"Kommunerna behöver förstå de nya behoven och se hur besöksnäringen kan komplettera och i vissa fall ersätta industrinäringar.", sade Ulrika Nisser, Tillväxtverket. Foto: Anna ValentinssonHon var en av deltagarna i workshopen ”Kunskapsutveckling i besöksnäringen” som hölls vid Centrum för kommunstrategiska studier, CKS vid Linköpings universitet. Där pågår en forskningsstudie om hur kunskap utvecklas och sprids inom besöksnäringen som leds av Josefina Syssner, forskare vid CKS. Workshopen var en del av projektet och samlade forskare, experter, strateger och praktiker från kommuner, regioner, universitet samt Tillväxtverket och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).
Fåmansföretag driver utvecklingen i kommunerna
Studien finansieras av Tillväxtverket. Turism- och besöksnäringen är en av de sektorer som växer i Sverige och anses ha stor potential. Ulrika Nisser talar om ett paradigmskifte: att många kommuners näringslivsutveckling kommer att drivas av enmans- och fåmansföretag som är inriktade på upplevelsekonsumenter med hög levnadsstandard och där resandet är en statusmarkör.
– Kommunerna behöver förstå de nya behoven och se hur besöksnäringen kan komplettera och i vissa fall ersätta industrinäringar. Besöksnäringen är en internationell marknad och vi i Sverige kan starta besöksmål utifrån våra naturresurser och locka dem som är beredda att betala, säger Ulrika Nisser.
Den ”omvända exporten” växer redan. Under förra året ökade utländska övernattningar i Sverige med 4 procent under 2017. Totalt sett ökade alla gästnätter i Sverige med 1,2 miljoner fler gästnätter under 2017 jämfört med föregående år. Av denna ökning stod utländska gäster för 53 procent eller 650 000 gästnätter, enligt statistik från Tillväxtverket.
Behovet av kunskap är stort
Besöksnäringen skapar arbetstillfällen, men kopplar också till lokal utvecklingspolitik, hållbar konsumtion, samarbete och samordning på lokal, regional och nationell nivå. Vem gör vad? Hur lär vi oss av goda exempel? Hur kan vi koppla ihop offentliga aktörer och privata företagare? Och hur utvecklas kunskap i besöksnäringen?
Kajsa Åberg är turismstrateg vid Region Västerbotten och disputerade i höstas vid Umeå universitet med avhandlingen ” ’Det där klarar vem som helst' - Nordiska perspektiv på kompetens inom turismsturism”.
–Det finns en myt om att man inte behöver kunna något inom turism för att jobba i besöksnäringen. Därför är det viktigt att prata om synen på kunskap inom turismen och diskutera hur man använder den när näringen professionaliseras, säger Kajsa Åberg, som presenterade sin forskning vid workshopen.
Besöksnäringen viktig i lokal utveckling
Kunskapsbehoven uppstår bland annat inom styrning och processledning. Inom forskningsprojektet görs en kartläggning av hur regionala organisationer som jobbar med besöksutveckling skriver fram kunskap och kunskapsutveckling i sina officiella dokument, men också vilka aktörer inom besöksnäringen som delar kunskap med varandra.
– I vår forskning om lokal utveckling har vi lagt märke till två saker. Dels lyfts besöksnäring fram som allt viktigare i många kommuner, dels är det många som uppmärksammar betydelsen av innovation och kunskapsutveckling. I det här projektet får vi lägga ihop dessa båda perspektiv och det är väldigt spännande, säger Josefina Syssner.
"Det finns en myt om att man inte behöver kunna något inom turism för att jobba i besöksnäringen", sade Kajsa Åberg, turismstrateg vid Region Västerbotten. Foto: Anna Valentinsson
"Vad är kunskap? Och för vem skapas den? Det här är spännande frågor som handlar mycket om styrning när det är så många aktörer inblandade", sade Anders Gunnarsson från SKL, här tillsammans med Kristina Lindström, Turistrådet Västsverige. Foto: Anna Valentinsson
