Första granskningen av nya EU-regler

Det tog EU mer 15 år att ta fram nya regler om hårdare kapitalkrav för försäkringsbolagen. Men trots den långa processen och det omfattande arbetet krockar många regler med den nuvarande bolagsrätten.

Britta Behrendt Jonsson, doktor i affärsrättEU-reglerna är krångliga, också för en expert. Britta Behrendt Jonsson visar och förklarar hur en försäkringsgrupp kan se ut. Foto: Mikael Sönne

Ska stärka försäkringsbolagen

De så kallade Solvens II-reglerna trädde i kraft 2016 för att skärpa kapitalkraven och för att ersätta det gamla systemet med modernare och mer anpassade bestämmelser. Reglerna sätter upp kapitalkrav både för försäkringsbolagen som juridiska personer och för försäkringsgrupper (koncerner). Syftet är att göra försäkringsbolagen mer motståndskraftiga ekonomiskt och i förlängningen skydda enskilda försäkringstagare.

Problemet är att reglerna för gruppsolvenskraven inte tar hänsyn till den befintliga bolagsrätten. I Solvens II betraktas företagen i en grupp som ett enda bolag (gruppsolvens), medan bolagsrätten däremot alltid betraktar varje enskilt bolag för sig.

Det finns till exempel inga föreskrifter om att bolag inom en grupp måste hjälpa varandra vid ekonomiska svårigheter. Och det är något som outtalat förutsätts i EU:s regelverk.

doktorsavhandling Britta Behrendt Jonsson

- Det är inte helt klart varför det blivit så här, säger Britta Behrendt Jonsson, forskare i affärsrätt vid LiU.

- I princip fanns konflikten även i de tidigare reglerna, men uppmärksammades inte för att kapitalkraven var lägre. Det kan vara så att man helt enkelt byggde vidare på tidigare regler eller i ett tidigt skede bestämde sig för att basera beräkningarna på regler från ett annat område med en annan funktion.

Först i Sverige

Med doktorsavhandlingen The Solvency II Capital Requirement for Insurance Groups: On the Tension Between Regulatory Law and Company Law är Britta Behrendt Jonsson en av få forskare som arbetar med försäkringsrätt och den enda i Sverige som studerat just det här regelverket. Bestämmelserna är snåriga, ofta väldigt tekniska, och ibland svåra att förstå också för en specialist.

Konflikten mellan de olika regelverken kan skapa flera problem. Ett exempel. Om det inte finns några tvingande krav på att företag inom en grupp ska hjälpa varandra, vad är det då för vits med att ställa krav på gruppsolvens? Blir det något mer än en pappersprodukt?

- Ett annat problem är att ägarstrukturen inom en grupp påverkar solvenskvoten. Beroende på omständigheterna kan det vara stor skillnad om ett moderbolag äger 51 eller 100 procent av dotterbolagen, trots att solvenskravet är detsamma.

I avhandlingen diskuterar Britta Behrendt Jonsson olika alternativ för att lösa motsättningen. Hon avfärdar de mest extrema alternativen – att strunta i gruppsolvenskraven respektive att förbjuda koncerner i försäkringsbranschen – och förordar en kompromiss, eller sammanjämkning, av de två systemen.

- Det finns ett visst tolkningsutrymme inom regelverket och vissa tolkningar gör problemen mindre än andra. Det går också att göra regelverket mer flexibelt utan att behöva göra om det i grunden, säger hon.

Nackdelar och fördelar

Britta Behrendt Jonsson vill inte gå så långt som några andra bedömare och helt döma ut Solvens II-direktivet.

Britta Behrendt Jonsson, doktor i affärsrättEfter disputationen fortsätter Britta Behrendt Jonsson som forskare och lärare vid LiU. Foto: Mikael Sönne

- Det här är ett problem, det är uppenbart. Men jag tror att reglerna haft flera andra positiva effekter, inte minst har det gjort försäkringsbolagen mer riskmedvetna, säger hon.

- Däremot borde kanske jurister och branschföreträdare kommit in i arbetet lite tidigare. Trots att EU höll på så länge märks det att i alla fall juristerna kom med ganska sent.

Trots att direktivet syftar till harmonisering inom EU visar avhandlingen också att tillämpningen av reglerna skiljer sig något mellan Tyskland och Sverige.

  • Britta Behrendt Jonsson försvarar sin avhandling i affärsrätt den 12/10 2018. Handledare har varit Jan Kellgren, adjungerad professor, och Herbert Jacobson, docent, båda vid Linköpings universitet.

Läs avhandlingen här
Visa/dölj innehåll

Kontakt
Visa/dölj innehåll

Relaterat innehåll
Visa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiU
Visa/dölj innehåll