01 juni 2018

En forskargrupp vid Linköpings universitet får fem miljoner kronor för att undersöka juridiken kring framtidens energilösningar. ”Något av ett genombrott”, säger projektledaren.

Stor samhällsnytta

Energimyndigheten brukar mest anslå resurser till teknisk forskning, men har nu beviljat ett två-årigt anslag till en forskargrupp vid Avdelningen för affärsrätt och Avdelningen för industriell miljöteknik vid IEI, Institutionen för industriell och ekonomisk utveckling, vid LiU. Projektet inleds under hösten och Energimyndigheten bedömer att den samhälleliga nyttan kommer att vara stor.

- Även om de sällan får den här typen av ansökningar har de ett stort intresse av hur olika tekniska lösningar ska implementeras i samhället. Nu lyckades vi formulera en ett problem och en ansökan som de nappade på, säger projektledaren Herbert Jacobson, docent i affärsjuridik.

Forskargruppen ska undersöka det juridiska ramverket kring så kallade balanserade termiska nät, BTN – en teknik för att distribuera energi i småskaliga nät. Systemet bygger på värmeväxlare där oisolerade rör förbinder ett antal fastigheter och där vattnet i ledningarna hela tiden återförs till ett slutet kretslopp.

Många frågeställningar

Eon prövar systemet i en testanläggning utanför Lund, och tekniken i sig är inte speciellt ny. Däremot har det de rättsliga reglerna inte hängt med.

- Juridiken är helt anpassad till det traditionella sättet att distribuera energi, det vill säga att den produceras centralt i ett kraftverk och sedan skickas ut till en rad enskilda konsumenter, säger Herbert Jacobson.

- BTN är en småskalig lösning som innebär en rad rättsliga problem. Hur ska avtalen se ut, vem ska initiera en sådan här lösning, vem är kund i förhållande till vem och hur ska tillståndsgivningen gå till. . . sådana frågor ska vi titta på.

Föreslår förändringar

Herbert Jacobson menar att juridiken i dag bromsar både denna och flera andra småskaliga lösningar i samhället. Lagar och regler var relevanta när de skapades, men har sedan inte utvecklats i takt med tekniska innovationer och förändrade tankemönster.

- För 30–40 år sedan hade staten tillsatt en statlig utredning när sådana här problem uppstod. Nu finns inte de resurserna. Istället hamnar frågorna i ett sådant här projekt och hos oss som forskare, säger Herbert Jacobson.

I projektet ska forskarna både analysera det nuvarande juridiska ramverket och föreslå konkreta förändringar. Energimyndigheten skriver i beslutet att det i framtiden bör finnas goda affärsmöjligheter för BTN och att projektet kommer att underlätta för olika aktörer att satsa på tekniken. Därför bedöms också nyhetsvärdet som högt.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Per Persson framför Ångströmhuset.

Nationell infrastruktur för forskning säkrar finansiering

Den nationella forskningsinfrastrukturen för avancerad elektronmikroskopi, ARTEMI, säkrar finansiering från VR i ytterligare två år. Infrastrukturen är avgörande för avancerad forskning inom bland annat materialvetenskap, oorganisk kemi och fysik.

Drönare i luften.

Drönare avslöjar oväntat höga utsläpp från reningsverk

Växthusgasutsläppen från många svenska vattenreningsverk kan vara mer än dubbelt så stora mot vad man tidigare trott. Det visar en ny studie från LiU där forskarna använt drönare med specialtillverkade sensorer för att mäta utsläppen.

Forskning om toppolitiker och barnhälsa får bidrag

Arbetssituationen för toppolitiker och en analys av förlossningsvård. Det är två av sex forskningsprojekt vid LiU får pengar från statliga forskningsfinansiären Forte. Mest får ett projekt som ska undersöka hur barns mående kan mätas och stärkas.