och dess påverkan på konsumenter.

Vad är excellens och hur blir den erkänd? Det ska Jacob Habinek, postdoktor vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI) undersöka i ett nytt projekt. Bland annat ska han och hans kollegor studera excellens utifrån Svenska Akademiens vetenskaps- och litteraturpriser. Till sin hjälp har han en nyligen tillgängliggjord databas med nomineringsmaterial för Nobelprisen.

Forskarna har också etablerat ett samarbete med Svenska Akademien som ger dem tillgång till unika dokument gällande litteraturpriset.

Jacob Habineks projekt ”Matteuseffekten och den sociala och kulturella dynamiken bakom Nobelprisets tilldelande” ingår i Riksbankens Jubilumsfonds satsning på mixade metoder inom forskningen. Satsningen syftar till att förbättra forskarnas möjligheter att bedöma och utnyttja de nya typer av data och metoder som digitaliseringen medför.

Professor Lars Witell, också han vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, tilldelas 1,8 miljoner för sitt projekt ”Gåvor, Lögner och dess påverkan på konsumenter”. Han ska studera begreppet lögn och hur det påverkar interaktionen mellan anställda och kunder. Han ska också undersöka hur gåvor som ges av företag till kunder påverkar deras konsumtion. Forskningen görs tillsammans med ledande nordiska och internationella forskare.

Lars Witells får anslag inom ramen för RJ Sabbatical vars syfte bland annat är att lektorer och professorer inom humaniora och samhällsvetenskap ska kunna att avsluta långt kommen forskning.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

En kvinna som ligger på marken omgiven av uppstoppade djur.

Miriah Meyer: “I’m a fangirl of theory”

Vad är data? Hur skapas den? Vad består den av? Det är teoretiska frågor som engagerar professor Miriah Meyer. När AI-utvecklingen accelererar vill hon också bidra till praktisk kunskap som ger oss människor möjlighet att forma en bättre framtid.

En lila superdator med en skärm.

Forskning med superkrafter

Ibland finns det ett före och ett efter. Som mobiltelefonen som förändrat våra liv. Eller superdatorerna som hjälper forskarna i deras vardag. De beräkningar som varit omöjliga innan görs nu dygnet runt.

En grupp människor som står framför en röd byggnad.

Living labs ska forma framtidens jordbruksteknik

Ett nytt projekt tar nu form för att stärka samverkan mellan lantbruk, forskning och teknik i Sverige: Agri Living Lab Sweden.