26 maj 2019

Vilken kapacitet har kommuner i gles- och landsbygdskommuner att arbeta med näringslivsfrågor?

Porträtt av kvinna vid fönster
Näringslivsutveckling är en viktig fråga i alla kommuner, men kommuner i landsbygd och glesbygd har sina egna förutsättningar. Nu kommer CKS och Brita Hermelin, vetenskaplig ledare, följa 39 kommuner och vad de gör av ett riktat statsbidrag som ska användas för att utveckla det lokala näringslivet. Anna Valentinsson

Den frågan står i centrum för det nya treåriga forskningsuppdrag som Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) fått av Tillväxtverket. Forskningen kommer att följa det särskilda statsbidrag som Tillväxtverket fördelar till 39 kommuner inom stödområde A, som består av gles- och landsbygdskommuner.

Det riktade statsbidraget innebär att kommunerna under tre år får drygt fem miljoner vardera som de ska använda till att utveckla det lokala näringslivet och företagsklimatet. Kommunerna har stor frihet att bestämma hur pengarna ska användas. 

– Gemensamt för kommunerna är att de har glesa strukturer och därmed ett begränsat antal lokala samverkanspartners för näringslivsutveckling. Det ger kommunerna speciella utmaningar – hur hanterar de dessa? säger Brita Hermelin, vetenskaplig ledare som tillsammans med Albin Olausson och Josefina Syssner kommer att genomföra projektet.

Kartläggning och fördjupning

CKS genomför två forskningsstudier. Den första består av en kartläggning över vilken kapacitet de 39 kommunerna har att arbeta med näringslivsfrågor. Den andra fokuserar på vad kommunerna väljer att göra i praktiken med det riktade statsbidraget: dels en sammanställning av alla kommuners insatser, men också genom fördjupade studier av ett urval. I projektet är kunskapsöverföringen viktig: kommunerna lär av varandra under projektets gång och forskningen kan ge ytterligare kunskap och perspektiv. 

Kunskap med flera riktningar

Men Tillväxtverket vill också lära.

– Tillväxtverket vill förstå vad kommunerna är beredda att göra genom riktade bidrag. I vanliga fall utgår relationen mellan stat och kommun från ett top down-perspektiv, men här är det bottom up som gäller. Vi är väldigt glada över att få vara med där, också för att det innebär ett fortsatt samarbete med Tillväxtverket, säger Brita Hermelin.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Tre personer i labbrock står och pratar.

Bättre neutronspeglar kan avslöja materiens inre hemligheter

Med bättre neutronspeglar kan effektiviteten vid materialanalyser i neutronkällor bli högre. Den förbättrade spegeln har LiU-forskare utvecklat genom att belägga en kiselplatta med tunna lager av järn och kisel blandat med borkarbid.

Ensamt barn i silhuett.

Riktlinjer saknas kring barn som utsatts för sexövergrepp

Hälften av 34 undersökta länder i Europa saknar riktlinjer för hur barn som utsatts för sexuella övergrepp ska få hälsovård och behandling. Ett av dem är Sverige. Det visar en studie som gjorts vid Linköpings universitet.

Person intervjuas och pratar om sin avhandling

Sigrid blev dubbeldoktor - vid 26 års ålder

En lång men också väldigt rolig resa, så beskriver Sigrid Nilsson sin tid som forskarstuderande vid Forskarlinjen. För nu har hon disputerat och kan därmed både blicka framåt och bakåt på sin forskning.