Robert Jonsson och Josefina Syssner kommer att forska inom programmet med fokus på organisering, livscykelperspektiv och policymisslyckanden. Att sprida kunskap till kommunerna och hitta smartare metoder för planering, finansiering och organisering av underhållet av infrastrukturen hör till programmets målsättningar. Foto: Anna ValentinssonLinköpings universitet genom Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) är del av ett nytt forskningsprogram som leds av RISE (Sveriges forskningsinstitut och innovationspartner) och som ska ge kommuner och VA-verksamheter kunskap och kompetens att effektivisera och förverkliga underhållet av vägar, cykelbanor och vatten- och avloppsnät. Programmet har beviljats 49 miljoner kronor av Mistra – Stiftelsen för miljöstrategisk forskning – och arbetet sträcker sig över fyra år. Syftet med programmet är att ge kommuner och VA-verksamhet bättre kunskap och underlag för att fatta goda beslut om underhåll.
– Det finns stora brister i många svenska kommuner idag, det är många som inte skött underhållet. Det får ekonomiska konsekvenser och är i slutänden också ett problem för medborgarna, säger Robert Jonsson, biträdande universitetslektor vid CKS och som forskar om kommunalt samhällsbyggande och kommunal investeringsverksamhet.
Teknik, miljö och styrning
Några av frågorna forskningsprogrammet vill finna svar på är hur kommunerna kan avgöra vad som är rätt nivå för underhållet av infrastrukturen; hur data kan användas för att göra rätt prioriteringar och hur kommunerna kan spara vatten. Det handlar om nya tekniska system och miljöstrategiska frågor. CKS bidrar med forskning kring organisering och styrning och hur kommunerna kan få in livscykelperspektivet vid nyinvesteringar och har fått 1,5 miljon av anslaget.
Många kommuner har dåligt underhållna anläggningstillgångar som är 30–40 år gamla och som behöver bytas ut. Nästa generation av VA-system har smart teknik för att kunna hitta läckor och stopp, men kräver också kunskap och strategisk personal i kommunerna.
– Komplexiteten och omfattningen av investeringarna gör att kommunerna inte vet var de ska börja. Det handlar inte bara om teknik, utan det ställer krav på styrning och organisering, säger Robert Jonsson.
Policyerna genomförs inte
Ett exempel på det är att de flesta är medvetna om vikten av att sköta sitt underhåll, vilket finns nedskrivet i formella dokument och policyer, men det omsätts inte i praktiken.
– Det är något av ett mysterium. Kommunerna har alla möjligheter att lyckas eftersom de har total rådighet och ingen konkurrens på VA-området. Vi ska undersöka varför de här policymisslyckandena uppstår men också hitta de goda exemplen, säger Josefina Syssner, universitetslektor vid CKS och som också kommer att sitta med i programmets styrgrupp.
Lågt prioriterat område i politiken
En förklaring till att VA-underhållet prioriteras ner i kommunerna kan vara att det för många är en osynlig verksamhet och som upplevs vara fungerande. Underhållsfrågorna prioriteras ner av andra mer akuta och publika verksamheter. Och infrastrukturfrågorna har heller inte varit prioriterade av politiken utan setts som ett tjänstemanna- och expertområde.
– Vi är glada över att kunna bidra med vår kunskap om kommunernas olika förutsättningar och att styrnings- och ledningsperspektiv finns med. I kommuner som exploaterar och växer uppstår ofta ”styrträngsel” och VA-frågorna får stå tillbaka. I krympande kommuner är den kommunala organisationen, inte minst på det strategiska planet, ofta anorektisk, säger Josefina Syssner.
Förutom forskare från fem lärosäten och tre institut deltar över tjugo kommuner och VA-verksamheter tillsammans med myndigheter, branschorganisationer och entreprenörer i programmet. Flera doktorander kommer att jobba nära de kommunala organisationerna för att utgå från kommunernas behov och för att öka möjligheten att forskningsresultaten når ut i verksamheterna.
