01 juni 2018

En forskargrupp vid Linköpings universitet får fem miljoner kronor för att undersöka juridiken kring framtidens energilösningar. ”Något av ett genombrott”, säger projektledaren.

Herbert Jacobson, docent i affärsjuridikDet är ovanligt att Energimyndigheten satsar på juridisk forskning, men Herbert Jacobson och hans forskargrupp får ändå fem miljoner kronor. Foto: Pia MolinStor samhällsnytta

Energimyndigheten brukar mest anslå resurser till teknisk forskning, men har nu beviljat ett två-årigt anslag till en forskargrupp vid Avdelningen för affärsrätt och Avdelningen för industriell miljöteknik vid IEI, Institutionen för industriell och ekonomisk utveckling, vid LiU. Projektet inleds under hösten och Energimyndigheten bedömer att den samhälleliga nyttan kommer att vara stor.

- Även om de sällan får den här typen av ansökningar har de ett stort intresse av hur olika tekniska lösningar ska implementeras i samhället. Nu lyckades vi formulera en ett problem och en ansökan som de nappade på, säger projektledaren Herbert Jacobson, docent i affärsjuridik.

Forskargruppen ska undersöka det juridiska ramverket kring så kallade balanserade termiska nät, BTN – en teknik för att distribuera energi i småskaliga nät. Systemet bygger på värmeväxlare där oisolerade rör förbinder ett antal fastigheter och där vattnet i ledningarna hela tiden återförs till ett slutet kretslopp.

Många frågeställningar

Herbert Jacobson, docent i affärsjuridik- Nya tankemönster hindras ofta av gamla rättsliga strukturer, säger Herbert Jacobson. Foto: Pia MolinEon prövar systemet i en testanläggning utanför Lund, och tekniken i sig är inte speciellt ny. Däremot har det de rättsliga reglerna inte hängt med.

- Juridiken är helt anpassad till det traditionella sättet att distribuera energi, det vill säga att den produceras centralt i ett kraftverk och sedan skickas ut till en rad enskilda konsumenter, säger Herbert Jacobson.

- BTN är en småskalig lösning som innebär en rad rättsliga problem. Hur ska avtalen se ut, vem ska initiera en sådan här lösning, vem är kund i förhållande till vem och hur ska tillståndsgivningen gå till. . . sådana frågor ska vi titta på.

Föreslår förändringar

Herbert Jacobson menar att juridiken i dag bromsar både denna och flera andra småskaliga lösningar i samhället. Lagar och regler var relevanta när de skapades, men har sedan inte utvecklats i takt med tekniska innovationer och förändrade tankemönster.

- För 30–40 år sedan hade staten tillsatt en statlig utredning när sådana här problem uppstod. Nu finns inte de resurserna. Istället hamnar frågorna i ett sådant här projekt och hos oss som forskare, säger Herbert Jacobson.

I projektet ska forskarna både analysera det nuvarande juridiska ramverket och föreslå konkreta förändringar. Energimyndigheten skriver i beslutet att det i framtiden bör finnas goda affärsmöjligheter för BTN och att projektet kommer att underlätta för olika aktörer att satsa på tekniken. Därför bedöms också nyhetsvärdet som högt.

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Förmultnat löv.

En kemisk gåta löst – reaktionen som förklarar stora kolsänkor

En gåta som gäckat forskarvärlden i 50 år har nu fått sitt svar. Forskare från bland annat LiU har visat att en särskild typ av kemisk reaktion kan förklara varför organiskt material i sjöar och vattendrag är så motståndskraftigt mot nedbrytning.

Flaggor vajar utanför Studenthuset.

LiU:s nya universitetsdirektör – en erfaren och driven chef

Anna Thörn blir ny universitetsdirektör vid LiU. Hon jobbar för närvarande som regiondirektör i Region Dalarna och har tidigare haft flera chefsbefattningar i Östergötland, bland annat som kommundirektör i både Norrköping och Söderköping.

Studentsångare tågar på Valborg

Valborgstradition fyller 50 år

På valborgsmässoafton blir det som traditionen bjuder, vårsånger, vårtal och mösspåtagning med manskören Linköpings Studentsångare på Borggården utanför Linköpings slott. I år firar traditionen 50-årsjubileum.