14 november 2018

Efter sex månader som campusråd i Norrköping har Martin Rantzer blivit varm i kläderna. Den öppenhet och vilja han möter i samarbetet med Norrköpings kommun ser han som goda förutsättningar att uppnå konkreta resultat.

Porträttbild av Martin Rantzer framför campus Norrköping.
Martin Rantzer. Thor Balkhed

 Det ska satsas på Norrköping. Jag vill att folk ska söka till Campus Norrköping och Linköpings universitet på grund av de styrkor som finns här, säger Martin Rantzer, prefekt för Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) och campusråd i Norrköping.

Bland styrkorna ser han närheten till kommunen och företagen. Det ger bra förutsättningar för att tillämpa forskningsresultat. Han talar om att nyttiggöra kunskapen som finns inom universitetet, men också om vikten av att flödet går åt båda hållen: vilka problem brottas samhället och företagarna med som forskningen kan hjälpa till att lösa?

– I samarbetsprojekt ska vi inte stanna vid en gemensam rapport eller ett uttalande, utan fortsätta tills vi hittar nya lösningar. Det är lätt att starta projekt, men för att lyckas fullfölja är det viktigt att öka trycket när problem uppstår. Det är när vi kan säga ’ja, det blev bättre’ som vi lyckats.

Platschef och samverkansmotor

I rollen som campusråd ingår att driva det strategiska partnerskapet med Norrköpings kommun. Samarbetet tar sig många uttryck: LiU utbildar studenter som får jobb i det lokala näringslivet och kommunen; universitetet bidrar med strategisk kunskap och forskning och det finns många personliga kontakter mellan verksamma i kommunen och universitetet.  Till de formaliserade samarbetena räknas Norrköpings fond för forskning och utveckling, Samverkansförsamlingen (där näringslivet också finns representerat), samt Samverkansgruppen som fokuserar på studentstaden och samverkansområdena bildning, hållbar tillväxt och välfärd. 

– Det finns en intimitet i dialogen mellan Norrköpings kommun och Linköpings universitet som skapar större öppenhet och en stark vilja att nå fram till konkreta resultat. Det visades inte minst i workshopen vi hade tillsammans i början på hösten: den typen av handgriplighet är unik, säger Martin Rantzer.

Fem konkreta pilotprojekt

Snart presenteras en åtgärdsplan som resultat av workshopen som hölls en septemberdag med nyckelpersoner från kommunen och universitetet. Då diskuterades framtida utvecklingsmöjligheter för Campus Norrköping och bikuporna har landat i fem konkreta pilotprojekt: digitalisering genom en sammanhängande digital testbädd; uppdragsutbildning för kompetensutveckling inom skola, vård och omsorg; högre övergångstal för Norrköpings unga till högre utbildning; utveckla utbildningarna för att bättre matcha framtida jobb samt stärkt marknadsföring av utbildningarna vid Campus Norrköping.

Men det händer mer under hösten: Samverkansförsamlingen har fått en ny sammansättning och genom Samverkansgruppen skapas nya mötesplatser med förhoppning om fördjupade och nya samarbeten. Den gemensamma konferensen Spotlight Välfärd den 16 november hoppas bli en mötesplats för kommunal verksamhet och forskning och forskningscirkeln Hållbar tillväxt håller seminarium om Ostlänken och framtidens resor den 26 november.

Återvändande alumn

Första gången Martin Rantzer sa ja till Linköpings universitet var 1986 när han flyttade till Östergötland för att plugga datateknik (”Utbildningen var bättre i Linköping än i Lund och är fortfarande en av de bästa i landet”). Han blev civilingenjör i datateknik och kompletterade senare med studier på Handelshögskolan i Stockholm. I yrkeslivet har han bland annat varit avdelningschef vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, under tretton år. Innan han i maj i år blev prefekt för Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) och campusråd innehade han vd-posten för forskningsinstitutet RISE SICS East AB i Linköping. 

Jag hoppas med min erfarenhet kunna tillföra både kunskap, ett brett kontaktnät och en idé om hur vi kan lyckas tillämpa vår forskning och hur vi kan formulera nyttan med den för mottagaren. 

Martin Rantzer ser engagemanget som en viktig drivkraft i arbetet, både för sig själv och andra. Han vill ha ett öppet klimat där det finns plats för diskussion och ständig förbättring. Det gäller inte bara universitetets verksamheter, utan också staden Norrköping.

– Det är ingen slump att vi finns mitt i stan, och att universitetet är en del av stadsbilden. Vi har också ett ansvar att bidra till utvecklingen och vara en katalysator för förändringar. Till exempel genom att skapa en digital testbädd kan vi göra det lättare att hitta en p-plats eller dirigera busstrafiken blir det en win-win-situation för båda.

Martin Rantzer"Det finns en intimitet i dialogen mellan Norrköpings kommun och Linköpings universitet som skapar större öppenhet och en stark vilja att nå fram till konkreta resultat", säger Martin Rantzer. Forskningsfestivalen i förra veckan är en av många arenor där kommunen och universitetet möts. Foto Thor Balkhed

Kontakt

Kontaktytor med Norrköpings kommun

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Alex Enrich Prast i Amazonas skogar.

Träden överraskar – tar bort metan från atmosfären

Att träd är bra för klimatet genom att de tar upp koldioxid ur atmosfären är väl känt. Men nu står det klart att träden har ytterligare en viktig roll.

En person sitter och ler.

LiU-alumner hjälper industrin att spara pengar och energi

Han lämnade ett högavlönat jobb i gas- och oljeindustrin i Indien för en masterutbildning i hållbarhet och energiteknik på LiU. Sajid Athikkay ångrar inte u-svängen. Nu driver han ett företag som hjälper industrier att spåra och spara energi.

En man i kostym håller en grön växt i handen.

LiU med i megastudie om klimatbeteende

Vilket är bästa sättet att få oss människor att bete oss mer klimatvänligt? Forskare vid Linköpings universitet och Karolinska institutet har bidragit till en världsomspännande studie för att ta reda på det.