12 juli 2018

Återtillverkning av gamla produkter är miljövänlig, men ofta också långsam och ineffektiv. En ny doktorsavhandling visar att – och hur – processen kan rationaliseras i framtiden.

Fyra olika återtillverkare

Jelena Kurilova-Palisaitiene vid avdelningen för industriell produktion har undersökt fyra företag inom återtillverkningsbranschen och hur förbättringsstrategin lean kan minska ledtiderna och därmed effektivisera tillverkningen. De fyra företagen återtillverkar så olika produkter som industrimaskiner, datorer, bildelar och pallyftare.

Lean är en tillverkningsmodell som ursprungligen kommer från den japanska bilindustrin, men i dag används inom en rad olika branscher och även tjänsteproduktion och offentlig sektor. Mycket enkelt uttryckt är målet att leverera rätt produkt (eller tjänst) med rätt kvalitet i rätt tid.


Bland just återtillverkare är det dock ganska få som använder lean.

- Vanliga industrier har bra kontroll på sina processer och vet precis vad de beställt och när det kommer till fabriken. De flesta återtillverkare vet däremot inte riktigt vilka produkter de får in eller vilken kvalitet de har. Det gör hela processen krångligare, säger Kurilova-Palisaitiene.

Ledtider och väntetider

- Återtillverkningsbranschen kännetecknas också av låg automatisering, små produktionsvolymer och stor variation på produkter. Det är en del av branschens förutsättningar och inte mycket som lean, eller någon annan tillverkningsfilosofi, kan göra så mycket åt.

Däremot kan lean påverka och förbättra sådant som produktkvalitet, lagerhållning, samarbete och personalens kunskap. Framför allt kan ledtiderna kortas dramatiskt.

- Jag blev faktiskt chockad när jag kom ut i företagen och förstod vilka långa ledtider de har. Inom tillverkningsindustrin brukar man räkna sekunder och minuter, här mätte man dagar eller till och med veckor och månader. Först trodde jag inte att det kunde vara rätt, säger Jelena Kurilova-Palisaitiene som tidigare arbetat med lean på ett industriföretag i Finspång.

Doktorsavhandlingen visar att så mycket som 95–99 procent av ledtiderna utgörs av väntetid. Med andra ord utgörs nästan hela tiden från leverans av stommar (gamla produkter) till leverans av nya varor av tid då det inte händer någonting alls. Det är väldigt långt ifrån lean-filosofin om en snabb och smidig just-in-time-produktion.

Bygger upp lager

- Ofta bygger företagen upp stora lager och väntar sedan på att en kund ska beställa något. Bara genom att göra tvärtom, vänta med att tillverka tills man fått en order, kan ledtiderna minskas drastiskt. Sen gör den speciella tillverkningen att de säkert aldrig kan bli lika korta som i ett vanligt tillverkningsföretag.

Det verkar ganska självklart, varför tänker inte företagen så redan?


- Dels är kunskapen om lean ganska liten. Dels är råvarorna billiga och man tjänar redan mycket pengar, så det har inte funnits några större behov. Men jag tror att man kommer att bli mer och mer intresserad, inte minst för att konkurrensen bland återtillverkarna ökar.

För att minska ledtiderna föreslår Jelena Kurilova konkret att återtillverkarna riktar in tillverkningen mot olika produktfamiljer, bildar tvärfunktionella lag bland de anställda och gör arbetet mer standardiserat. Ytterligare förbättringsmöjligheter finns i ökat samarbete med underleverantörer, kontinuerliga flöden i fabrikerna och så kallad kanban. Det är en japansk term för att synliggöra materialbehov i en tillverkningsprocess.

Jelena Kurilova-Palisaitiene disputerade den 14 juni med sin avhandling Lean Remanufacturing: Reducing Process Lead Time.


Kontakt

Läs avhandlingen här

Omslag för publikation 'Lean Remanufacturing: Reducing Process Lead Time'
Jelena Kurilova-Palisaitiene (2018)

Se flera doktorandporträtt

Hur är det att doktorera på Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling?

Här möter du flera av dem som vet - doktoranderna själva.

Doktorander på IEI

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Nathalie Hallin och Hajdi Moche i samtal.

Religiösa är inte mer generösa – med ett undantag

Troende är inte mer generösa än ateister – så länge de inte vet vad mottagaren tror på. Då ökar givmildheten påtagligt, men framför allt för att man ger mer till dem med samma religion. Det visar en undersökning från Linköpings universitet.

Många blå sladdar som går in i en dator.

Europeisk AI-nod med ny superdator till Sverige

Sverige är utvalt som värd för en av sju europeiska AI-noder som ska stärka EU:s konkurrenskraft inom området. Ansvarig för AI-noden blir NAISS med Linköpings universitet som värd.

Två personer i ett rum (kvatkryptolabb) med massor av sladdar och instrument.

Nytt experiment bekräftar kvantmekanisk teori

Forskare vid LiU har lyckats bekräfta att en av de mest fundamentala aspekterna inom kvantmekaniken – komplementaritet – kan kopplas ihop med så kallad informationsteori. Fyndet banar väg för bättre kvantkommunikation, mätteknik och kryptografi.