29 maj 2019

Jacob Habinek och Lars Witell tilldelas medel från Riksbankens Jubileumsfond. Jacob Habinek ska undersöka excellens, bland annat kopplat till Nobelpriset och Lars Witell ska studera lögner och dess påverkan på konsumenter.

Vad är excellens och hur blir den erkänd? Det ska Jacob Habinek, postdoktor vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI) undersöka i ett nytt projekt. Bland annat ska han och hans kollegor studera excellens utifrån Svenska Akademiens vetenskaps- och litteraturpriser. Till sin hjälp har han en nyligen tillgängliggjord databas med nomineringsmaterial för Nobelprisen.

Forskarna har också etablerat ett samarbete med Svenska Akademien som ger dem tillgång till unika dokument gällande litteraturpriset.

Jacob Habineks projekt ”Matteuseffekten och den sociala och kulturella dynamiken bakom Nobelprisets tilldelande” ingår i Riksbankens Jubilumsfonds satsning på mixade metoder inom forskningen. Satsningen syftar till att förbättra forskarnas möjligheter att bedöma och utnyttja de nya typer av data och metoder som digitaliseringen medför.

Professor Lars Witell, också han vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, tilldelas 1,8 miljoner för sitt projekt ”Gåvor, Lögner och dess påverkan på konsumenter”. Han ska studera begreppet lögn och hur det påverkar interaktionen mellan anställda och kunder. Han ska också undersöka hur gåvor som ges av företag till kunder påverkar deras konsumtion. Forskningen görs tillsammans med ledande nordiska och internationella forskare.

Lars Witells får anslag inom ramen för RJ Sabbatical vars syfte bland annat är att lektorer och professorer inom humaniora och samhällsvetenskap ska kunna att avsluta långt kommen forskning.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Närbild på små bitar av lever i en petriskål.

Levern kan förutspå spridning av cancer i bukspottskörteln

Mikroskopiska förändringar i levern kan användas till att förutse hur bukspottkörtelcancer kommer att sprida sig. Upptäckten kan bidra till nya sätt att förutsäga sjukdomsförloppet och förebygga spridning till andra organ.

Kvinna i trappa.

Den otekniska flickan är en myt

Flickor i årskurs 3 är fulla av självförtroende och intresse för teknik. Ett par år senare har de tappat allt. I sin doktorsavhandling vid Linköpings universitet undersöker Ulrika Sultan orsakerna.

Kvinna står på väg med korsade armar.

Hon vill få robotar att uppföra sig bättre

Forskaren Hannah Pelikan tror att vi kommer att få se ökade konflikter mellan människor och robotar i framtiden. I sin forskning filmar hon vardagliga möten mellan människa och maskin för att se vad som händer.