01 juni 2018

En forskargrupp vid Linköpings universitet får fem miljoner kronor för att undersöka juridiken kring framtidens energilösningar. ”Något av ett genombrott”, säger projektledaren.

Stor samhällsnytta

Energimyndigheten brukar mest anslå resurser till teknisk forskning, men har nu beviljat ett två-årigt anslag till en forskargrupp vid Avdelningen för affärsrätt och Avdelningen för industriell miljöteknik vid IEI, Institutionen för industriell och ekonomisk utveckling, vid LiU. Projektet inleds under hösten och Energimyndigheten bedömer att den samhälleliga nyttan kommer att vara stor.

- Även om de sällan får den här typen av ansökningar har de ett stort intresse av hur olika tekniska lösningar ska implementeras i samhället. Nu lyckades vi formulera en ett problem och en ansökan som de nappade på, säger projektledaren Herbert Jacobson, docent i affärsjuridik.

Forskargruppen ska undersöka det juridiska ramverket kring så kallade balanserade termiska nät, BTN – en teknik för att distribuera energi i småskaliga nät. Systemet bygger på värmeväxlare där oisolerade rör förbinder ett antal fastigheter och där vattnet i ledningarna hela tiden återförs till ett slutet kretslopp.

Många frågeställningar

Eon prövar systemet i en testanläggning utanför Lund, och tekniken i sig är inte speciellt ny. Däremot har det de rättsliga reglerna inte hängt med.

- Juridiken är helt anpassad till det traditionella sättet att distribuera energi, det vill säga att den produceras centralt i ett kraftverk och sedan skickas ut till en rad enskilda konsumenter, säger Herbert Jacobson.

- BTN är en småskalig lösning som innebär en rad rättsliga problem. Hur ska avtalen se ut, vem ska initiera en sådan här lösning, vem är kund i förhållande till vem och hur ska tillståndsgivningen gå till. . . sådana frågor ska vi titta på.

Föreslår förändringar

Herbert Jacobson menar att juridiken i dag bromsar både denna och flera andra småskaliga lösningar i samhället. Lagar och regler var relevanta när de skapades, men har sedan inte utvecklats i takt med tekniska innovationer och förändrade tankemönster.

- För 30–40 år sedan hade staten tillsatt en statlig utredning när sådana här problem uppstod. Nu finns inte de resurserna. Istället hamnar frågorna i ett sådant här projekt och hos oss som forskare, säger Herbert Jacobson.

I projektet ska forskarna både analysera det nuvarande juridiska ramverket och föreslå konkreta förändringar. Energimyndigheten skriver i beslutet att det i framtiden bör finnas goda affärsmöjligheter för BTN och att projektet kommer att underlätta för olika aktörer att satsa på tekniken. Därför bedöms också nyhetsvärdet som högt.

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Serverrum,data på svart skärm.

Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

AI som är lika intelligent som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson som i sin avhandling har utvecklat begreppet maskinpsykologi.

Forskning för hållbar framtid får nära 20 miljoner i bidrag

Ett oväntat samarbete mellan materialvetenskap och beteendevetenskap. Utveckling av bättre tjänster för att hantera klimatförändringarna. Det är två forskningsprojekt vid LiU som får stora stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.

Innovativ idé för effektivare cancerbehandlingar prisas

Lisa Menacher har tilldelats Christer Giléns stipendium 2024 inom området statistik och maskininlärning för sin masteruppsats. Hon har använt maskininlärning i ett försök att göra val av cancerbehandling mer effektivt.