Visualisering gör antibiotikaresistens begriplig

Vi kan bidra till att hindra spridningen av antibiotikaresistenta bakterier om vi har kunskaper och förståelse om mekanismerna bakom. Men varken medier eller läromedel i biologi ger de bakgrundskunskaper vi behöver, visar Gustav Bohlin i sin doktorsavhandling.

Gustav BohlinGustav Bohlin Foto: Monica WestmanFå resultat från doktorsavhandlingar har väl varit så omskrivna innan avhandlingen varit klar som Gustav Bohlins. Ämnet han valt att studera är hur såväl skolbarn som allmänhet kan förstå evolutionen med hjälp av bakterier och antibiotikaresistens – och tvärtom.

– Med hjälp av visualisering kan vi vidga våra sinnen och förstå komplicerade samband som sträcker sig över tid och rum, som evolutionen. Vårt tidsfönster är så litet medan evolutionen omfattar miljontals år och en utveckling över alla kontinenter, säger Gustav Bohlin, nybliven doktor i naturvetenskapernas och ingenjörsvetenskapernas didaktik, Avdelningen Medie- och informationsteknik, vid LiU.

Bakterier blir begripliga

För att förklara evolutionen har han tagit bakterier till hjälp och med dem det snabbt växande hotet antibiotikaresistens.

– Bakterier är små, men de är begripliga eftersom vi kan titta på hur de växer och förökas i ett mikroskop. Om det hade funnits både plats och näring i tillräckligt mängd skulle det bara ta 36 timmar för en enda bakterie att föröka sig och skapa en koloni med samma massa som hela jorden, säger han.

Men kunskaperna om evolutionens mekanismer och hur begrepp som naturligt urval, slump och mutationer gör antibiotikaresistensen fullt begriplig är dåligt spridda. För att förstå vad vi kan göra för att hindra utvecklingen och spridningen av resistenta bakterier
behöver människor bättre bakgrundskunskaper.

Varken medier eller skolböcker ger hjälp

Gustav Bohlin har under sin doktorandtid undersökt vilken information vi har som grund för vårt handlande. Han har undersökt hur problemet förmedlas genom medier, i skolundervisningen liksom med hjälp av visuella metoder, exempelvis videor publicerade på olika nättjänster.

I dagstidningar förklaras i princip aldrig hur resistensen uppstår utan bara att den finns och orsakas av överförskrivning av antibiotika, till människor och djur.

– Många tror att antibiotika hjälper mot virus och det finns en spridd missuppfattning att det är människor som blir resistenta, inte bakterier, säger Gustav Bohlin.

I de medier han undersökt tas detta knappast upp alls. Bara i fem procent av artiklarna nämns att antibiotika inte biter på virus. De åtgärder som är möjliga för allmänheten att bidra med synliggörs inte heller i dagstidningarna, exempelvis tar bara en enda artikel, av de 221 som undersökts, upp vikten av att fullfölja en antibiotikabehandling.

I nästa del av avhandlingen undersökte han i vilken grad evolutionära förklaringar användes när antibiotikaresistens ska beskrivas i medier, men också i de läromedel som används i årskurs 7-9. Enligt läroplanen ska både evolution och antibiotikaresistens behandlas i biologin och det är också sista obligatoriska biologikursen i svenska skolan. Han och kollegan och bihandledaren Gunnar Höst konstaterade då att sambandet mellan naturligt urval och antibiotikaresistens bara lyfts fram i en av de sex vanligaste läromedlen i biologi.

Stor flora av videor 

Nästa steg var att studera ett antal videor, utlagda på olika nättjänster.

– Youtube växer lavinartat och filmer används mycket av lärare, därför ville vi se hur evolutionen förklaras i dem, vilka begrepp som används och vilka skalor i tid och rum.

Det som var gemensamt för de flesta av de 60 undersökta videorna var att de inte tog upp de molekylära mekanismerna som utgör grunden för den slumpmässiga variationen. Något som är extra bekymmersamt eftersom de videor som försöker motbevisa evolutionen ofta utnyttjar människors okunskap om cellulära processer.

– Det visuella mediet är kraftfullt och extra svårt att argumentera mot om man inte har djupa kunskaper, säger han.

– De videor som finns på nätet är bra verktyg i undervisningen, men det gäller att vara vaksam som lärare och komplettera där det behövs. En fyra minuters video säger inte allt, konstaterar han.

Visualisering en väg framåt

Animerade bakterierAnimerade bakterier, illustration Andreas GöranssonI den sista av avhandlingens artiklar finns också en smula hopp för framtiden: Med hjälp av animationer av hur bakterier påverkas av evolutionen kunde ungdomar i en åttondeklass på mindre än två timmar förstå de grundläggande sambanden mellan slump, mutationer och naturligt urval och koppla det till antibiotikaresistens. De hade inte läst om evolution tidigare.

– Jag hoppas att den här studien följs upp med flera större studier. Visualiseringar kan göra det tydligt och begripligt hur fenomen och begrepp som befinner sig på olika skalor i tid och rum förhåller sig till varandra.

Gustav Bohlin lämnar nu akademin för en tjänst på Vetenskap & Allmänhet där han ska arbeta för en ökad dialog mellan forskare och allmänhet.


Avhandlingen: Evolving germs, Antibiotic resistance and natural selection in education and public communication, Gustav Bohlin, Avdelningen medie- och informationsteknik, Institutionen för teknik och naturvetenskap, Linköpings universitet 2017.
Huvudhandledare professor Lena Tibell.

Kontakt
Visa/dölj innehåll

Läs mer om Gustav Bohlins forskning
Visa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiU
Visa/dölj innehåll