12 juli 2018

Återtillverkning av gamla produkter är miljövänlig, men ofta också långsam och ineffektiv. En ny doktorsavhandling visar att – och hur – processen kan rationaliseras i framtiden.

Fyra olika återtillverkare

Jelena Kurilova-Palisaitiene vid avdelningen för industriell produktion har undersökt fyra företag inom återtillverkningsbranschen och hur förbättringsstrategin lean kan minska ledtiderna och därmed effektivisera tillverkningen. De fyra företagen återtillverkar så olika produkter som industrimaskiner, datorer, bildelar och pallyftare.

Lean är en tillverkningsmodell som ursprungligen kommer från den japanska bilindustrin, men i dag används inom en rad olika branscher och även tjänsteproduktion och offentlig sektor. Mycket enkelt uttryckt är målet att leverera rätt produkt (eller tjänst) med rätt kvalitet i rätt tid.


Bland just återtillverkare är det dock ganska få som använder lean.

- Vanliga industrier har bra kontroll på sina processer och vet precis vad de beställt och när det kommer till fabriken. De flesta återtillverkare vet däremot inte riktigt vilka produkter de får in eller vilken kvalitet de har. Det gör hela processen krångligare, säger Kurilova-Palisaitiene.

Ledtider och väntetider

- Återtillverkningsbranschen kännetecknas också av låg automatisering, små produktionsvolymer och stor variation på produkter. Det är en del av branschens förutsättningar och inte mycket som lean, eller någon annan tillverkningsfilosofi, kan göra så mycket åt.

Däremot kan lean påverka och förbättra sådant som produktkvalitet, lagerhållning, samarbete och personalens kunskap. Framför allt kan ledtiderna kortas dramatiskt.

- Jag blev faktiskt chockad när jag kom ut i företagen och förstod vilka långa ledtider de har. Inom tillverkningsindustrin brukar man räkna sekunder och minuter, här mätte man dagar eller till och med veckor och månader. Först trodde jag inte att det kunde vara rätt, säger Jelena Kurilova-Palisaitiene som tidigare arbetat med lean på ett industriföretag i Finspång.

Doktorsavhandlingen visar att så mycket som 95–99 procent av ledtiderna utgörs av väntetid. Med andra ord utgörs nästan hela tiden från leverans av stommar (gamla produkter) till leverans av nya varor av tid då det inte händer någonting alls. Det är väldigt långt ifrån lean-filosofin om en snabb och smidig just-in-time-produktion.

Bygger upp lager

- Ofta bygger företagen upp stora lager och väntar sedan på att en kund ska beställa något. Bara genom att göra tvärtom, vänta med att tillverka tills man fått en order, kan ledtiderna minskas drastiskt. Sen gör den speciella tillverkningen att de säkert aldrig kan bli lika korta som i ett vanligt tillverkningsföretag.

Det verkar ganska självklart, varför tänker inte företagen så redan?


- Dels är kunskapen om lean ganska liten. Dels är råvarorna billiga och man tjänar redan mycket pengar, så det har inte funnits några större behov. Men jag tror att man kommer att bli mer och mer intresserad, inte minst för att konkurrensen bland återtillverkarna ökar.

För att minska ledtiderna föreslår Jelena Kurilova konkret att återtillverkarna riktar in tillverkningen mot olika produktfamiljer, bildar tvärfunktionella lag bland de anställda och gör arbetet mer standardiserat. Ytterligare förbättringsmöjligheter finns i ökat samarbete med underleverantörer, kontinuerliga flöden i fabrikerna och så kallad kanban. Det är en japansk term för att synliggöra materialbehov i en tillverkningsprocess.

Jelena Kurilova-Palisaitiene disputerade den 14 juni med sin avhandling Lean Remanufacturing: Reducing Process Lead Time.


Kontakt

Läs avhandlingen här

Omslag för publikation 'Lean Remanufacturing: Reducing Process Lead Time'
Jelena Kurilova-Palisaitiene (2018)

Se flera doktorandporträtt

Hur är det att doktorera på Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling?

Här möter du flera av dem som vet - doktoranderna själva.

Doktorander på IEI

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Studentantalet fortsätter öka – särskilt inom AI och IT-säkerhet

För femte året i rad ökar antalet studenter rejält på LiU. Sedan 2019 är ökningen nästan 40 procent. Fristående kurser är det som ökar mest och särskilt inom aktuella områden som AI och IT-säkerhet.

Vlatko Milic står med sin dator och tittar ut genom ett fönster.

Hans forskning kan leda till ökad matsäkerhet i Sverige

Uppsala eller Linköping? För Eskilstunasonen Vlatko Milic föll valet för 14 år sedan på LiU. Att han skulle bli kvar efter studierna, doktorera och bli forskare var inte självklart. Nu har han inlett forskning som skulle kunna öka Sveriges resiliens.

Person håller en liten glänsande skiva med pincett.

Bättre digitala minnen med hjälp av ädla gaser

Framtidens elektronik kan bli ännu mindre och mer effektiv genom att fler minnesceller får plats på mindre yta. Ett sätt att uppnå det är att tillsätta ädelgasen xenon vid tillverkningen av digitala minnen. Det har LiU-forskare visat i en ny studie.