01 juni 2018

En forskargrupp vid Linköpings universitet får fem miljoner kronor för att undersöka juridiken kring framtidens energilösningar. ”Något av ett genombrott”, säger projektledaren.

Stor samhällsnytta

Energimyndigheten brukar mest anslå resurser till teknisk forskning, men har nu beviljat ett två-årigt anslag till en forskargrupp vid Avdelningen för affärsrätt och Avdelningen för industriell miljöteknik vid IEI, Institutionen för industriell och ekonomisk utveckling, vid LiU. Projektet inleds under hösten och Energimyndigheten bedömer att den samhälleliga nyttan kommer att vara stor.

- Även om de sällan får den här typen av ansökningar har de ett stort intresse av hur olika tekniska lösningar ska implementeras i samhället. Nu lyckades vi formulera en ett problem och en ansökan som de nappade på, säger projektledaren Herbert Jacobson, docent i affärsjuridik.

Forskargruppen ska undersöka det juridiska ramverket kring så kallade balanserade termiska nät, BTN – en teknik för att distribuera energi i småskaliga nät. Systemet bygger på värmeväxlare där oisolerade rör förbinder ett antal fastigheter och där vattnet i ledningarna hela tiden återförs till ett slutet kretslopp.

Många frågeställningar

Eon prövar systemet i en testanläggning utanför Lund, och tekniken i sig är inte speciellt ny. Däremot har det de rättsliga reglerna inte hängt med.

- Juridiken är helt anpassad till det traditionella sättet att distribuera energi, det vill säga att den produceras centralt i ett kraftverk och sedan skickas ut till en rad enskilda konsumenter, säger Herbert Jacobson.

- BTN är en småskalig lösning som innebär en rad rättsliga problem. Hur ska avtalen se ut, vem ska initiera en sådan här lösning, vem är kund i förhållande till vem och hur ska tillståndsgivningen gå till. . . sådana frågor ska vi titta på.

Föreslår förändringar

Herbert Jacobson menar att juridiken i dag bromsar både denna och flera andra småskaliga lösningar i samhället. Lagar och regler var relevanta när de skapades, men har sedan inte utvecklats i takt med tekniska innovationer och förändrade tankemönster.

- För 30–40 år sedan hade staten tillsatt en statlig utredning när sådana här problem uppstod. Nu finns inte de resurserna. Istället hamnar frågorna i ett sådant här projekt och hos oss som forskare, säger Herbert Jacobson.

I projektet ska forskarna både analysera det nuvarande juridiska ramverket och föreslå konkreta förändringar. Energimyndigheten skriver i beslutet att det i framtiden bör finnas goda affärsmöjligheter för BTN och att projektet kommer att underlätta för olika aktörer att satsa på tekniken. Därför bedöms också nyhetsvärdet som högt.

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En grupp människor som står bredvid varandra på omslaget till HU-extra 1986.

Medicinska fakulteten firar 40 år

Från ifrågasatt till förebild. 1986 ombildades Medicinska fakulteten till Hälsouniversitetet, med ambitionen att förena utbildning, forskning och samhällsnytta i en sammanhållen helhet.

En man med gröna handskar som håller upp ett litet plaströr.

Organ-på-chip visar hur cancer samspelar med sin omgivning

På ett organ-på-chip kan forskare nu utforska hur tumörer växer och påverkas av sin omgivning. Chippet, en liten platta med cancerceller, nerver och blodkärl, har utvecklats av forskare vid Linköpings universitet i samarbete med italienska kollegor.

En man som står bredvid en maskin i en fabrik.

Samma matematik kan styra robotar och skapa köttbullar

Vad har robotar som staplar lådor och framtidens köttbullar gemensamt? Mer än man kan tro. I sin doktorsavhandling visar Anan Ashrabi Ananno hur matematiska modeller kan användas för att lösa komplexa problem inom helt olika områden.