När vi träffar Walker Jackson har han just flyttat in i sitt nya laboratorium med sina första boxar med mikroskopibilder. Här kan han jämföra friska celler med sjuka, genom de genetiska modeller som han är expert på att skapa. Med speciella genetiska verktyg studerar han de tidigaste sjukdomsstadierna i hjärnan.
– Här kan vi observera förändringar långt innan de är synliga på ett EEG-test eller hos neurologen. I detta fall är det celler från Huntingtons sjukdom och prionsjukdomar, säger Walker Jackson.
Han har studerat en sjukdomsmodell som pågår i 23 veckor. Först ser man ingenting, men vecka tio börjar det förändras. Dessa förändringar går bara att se i det genetiska verktyget.
– Utvecklingen är först långsam, men åtta veckor senare går den mot en ”big bang” där sjukdomen bryter ut aggressivt - på den histopatologiska och genreglerande nivån, trots att några kliniska förändringar knappt är detekterbara.
Cellerna vet att något är fel och svarar på sjukdomen genom att slå på och av. I projektet tittar Walker Jackson på ett antal gener som är förändrade i olika celltyper. När de kliniska förändringarna just har börjat är redan 8 till 40 procent av generna förändrade, beroende på vilken celltyp det är.
Walker Jackson studerar hur specifika regioner i hjärnan utsätts vid olika neurodegenerativa sjukdomar Foto Kajsa Juslin
Walker Jackson kommer från Florida och har arbetat som forskare i Alabama, Massachusetts och senast sju år på German Center for Neurodegenerative Diseases in Bonn. Nu har han slagit sig ner i Östergötland med sin familj. I en satsning på spetskompetens på demensområdet har han rekryterats till Linköpings universitet och Wallenberg centrum för molekylärmedicinsk forskning (WCMM). Här ska han arbeta med framstående forskargrupper som redan finns på området i Linköping.
– För mig personligen är det ett äventyr att flytta till Sverige. Jag hoppas bli en del av den svenska kulturen och ska jobba hårt för att lära mig språket. Jag tycker om att kunna ägna mig åt utomhusaktiviteter, som båtliv och cykling långt ut i vildmarken, säger Walker Jackson.
På Linköpings universitet välkomnas hans erfarenheter av att kunna se mekanismer bakom neurodegenerativa sjukdomar. Han ska bygga upp ett laboratorium som ska studera olika typer av demens, Huntingtons sjukdom och prionsjukdomar, som alla är neurodegenerativa sjukdomar.
– Sjukdomarna visar sig på olika sätt med skillnader i symtom och vilka delar av hjärnan som påverkas. Parkinsons drabbar kroppens rörelser medan Alzheimers sjukdom drabbar tänkandet. Trots dessa skillnader har sjukdomarna många gemensamma kännetecken som vi försöker dra nytta av för att förstå dem, säger Walker Jackson.
En forskningsfråga som speciellt intresserar honom är varför vissa delar av hjärnan drabbas av sjukdom medan andra klarar sig.
– I synnerhet är det intressant att studera friska processer i hjärnan. Hjärnan är bra på att inte bli sjuk. De flesta människor får inte demens, eller får det sent i livet. Och vissa delar av hjärnan verkar kunna motstå sjukdom, av någon orsak, säger Walker Jackson.
Den orsaken ska han söka genom genetiska och histopatologiska studier. Till de friska processerna hör sömn, som behövs för att radera minnen från hjärnan, som den inte behöver. Sömn verkar också vara viktig för att skölja ur slaggprodukter och göra reparationer efter den vakna tiden. Nu riggar han för sjukdomsmodeller på sömn.
Walker Jackson har gjort ett antal studier på prionsjukdomar, som är lätta att kontrollera och inkludera i modeller. Fast de är ovanliga hos människor blev de kända när ”galna kosjukan” spreds till människor och orsakade en variant av Creutzfeldt-Jacobs sjukdom. I dessa fall orsakades den av prioner, som fanns i kött som de som insjuknat hade ätit.
Foto Kajsa JuslinI sin Linköpingsforskning planerar Walker Jackson att använda sina verktyg kombinerade med metoden Next Generation Sequencing. Han ska samarbeta med forskare som Martin Hallbeck, Per Hammarström, Peter Nilsson och Jan Marcusson.
– Jag ser med spänning fram mot att teama ihop med dessa talanger från LiU. Till exempel är Hallbeck, Hammarström och Nilsson experter på verktyg för histopatologiska studier och kan identifiera subtila abnormaliteter i hjärnsektionen som hjälper mig att förfina genetiska modeller för våra experiment, förklarar Walker Jackson.
Hoppet är att kunna ta fram nya läkemedel och behandlingar med förbättrad förståelse för mekanismerna.
– I dag när patienten upplever ett kliniskt problem och kommer till läkaren är det sent, mycket har redan hänt på den molekylära nivån. Genom att identifiera de tidigaste problemen i de olika celltyperna i hjärnan kan vi arbeta mot att hitta riktade behandlingar som ändrar sjukdomsförloppet, säger Walker Jackson.
Artikeln har också publicerats i Forskning och utveckling #1 – 2018.
Läs det senaste numret av Forskning och utveckling #1 - 2019.
